Hoppa till huvudinnehåll

Vem betalar för välfärden när djurskyddslagen skrivs om?

Djurskyddslagen skrivs om i ett kärvt ekonomiskt klimat. Sipiläs regering har sagt att jordbrukarna inte ska få nya kostnader. För suggan innebär det sannolikt att livet i en trång grisningsbur fortsätter.

Svinbranschen bygger på volym. På en svingård i Hauho föds årligen fler smågrisar än det finns invånare i Raseborg. Närmare 30 000 grisar.

Svinfarmare Rita Wegelius i Hauho
Det var ett tungt slag för svinbranschen när Ryssland stängde sina gränser för svinkött från EU. Svinfarmare Rita Wegelius i Hauho Bild: YLE/Antti Lempiäinen rita wegelius
Men Rita Wegelius, en av delägarna i företaget, är långt ifrån nöjd.

– Priset på smågrisar har gått ner med åtta euro i år. Enda sättet för oss att hänga med överhuvudtaget är att producera mer och så har det varit länge, säger hon.

Rita Wegelius hör till de jordbrukare som investerade kraftigt i svinbranschen i början av det nya årtusendet.Tanken var att förädla spannmål till svinkött och på det sättet skapa en lönsam verksamhet. I dag skulle det vara bättre att sälja spannmålet istället för att mata grisarna med det.

– Men vi sitter fast med vår anläggning och våra lån, så därför måste vi fortsätta med svinen, säger Wegelius.

Hipsters förändrar inte läget

Bland svinfarmare heter det att ”de som har råd kan sluta”. Resten måste fortsätta för att kunna betala lån. Att i det här läget tala om en skärpning av djurskyddslagen faller inte i god jord bland svinproducenter.

– Alla kostnader som inte ökar våra inkomster är förkastliga. Det måste finnas någon som betalar för djurskyddet och det räcker inte med några hipsters i Helsingfors som kan betala några cent extra, säger Rita Wegelius.

Finland är ett svinland

Svinproduktion är en viktig del av det finländska jordbruket. Finländare äter mycket gris, ungefär 35 kilo gris årligen, vilket är nästan hälften av all vår köttkonsumtion. Framförallt äter finländare finländskt svinkött.


Självförsörjningsgraden på gris är hög i Finland, 99 procent. Att den har sjunkit under 100 procent, ses som en oroväckande utveckling av jordbruksorganisationer. I Sverige är köttimporten betydligt högre. Det ser våra jordbruksorganisationer som ett tecken på en misslyckad jordbrukspolitik med för stark reglering.

Självförsörjningsgrad Finland Sverige
Gris 99 % 72 %
Nöt 81 % 50 %
Broiler 86 % 70 %

Låt suggan gå fri

Styrgruppen som bereder djurskyddslagen har kommit med förslag som upprör svinfarmare. Målet är att suggan ska få röra sig friare.

Maria Lindqvist tf. verksamhetsledare Finlands djurskyddsföreningars förbund
I styrgruppen som bereder djurskyddslagen möts både producenter och djurskyddsorgansiationer. Maria Lindqvist representerar Finlands djurskyddsföreningars förbund. Maria Lindqvist tf. verksamhetsledare Finlands djurskyddsföreningars förbund Bild: YLE/Antti Lempiäinen maria lindqvist

I praktiken skulle det innebära att insemineringshäckar och grisningsburar, efter en övergångstid, skulle avskaffas.Djurskyddsorganisationer har länge ifrågasatt sättet på vilka smågrisar produceras.

– Suggans möjlighet att förverkliga sina behov och leva artenligt begränsas. Den frågan måste få en lösning och det är akut, säger Maria Lindqvist tf. verksamhetsledare på Finlands djurskyddsföreningars förbund.

Suggans stress statistiskt signifikant

I åratal har välfärdsforskare och djurskyddsorganisationer talat om suggans tunga liv.
Drygt två gånger varje år blir den dräktig. Ju fler dräktigheter desto lönsammare är suggan.
En produktionscykel är fem månader och av den tiden begränsas suggans möjlighet att röra sig över två månader.

Anna Valros. Bild: Ilkka Saastamoinen/Yle
Professor Anna Valros har forskat i suggans välfärd. Anna Valros. Bild: Ilkka Saastamoinen/Yle Bild: Ilkka Saastamoinen/Yle anna valros

– Alla produktionsdjur mår bra av att kunna påverka sina liv och röra sig fritt, det är grundläggande behov, säger Anna Valros professor i djurvälfärd på Helsingfors universitet.

För grisande suggor som har ett starkt hormonellt styrd motivation att bygga ett bo är buren problematisk. I dagens svinproduktion finns inte den möjligheten.Det har gjorts mycket forskning kring hur grisningen som sker i en bur påverkar suggan.

– Att hålla suggan i grisningsburar höjer stressnivån. Nivån av oxytocin, ett hormon som är viktigt för grisningen och modersegenskaperna, blir lägre i en bur. Det leder bland annat till att grisningen räcker längre. Immunförsvaret blir sämre hos grisar som föds i grisningsbur, säger Anna Valros.

Allmän praxis i EU

Inom EU grisar 19 suggor av 20 i en grisningsbur. Att burarna blivit så allmänna har att göra med den intensifierade svinuppfödningen där effektiviteten ska vara så hög som möjligt. Frågan om grisningsburar diskuteras som bäst i flera länder.

– I Danmark börjar det komma nya gårdar som har fri grisning. För Finlands del det gäller att följa med vad som händer runtomkring, säger Anna Valros.

Grisens knorr.
Finland och Sverige är de enda länderna i EU där grisen får behålla sin svans. Grisens knorr. Bild: Yle/Patrik Skön knorr

Inom svinbranschen anser man att grisningsburen behövs för att skydda smågrisarna. I den fria grisningen finns en risk att suggan trampar ihjäl smågrisarna.

– Klart att suggan skulle må bättre om den hade mer utrymme, men för oss handlar det också om att skydda smågrisarna. Varför är en smågris liv inte värt att skyddas, frågar Rita Wegelius.

Smågrisdödligheten är i dag en stor utmaning för grisuppfödare. Ungefär var sjunde smågris dör av naturliga skäl innan den skickas vidare till uppfödare.

Banker äger många svin


Att ge suggan möjlighet till fri grisning och smågrisarna en möjlighet att överleva är möjligt, men det skulle kräva betydligt större svinhus.

– I dagens läge tror jag inte att bankerna ger lån för investeringar i svinnäringen. Sedan måste man komma ihåg att den fria grisningen kräver mer arbetskraft och större svinhus kräver mer energi. Det handlar inte bara om en investering, utan alla kostnader stiger, säger Rita Wegelius

I höstas sade livsmedelsbolaget HKScan upp kontraktet med en smågrisproducent i Parkano i Östra Finland. Effekterna hördes ända till Hauho. Nästa dag ringde Rita Wegelius telefon.

– Det var bankdirektören som ville veta hur långa leveranskontrakt vi har, säger Rita Wegelius.

Inga nya kostnader

I regeringsprogrammet har Sipiläs regering inte nämnt djurskyddet överhuvudtaget. Däremot sägs att jordbruket inte ska få några nya kostnader. Handelsbalansen för livsmedelssektorn ska förbättras med 500 miljoner euro. Prioriteringen ligger på lönsamhet, inte välfärd.

– Vi är mycket oroade över att man i regeringsprogrammet inte talade om djurskydd eller främjande av djurvälfärd. Hotbilden är att det inte blir förbättringar för djuren på grund av den ekonomiska situationen. Det ekonomiska läget är dåligt i dag, men innan lagen träder i kraft kan mycket ha förändrats, säger Maria Lindqvist tf. verksamhetsledare på Finlands djurskyddsföreningars förbund.

Taina Aaltonen, biträdande avdelningschef på Jord- och skogsbruksministeriet
Regeringsprogrammet är entydigt, inga nya kostnader för jordbruket. Taina Aaltonen, biträdande avdelningschef på Jord- och skogsbruksministeriet Bild: YLE/Antti Lempiäinen taina aaltonen

Det är jord- och skogsbruksministeriet som bereder lagen. Regeringsprogrammets bud har gått hem.

– Man kan inte driva den här saken, djurvälfärden, till vilket pris som helst. Någon måste betala för djurens välfärd och det kan inte hänga enbart på jordbrukaren, säger Taina Aaltonen biträdande avdelningschef på Jord- och skogsbruksministeriet

Ständig förändring

I Hauho lugnar de här orden inte Rita Wegelius. I deras svinhus har de fortfarande fullt upp med att anpassa sig till den senaste djurskyddsförordningen som ska ge smågrisar mer rum. Övergångsperioden går ut år 2017.

– Den anläggning vi har nu fyller inte lagens krav om något år. En möjlighet skulle vara att minska antalet suggor för att ge mer golvyta, men då minskar intäkterna. Det är ohållbart.
Hur länge kan ni hålla på så här?
– Så länge banken har tålamod, säger Rita Wegelius

Spotlight den 27.10 klockan 20:00 på Yle/Fem handlar om djurskyddslagen.
Efter programmet 20:30 kan du chatta på svenska.yle.fi med djurskyddsombudsman Sari Salminen och Johan Åberg verksamhetsledare Svenska lantbruksproducenternas centralförbund