Hoppa till huvudinnehåll

Djurskyddslagen vill ge kon möjlighet att röra sig fritt – båsladugården på väg ut

Mjölkkor i båsladugård i Liljendal
Den här ladugården byggdes år 1939 och har sedan dess utvidgats några gånger. Att investera i en ny ladugård hör inte till planerna för ägaren Maria Rustanius. Mjölkkor i båsladugård i Liljendal Bild: Yle/Patrik Skön båsladugård

Båsladugårdens tid börjar vara förbi. Det är budet från styrgruppen som jobbar med djurskyddslagen. Hälften av mjölkkorna i Finland finns i båsladugårdar, så förslaget är långt ifrån oproblematiskt.

Maria Rustanius från Liljendal har en båsladugård, ursprungligen byggd år 1939. Under årens lopp har den utvidgats ett antal gånger, senast i början av 2000-talet.

– Jag anser att den definitivt inte har levt ut sin tid. I en båsladugård är besättningen mindre och skötaren känner sina djur. Det är en fördel, men visst är vintern lång för korna, det kan ingen förneka, säger Maria Rustanius.

Båsladugård garanterar bete

Båsladugårdar har fått ett dåligt rykte, att de är små mörka ladugårdar där korna står fjättrade i båset. En bild som är långt från mjölkreklamens glada betande kor. Men kor från båsladugårdar kommer i varje fall ut på bete sommartid, vilket inte är en självklarhet för kor som är i en lösdriftsladugård.

– Jag tror att det finns för- och nackdelar med alla former av ladugårdar. Våra kor är ute på bete varje sommar, vilket inte är en självklarhet för kor i lösdrift. Sedan beror ju väldigt mycket på hur djuren sköts. Själva anläggningen är ingen garanti för välfärd, säger Maria Rustanius.

Frivillighet räcker inte

Djurskyddsombudsman Sari Salminen säger att det finns en anledning till kravet på att avskaffa båsladugården.

– Målet är att djur så långt som möjligt ska få röra sig fritt och välja sin miljö och kunna vara sociala, säger hon.

Numera byggs det väldigt få nya båsladugårdar, istället är det lösdrift som gäller. Inom loppet av några årtionden kommer båsladugårdar med kor sannolikt inte att finnas längre.

Djurskyddsombudsman Sari Salminen intervjuas för Spotlight Yle/Fem i Vik Helsingfors
Sari Salminen är Finlands första och sista djurskyddsombudsman. Djurskyddsombudsman Sari Salminen intervjuas för Spotlight Yle/Fem i Vik Helsingfors Bild: YLE/Antti Lempiäinen sari salminen

– Visst är det lätt att tala för frivilliga åtgärder. Men om frivillighet alltid gav resultat, varför sker förändringar så långsamt, frågar Sari Salminen.

Tuffa tider

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund har reagerat på kravet att avskaffa båsladugården.

– Att förbjuda båsladugården vore inte klokt, eftersom en stor del av korna fortfarande finns i dem. Ett förbud skulle vara dåligt för jordbrukare, men också för handelsbalansen eftersom vi skulle tvingas importera mjölk, säger Johan Åberg verksamhetsledare på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund.

Jordbruket i allmänhet och mjölkbönderna i synnerhet har drabbats hårt av Rysslands beslut att sluta importera livsmedel från EU.

"Ingen bonde, ingen mat"

Europeiska jordbrukare fyllde gatorna i Bryssel i september och krävde ett krispaket. EU-kommissionen betalade ut 500 miljoner euro, Finlands andel blev 9 miljoner. Dessutom har ett nationellt krispaket på 20 miljoner beviljats. Allt som allt har skatebetalarna stött mjölk- och grisbönderna med 29 miljoner euro i höst.

Enligt beräkningar från Naturresursinstitutet Luke försvagas lönsamheten kraftigt för mjölkgårdarna i år. Bruttointäkterna för den finländska mjölkgården förväntas minska med 11 procent i år, medan kostnaderna minskar med en procent.

Övergångstiden ska vara lång

Mjölkgårdarna har tuffa tider och Maria Rustanius i Liljendal utgör inget undantag. Därför känns tanken på att investera i en ny anläggning väldigt avlägsen.

Läs mera:

Vem betalar för välfärden när djurskyddslagen skrivs om?

Djurskyddslagen skrivs om i ett kärvt ekonomiskt klimat. Sipiläs regering har sagt att jordbrukarna inte ska få nya kostnader. För suggan innebär det att livet i en trång grisningsbur fortsätter.

Ett förbud av båsladugården skulle träda i kraft efter en lång övergångstid, men för Maria Rustanius är det i dagens läge uteslutet att ens tänka på alternativ till den nuvarande gården.

– Jag har inga möjligheter att investera, med den osäkerhet som råder i dag.

Tror du inte på en bättre framtid?

– Jo, men jag vet inte vad jag får för pris för mjölken om ett år. Hur i all sina dar skulle jag kunna ta ett stort lån för en lösdriftsladugård, säger Maria Rustanius.

Kanske hon inte behöver göra det, åtminstone inte de kommande åren. Sipiläs regering har sagt att inga nya kostnader ska drabba jordbruket.

Johan Åberg, tf verksamhetsledare för SLC intervjuas av Spotlight september 2015
Det är inte klokt att fasa ut fungerande anläggningar, säger Johan Åberg verksamhetsledare på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Johan Åberg, tf verksamhetsledare för SLC intervjuas av Spotlight september 2015 Bild: YLE/Antti Lempiäinen johan åberg

Djurskyddsombudsmannen får gå

Däremot har djurskyddsombudsmannen Sari Salminen på Jord- och skogsbruksministeriet sagts upp. Hon är Finlands första och sista djurskyddsombudsman.

– Det är synd, för jag anser att det är bra med en oberoende myndighet som följer med djurens välfärd, säger Sari Salminen.

Trots regeringens löften om att inga nya kostnader ska drabba jordbruket är Johan Åberg ovillig att pusta ut.

– Vi upplever de tuffaste tiderna för jordbruket sedan vi gick med i EU. Jag vill nog se lagförslaget innan jag andas ut, säger Johan Åberg.

Spotlight den 27.10 klockan 20.00 på Yle Fem och Yle Arenan handlar om djurskyddslagen.

Efter programmet klockan 20.30 kan du chatta på Svenska.yle.fi med djurskyddsombudsman Sari Salminen och Johan Åberg verksamhetsledare Svenska lantbruksproducenternas centralförbund.