Hoppa till huvudinnehåll

”Kiva Skola” får skarp kritik

Flicka glömmer huvudet i händerna utanför dörr som det står 7B på
Kiva Skola menar att de visst har fått ner andelen mobbade i Finland. Flicka glömmer huvudet i händerna utanför dörr som det står 7B på Bild: Yle/Amanda Mylläri tonår

Studerande Emma Henelius anser att antimobbningsprojektet KiVa Skola inte fungerar och att ingen elev tar det på allvar. Själv svarar KiVa Skolas utvecklingsansvariga att miljonprojektet visst har fungerat bra.

Emma Henelius kritiserar Kiva Skola.
Emma Henelius kritiserar KiVa Skola. Emma Henelius kritiserar Kiva Skola. Bild: Privat emma henelius

Projektet KiVa Skola har under sina sju verksamhetsår spridit sig till 90 procent av Finlands grundskolor. Projektets statistik visar på en långsam men positiv inverkan på skolmobbningen i Finland, som verkar minska. Statistik som man, enligt studerande Emma Henelius, inte kan ta på allvar.

– Jag har själv varit med om dessa undersökningar, och de frågar rakt ut om man har mobbat någon. Jag tror inte att det är så många som kommer att uppge att de är mobbade. När man inte själv utvärderar eller skriver något utan endast svarar ja eller nej och inte heller respekterar programmet så svarar eleverna sällan ärligt, säger Henelius som för tillfället är inne på sitt andra år på Kimitoöns gymnasium.

Christina Salmivalli, Kiva Skola
Christina Salmivalli menar att KiVa Skola-projektet fungerat bra. Christina Salmivalli, Kiva Skola Bild: Privat Christina Salmivalli,salmivalli

Henelius tog del av KiVa Skola-projektet då hon gick i högstadiet. Förra veckan skrev hon en insändare till Hbl där hon starkt kritiserar projektet.

– Jag tycker inte direkt att det är dåligt eller att det skadar någon, men det är inte heller till någon nytta, säger hon till Svenska Yle.

"Svårt att ifrågasätta"

Professor Christina Salmivalli, vid Åbo universitet, som är ansvarig för KiVa Skolas utvecklingsarbete, säger att det är svårt att ifrågasätta mobbningsstatistiken.

– Kanske ja och nej frågor inte alltid ger ett hundraprocentigt korrekt svar, men trenden är tydlig, säger hon.

När programmet började år 2009 uppgav över sexton procent av eleverna som omfattades av KiVa Skola-projektet att de blev mobbade. I år ligger samma siffra på tolv procent. Antalet personer som uppger att de mobbar har också gått ner, enligt KiVa Skolas statistik.

Kiva Skolas Mobbningsstatistik
KiVa Skolas statistik talar ett tydligt språk. Kiva Skolas Mobbningsstatistik Bild: Kiva Koulu - Kiva Skola mobbningsstatistik

”Kostar inte staten något”

Emma Henelius kritiserar också kostnaderna för projektet, pengar som hon anser kunde användas på ett bättre sätt.

– Vi lever i ekonomiskt dåliga tider och man hör rykten om att skolor ska stängas. Då tycker jag inte att det är värt att sätta ner pengar på KiVa Skola, säger hon.

Utbildningsministeriet och utbildningsstyrelsen gav Åbo universitet 4,8 miljoner euro för att utveckla antimobbningsprogrammet. Men i dagsläget kostar inte KiVa Skola staten något, säger professor Samivalli.

– Skolorna får en massa gratismaterial som bekostas med inkomster som kommer från samarbetspartners utomlands. Det enda skolorna betalar för är handböcker och planscher, säger Salmivalli.

För en lärarhandbok måste skolorna, enligt KiVa-projektets webbsida, betala 55 euro.

”Lekar framhäver klasshierarkin”

Ung person sitter på golvet.
De mobbade vågar inte delta i lekarna, säger Henelius. Ung person sitter på golvet. Bild: Yle / Peter Sjöholm #tadetpåallvar

Enligt Emma Henelius tas projektet inte på allvar bland eleverna. För dem handlar KiVa-timmarna endast om en möjlighet att missa en matematiklektion.

– Jag upplever det som att eleverna betraktar det som ett skämt och skrattar åt det på rasterna, säger hon.

Hon kritiserar också projektets lekar, som i många fall bara framhäver klasshierarkin, enligt henne.

– I en lek skulle klassen hitta på indiannamn åt varandra. Det slutade med att de som hade mest ljud och stod högst i hierarkin skrek och hade ljud, och de som var mobbade vågade inte hitta på några indiannamn åt mobbarna.

Britt-Mari Norrbacka som arbetar som rektor på Kimitonejdens skola, som Henelius själv gick i, säger att de har varit nöjda med KiVa-projektet hittills.

– Vi tycker att det är viktigt med projektets samarbetsövningar och att eleverna känner sig trygga. Klart att eleverna också leker, för att få en avslappnad stämning, säger Norrbacka.

Hon säger att Henelius kritik mot KiVa-projektet kanske tas upp på nästa föräldramöte.

Britt-Mari Norrbacka
Rektor Britt-Mari Norrbacka säger att KiVa Skola diskuteras ofta. Britt-Mari Norrbacka Bild: Yle/Monica Forssell britt-mari norrbacka

Tala om det tidigare

Emma Henelius tycker att det är bra att skolorna satsar på antimobbningskampanjer, men att det egentligen är för sent att göra det i skolan. Enligt henne borde man tala med blivande föräldrar och förskolebarn om mobbning.

– De elever som mobbar har inte respekt för någon över huvudtaget, de grundläggande värderingarna existerar inte hos dessa elever. Då blir det svårt för en organisation eller för lärarna att stoppa mobbningen. Istället borde man lära ut respekt redan i dagvården, så att barnen skulle lära sig att se människovärdet redan från början, säger hon.

Professor Salmivalli säger själv att KiVa-projektet inte är helt perfekt, men att den har haft större genomslagskraft och bevislig påverkan än andra antimobbningsprojekt.

– Klart att man måste få de grundläggande värderingarna hemifrån, men skolan måste ändå arbeta för att förebygga och åtgärda mobbning, säger Salmivalli.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle