Hoppa till huvudinnehåll

Livlig debatt om flyktingar då Norden möts

Sveriges statsminister Stefan Löfvén under en presskonferens i Kiev 11.3.2015. Bild: EPA/SERGEY DOLZHENKO löfven,stefan löfven,sverige,sveriges statsminister

Nordiska rådet samlas till session i Reykjavik denna vecka. Flyktingkrisen dominerade då de nordiska statsministrarna svarade på ledamöternas frågor i samband med sessionens öppning.

FN-representanter på mötet framförde sina förhoppningar om att medlemsländerna värnar om sina nordiska värden i flyktingfrågan.

Ministrarna har inte kommit fram till något konkret förslag om hur flyktingkrisen ska lösas, men man vill sätta press på fredsförhandlingarna om Syrien.

Sveriges statsminister Stefan Löfven ställdes mot väggen för landets flyktingpolitik. Sannfinländarna var mest högljudda när Nordiska Rådet inledde sin session.

Löfven inledde sitt anförande med att beskriva det ansvar som Sverige tar i flyktingkrisen och att även gränsen för Sveriges kapacitet börjar komma emot. I ett tidigare uttalande har Löfven sagt att Sverige kan ansöka om att få flyktingar omplacerade till andra länder, liksom flyktingar ska omplaceras från Grekland och Italien.

- Personer som söker asyl i Sverige ska också kunna placeras i andra EU-länder. Också vår förmåga har en gräns. Vi står inför ett paradigmskifte.

Det här är en fråga som säkert kommer att diskuteras då de nordiska statsministrarna möts för att diskutera aktuella frågor på onsdag. Förslaget har redan fått kritik av Sannfinländarnas Juho Eerola.

Tvivlar på Sveriges kapacitet

Laura Huhtasaari (Sannf) frågade varför Sverige inte tar gränskontroller i bruk. Juho Eerola undrade hur flyktingmottagningen kan vara en börda och en rikedom på samma gång, eftersom båda argumenten hörs i debatten. Simon Elo (Sannf.) sade att situationen i Sverige är utom kontroll. ”Sverige har stora förmågor men inte ens svenskarna är ett folk med så stor förmåga”, sade Elo och frågade hur Löfven svarar på den verkliga oron och kraven.

- Självfallet förstår jag att det finns oro. Det är inte lätt. Men samtidigt – det är 60 miljoner människor på flykt. Det handlar också om att de är våra medmänskor och jag hoppas att det synsättet ska gälla, sade Löfven.

Också Samlingspartiets Wille Rydman ställde frågan om hur Löfven ser på att Sverige har blivit ett transitland för flyktingar som åker vidare.

Nytt EU-system

- Vi har ett gemensamt problem i EU. Vi uppmanar dem som kommer att söka asyl, men vi kan inte tvinga dem. Därför måste vi i framtiden ha ett nytt EU-system. Det kan inte vara så att de kan välja själva vart de åker. Det behövs ett obligatoriskt omfördelningssystem.

På Juho Eerolas fråga om inte Sverige skulle uppskatta ifall Finland stoppade tusentals mänskor som skulle ta sig över från Ryssland, ifall av en hypotetisk kris där, svarade Löfven så här:

- Om kriget, Gud bevare oss, skulle komma till vårt närområde, så är vi många som gärna ser att vi har en sådan rättighet, sade Löfven och hänvisade till den allmänna asylrätten. Löfven drog ner många applåder efter sitt uttalande.

Svenska Folkpartiets Carl Haglund är ordförande för Mittengruppen inom Nordiska Rådet. Han vill se mindre motsättningar mellan de nordiska länderna i flyktingfrågan.

- Den här svåra flyktingkrisen har lett till motsättningar länder emellan i Norden, något som vi inte alls är betjänta av. Snarare är det så att den här krisen kräver allt fler gemensamma insatser.

Stefan Löfven tonade å sin sida ner motsättningarna och sade inför svenska journalister på mötet, att han anser att motsättningarna inte har ökat.

Sipilä fick frågan om Finland hör till väst

Också Finlands statsminister Juha Sipilä ställdes mot väggen av den svenska delegaten, Moderaternas Lena Asplund, som undrade om Finland känner sig som en del av väst.

– Ni har en lång gemensam gräns med Ryssland. Efter annekteringen av Krim har Ryssland ordnat flera stora manövrar bakom er gräns. Hur känns det? Ni hör inte till Nato, är ni fortfarande en del av väst?

- Vi har faktiskt en gemensam gräns med Ryssland på över 1 300 kilometer. Jag ser inget som är utanför det normala i krigsövningarna och vi ser inte att situationen innebär något militärt hot mot Finland. Vi är en del av väst och EU. Vi är en del av den nordiska familjen, svarade Sipilä.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes