Hoppa till huvudinnehåll

Att försöka förstå slaktskandalen

I slakteriet
Det här med slakterier och djurrätt är en komplicerad historia. I slakteriet Bild: YLE/Juuso Juntunen smältpunkt

Att slakta djuren direkt på bondgården. Är det lösningen på djurskyddsproblemen?

Den som vågade klicka igång gårdagens slaktvideo lämnades knappast oberörd. TV-programmet MOT visade också hemska bilder i sitt program.

Djurskyddsorganisationen Animalia tror att en av orsakerna till djurplågeriet är den hektiska takten. De säger att vissa slakterier tvingar sina arbetare att slakta 600 grisar i timmen. Då är det inte konstigt att det går fel ibland.

Därför anser de också att övervakningen borde förbättras. Det är ett krav från deras sida, och det diskuteras också mycket nu när djurskyddslagen ska förnyas.

Så här går övervakningen till

Birgitta Wahlberg
Birgitta Wahlberg tycker det är svårt att gå till botten med problemet. Birgitta Wahlberg Bild: YLE/Maud Stolpe birgitta wahlberg

Birgitta Wahlberg har gjort en avhandling om djurs rättsliga välbefinnande och under arbetet med den fick hon insyn i djurhållningen och i slakterierna. Hon säger att övervakningen effektiverades 2009 när en europeisk avlivningsförordning togs i bruk. Det innebär att livsmedelsverket Evira övervakar slakterierna. De har i sin tur anställt besiktningsveterinärer som övervakar på plats.

- Men de har så fullt upp med övervakning av kötthygien och sjukdomar, så själva djurskyddet blir bara en liten del av jobbet. Dessutom jobbar veterinärerna tillsammans med slakteripersonalen och då kan man kanske uppleva det som ganska jobbigt att fatta djurskyddsbeslut, säger hon.

Birgitta har ett exempel från Finland på hur svårt det kan vara.

- En besiktningsveterinär fattade ett konkret, starkt och bra djurskyddsbeslut som gällde transport och slakt av kalkoner. Det ledde till att besiktningsveterinären blev förflyttad från slakteriet eftersom hennes beslut innebar ekonomiska förluster för slakteriet och kanske delvis också för de som sålde djuren till slakteriet.

Dessutom jobbar veterinärerna tillsammans med slakteripersonalen och då kan man kanske uppleva det som ganska jobbigt att fatta djurskyddsbeslut.― Birgitta Wahlberg om besiktningsveterinärens jobb

Förutom att ha en besiktningsveterinär på plats måste slakteriet också se till att det finns en djurskyddsansvarig bland personalen som fungerar som hjälpreda åt besiktningsveterinären. Den personen ska ha ett kompetensbevis, alltså en skolning för att kunna sköta uppgiften.

- Men man tittar kanske lite för ofta genom fingrarna. Dessutom har vi en viss tradition av att inte krångla till det med slakterierna. Det är också ganska dålig insyn in i verksamheten, säger Birgitta.

Djurplågeri hör inte till vardagen

Att få in oberoende övervakare kunde vara en lösning, men Birgitta är skeptisk också till dem, eftersom de bara är på slakteriet en stund, och inte ser hela arbetsprocessen.

Länsveterinären Tea Ahtelo säger att djurplågeri knappast hör till vardagen på slakterierna. Hon hoppas att livsmedelsverket Evira tar itu med fallen och utreder var det brister och vad som är orsaken till djurplågeriet.

Hon säger också att regionförvaltningsverket fått in rätt få anmälningar om djurskyddsbrott, och att de veterinärer som granskar gårdarna kontaktar länsveterinären för att gå igenom de här fallen tillsammans.

Slakta på gården

Det är inte första gången vi får se videor med plågade djur. På föreningen Oikeutta eläimille är man uppgiven eftersom det inte sker någon förbättring trots att vi vet om att djurplågeri sker.

Marianna Toljonen på Animalia säger att det är svårt att få till en förändring eftersom det är stora ekonomiska krafter som ligger bakom. Det är ju hela Finlands köttindustri vi pratar om. Att förändra något tar därför väldigt lång tid.

Gårdsslakt skulle också ge större möjlighet till insyn i själva verksamheten.― Birgitta Wahlberg om att slakta på gården.

Vad kan man då göra? Förutom att ytterligare effektivera övervakningen? Birgitta har ett förslag, något man redan pratat om i Sverige.

- Där har man mer och mer talat om att djuren borde slaktas redan på gården så de skulle slippa transporterna och slakteriverksamheten. Gårdsslakt skulle också ge större möjlighet till insyn i själva verksamheten, säger hon.

En sådan här stor förändring skulle så klart vara enormt dyr, och antagligen skulle en hel del hygienlagar också sätta stopp. Men det finns också mindre saker som kan förändras. Kosmetiska förändringar, som Birgitta kallar dem.

- Man kunde satsa ännu mer på utbildning av personalen och stödja besiktningsveterinären i högre grad – också från de högre myndigheterna. Man kunde också satsa mer pengar på att göra slakterierna mer djurvänliga, säger hon.

Det här ändrar ändå inte den grundläggande problematiken, säger Birgitta. Hon tror att ifall djuren skulle få en bättre status – att i lagen inte ses som objekt som de gör nu, utan som subjekt med större rättigheter, skulle kanske saker kunna förändras. Just nu går människans intressen förbi djurens välbefinnande och ibland till och med hälsa.

- Så länge lagen ser ut som den gör, även om avsikten med den är god, så kommer vi inte åt de riktiga problemen, säger hon.

Lita på utbildning eller bli vegetarian

2010 när Birgitta jobbade med sin doktorsavhandling skapade hon en lista över problem på slakterierna, som hon kunde konstatera hände om och om igen. Det handlade om brister i utfodringen av djur som väntar på slakt över tolv timmar, brister i mjölkningen av kor vid behov och brister i transporthändelsen eller vid avlastningen till slakteriet.

Om det känns tufft att titta på det finns det inget annat sätt att undvika det, än att gå över till vegetarisk kost.― Marianna Toljonen om kommersiell köttproduktion.

- Det var också vedertaget bruk av elektrisk påfösare, ofullständig eller felaktig bedövning av djur före blodavtappningen, skadade djur i transportlådor, brister i hanteringen av djuren vid avlivning av sjuka djur. Bara genom att besöka slakteriet kunde man konstatera att det vid många ställen förekom olagligheter som man inte åtgärdade, säger hon.

- Så som videorna ser ut, så ser kommersiell köttproduktion ut. Om det känns tufft att titta på det finns det inget annat sätt att undvika det, än att gå över till vegetarisk kost, säger Marianna på Animalia.

En överblick

På den finska lantbrukarcentralen MTK säger man att det man ser på videorna är förkastligt och att man nu måste reda ut hur de här slakterierna fungerar och om det här är allmän praxis hos dem. De funderar också på ifall de som slaktar i de här slakterierna fått tillräckligt med utbildning.

Ett av de slakterier där djur har plågats är en enhet i Pemar som hör till HK Scan-koncernen. Nu ska köttbolaget bland annat förbättra processerna vid nedsövningen av slaktdjuren. De som jobbar vid slakteriet ska också få mer utbildning.

Ko
Många köttproducenter har varit chockade över det se sett på videorna eftersom de gör sitt bästa för att ta hand om djuren och se till att de mår bra. Ko Bild: Yle/Patrik Skön ko

Samtidigt har organisationen Djurens Rätt gjort en brottsanmälan mot bland annat slakteriet i Pemar.

Köttproducenten Johan Hermansson var mycket chockad efter att ha sett videon. Han säger att han tar väl hand om sina kor och följer med dem från födsel till slaktbilen och försöker se till att de har det bra hela tiden. Att de sedan behandlas så som de gör i slakteriet, gör att allt hans jobb går till spillo. Han tycker att kontrollen av slakteriverksamheten ska vara stenhård från myndigheternas sida.

Johan Åberg, som är verksamhetsledare vid Svenska lantbruksproducenternas förbund SLC, säger att det man kan se på videorna är helt oacceptabelt. Han tycker ändå inte att det krävs strängare lagstiftning eftersom de lagar som finns nu räcker bra till, så länge de följs.

Hur är det med dig? Vågade du kolla på de hemska bilderna? Påverkades du av dem?

Nyligen publicerat - X3M