Hoppa till huvudinnehåll

Därför älskar du zombier

De äter upp dina grannar framför ögonen på dig. De tvingar dig att vada genom tarmar för att du ska kunna rädda din sambo.

Varför älskar du att fantisera om zombier?

Det är häxdoktorernas fel

Vi börjar med att spola tillbaka bandet. Historien om dagens zombier börjar på ett sockerrörsfält i Haiti en mörk natt för länge sedan. Kanske är det i början av 1800-talet. Kanske är det långt tidigare. Arbetet är tungt. Framför elden berättar slavarna historier om levande döda. De kallar dem zombier.

Framför elden berättar slavarna historier om levande döda. De kallar dem zombier.

Ordet zombie har sina rötter i det centralafrikanska språket Kikongo. Man brukar koppla ihop det med orden nzami (gud) och zumbi (fetisch eller amulett).

I den haitiska voodoomyten är det vanligt att levande människor blir zombier. Det är en häxdoktor som kallas Bokor som skapar dem. Han använder både svart och vit magi. Det är med den svarta han förgiftar levande människor så att de verkar döda. Ofta begraver de anhöriga dem utan att veta att de fortfarande lever. Efter en stund vaknar offret till liv, klättrar upp ur graven och utför häxdoktorns order. Offret har inte längre någon egen vilja. Han är levande och död samtidigt.

White Zombie (1932)

Det finns en gammal lagparagraf från Haiti som sägs behandla zombier.

Lagen antogs 1864 och enligt en av paragraferna kan man dömas för mordförsök om man åstadkommer ett "förlängt komaliknande tillstånd" hos en person. Om personen begravs av misstag kan den som orsakat tillståndet dömas för mord.

Zombielagen användes i marknadsföringskampanjen för världens första zombiefilm White Zombie från 1932. Bela Lugosi spelade huvudrollen.

I och med White Zombie och några liknande böcker och filmer tog de levande döda i början av 1900-talet steget över till USA. Det skulle dröja länge innan de blev vad de är idag. Vägen från slavarna på Haiti till en zombiewalk i Åbo är lång.

Affisch för White Zombie
White Zombie från 1932 är världens första zombiefilm. Affisch för White Zombie Bild: Okänd/Public domain white zombie

Kirsi Hänninen är lektor i folkloristik på Åbo Universitet och hon gillar zombier.

Hon har själv varit med på flera zombiewalks och känner förstås till zombilegendens ursprung.

- Det är långt till ursprunget. Det är en intressant båge som går från de afrikanska slavarnas folktro till att jag går omkring i regnet på torget i Åbo utklädd till zombie. Ibland har jag funderat på om de här två sakerna alls har något gemensamt längre.

Haiti har ingen trevlig historia. Den handlar mest om slaveri. Det var i Karibien man först började importera slavar från Afrika eftersom ursprungsbefolkningen helt enkelt höll på att dö ut. Haiti är det stället vi känner till i världshistorien där slavar har lyckats genomföra en revolution. Det var i slutet av 1700-talet.

Det är inte svårt att föreställa sig varför det var just i Haiti man började berätta historier om själlösa varelser som arbetade för häxdoktorer. Våra zombieserier handlar om något annat. Det verkar som om zombierna är figurer som det går att berätta många olika sorters historier om.

Men vad handlar dagens zombiefilmer om?

Vi är rädda för framtiden

Korrigering: Vi är väldigt rädda.

Det var den västerländska häxmästaren och regissören George A Romero som förde in zombierna i vår populärkultur. Hans svartvita mästerverk Night of the Living Dead från 1968 är pappa till alla moderna zombiefilmer.

Night Of The Living Dead (1968)

Zombier har varit en del av populärkulturen sedan Night of the Living Dead men det har alltid varit ett fenomen som bubblat under ytan. Eller ruttnat. Zombiefilmerna var blodiga och fyllda av fejktarmar men sällan något för den breda publiken.

Sedan hände något.

På 00-talet blev zombiefilmer som 28 Days Later och World War Z plötsligt kassasuccéer. Zombier blev mainstream.

På 60-talet gillade man framtiden

På Åbo Akademi finns en folklorist som heter Jacob Löfgren. Om du träffar honom på gatan ska du inleda samtalet med att fråga något om fantasyförfattaren Terry Pratchett. Jacob Löfgren vet det mesta om hans Discworld.

Jacob Löfgren berättar om hur science fiction och fantasy har förändrats genom åren. De tidigaste avsnitten från tv-serien Star Trek är hans favoritexempel.

Star Trek basunerar ju hela tiden ut att vi kommer att göra oss av med alla ekonomiska system och bara arbeta i vetenskapliga syften. Det kommer att bli intergalaktisk fred.― Jacob Löfgren

Star Trek är ett uttryck för den framtidstro som fanns på 60-talet. På 70-talet och 80-talet förändras världen och vår science fiction. I filmer som Blade Runner och Terminator är vi rädda för teknologin. Det är inte så konstigt. De första hemdatorerna dök upp och folk började förstå att samhället skulle förändras. Idag är vi inte längre rädda för teknik.

- Nu har ju varenda människa en dator. Idag är vi rädda för genmodifierad mat och pandemier. Saker vi inte kan greppa, säger Jacob Löfgren.

En gemensam nämnare för zombiespelen och tv-serierna är att de handlar om ett problem som det moderna samhället inte klarar av att hantera. Det är lätt att dra paralleller till pandemier och klimatförändringar.

- Det är en genre som speglar samhällsklimatet, säger Jacob Löfgren.

Idag är vi rädda för genmodifierad mat och pandemier. Saker vi inte kan greppa.― Jacob Löfgren

Vem är du i The Walking Dead?

Vi drömmer om att vara lika modiga som Glenn.

Vi vill vara lika brutala som Carol.

Vi vill ha Abrahams frisyr (bilden).

Dagens zombieserier handlar inte om zombierna. De handlar om människorna som överlever.

Kirsi Hänninen från Turun Yliopisto tittade på tre säsonger av The Walking Dead. Sedan slutade hon.

- Jag fick så mycket ångest att jag måste sluta titta. Det berodde inte på zombierna utan på att jag inte visste vem av karaktärerna som skulle dö.

Succéserien The Walking Dead handlar förstås inte om zombier. Den handlar om människor. Precis som de flesta zobiefilmer handlar den om hur en grupp människor i kris fungerar och vad man gör för att överleva.

- I dagens zombiekultur är överlevaren det största monstret, säger Kirsi Hänninen.

En vanlig figur i dagens zombiekultur är överlevaren som går för långt. Han dödar människor för att stjäla deras mat. Han njuter av dödandet. Han har förlorat sin mänsklighet.

När Kirsi Hänninen ännu tittade på Walking Dead funderade hon precis som vi alla gör hur hon själv skulle reagera. Var hon Daryl eller Rick? Maggie eller Glenn? Hon identifierade sig så starkt med karaktärerna att hon var tvungen att sluta titta. Nuförtiden nöjer Kirsi Hänninen sig med att hennes kompisar berättar vad som händer i serien.

- Den stora skillnaden mellan den moderna zombien och den haitiska är vaifrån faran kommer, säger Jacob Löfgren.

I de haitiska berättelserna kommer faran utifrån. Det är en häxdoktor som skapar zombierna. I våra zombiefilmer är det vi som är fienden. Det är mänskligheten som förstör sig själv.

Det är vi som skapar ett virus eller något. Det är människans fel och det är bara människor som kan lösa det.― Jacob Löfgren

Vuxna män får klä ut sig...

...och det blir snyggt på Instagram.

För några veckor sedan ordnade Tina Backström och några kompisar en zombierun i Vasa. En zombierun är ett löpevenemang där motionärerna jagas av sminkade zombier. Loppet i Vasa gick under namnet Code Zombie och blev en succé.

- Slutsumman var 78 löpare. Det var en grupp som efteråt sa att de fått men för livet och aldrig mer skulle delta. De mailade för en vecka sedan och skrev att de har ångrat sig nu, säger Tina Backström.

Tina Backström agerade själv joggare i loppets första zon. Hennes uppgift var att gång på gång springa över spåret och sedan skrikande bli uppäten av en skock med zombier i skogsbrynet.

- Det är ganska lätt att klä ut sig. Zombier har ju varit människor. Hur grundligt du gör det är upp till dig, berättar Tina Backström.

Du kan använda dina egna kläder. Allt som behövs är lite vit ansiktsfärg och gärna några deciliter fejkblod. En zombierun eller zombiewalk ser alltid bra ut på Snapchat. Samtidigt kan man sätta hur mycket tid som helst på sin zombieutstyrsel.

- Det märktes bra på våra zombier. Vissa hade satt mindre tid på kläderna och såg ändå bra ut, men vissa hade satsat hur mycket som helst och såg verkligen läskiga ut, berättar Tina Backström.

Vuxna leker tillsammans

En zombierun är ett tillfälle där vuxna människor kan leka tillsammans. Jacob Löfgren har funderat på vad det betyder.

- Någonting har ju skett. Det är mera okej för vuxna att leka idag. Jag är uppvuxen i Sverige och jag tror inte att det hade varit lika okej om någon av mina föräldrar hade klätt ut sig till Shredder (från Turtles red.anmn.). Idag kan man ju lätt se föräldrar som klär ut sig med barnen, säger Jacob Löfgren.

Å andra sidan är det här också något vi alltid gjort.

- Att folk klär ut sig till saker ur berättelser är inget konstigt. Påskkärringarna kommer ju från berättelserna om blåkulla. Man klär ut sig och tigger godis. Det är inget nytt, säger Jacob Löfgren.

Det som är nytt är att berättelserna har förändrats. Att klä ut sig till häxa och att klä ut sig till Harry Potter är ju i princip samma sak.

Vem hittade på zombiewalks?

Deltagarna i en zombiewalk klär ut sig till zombier och vandrar från punkt A till B. Fler regler än så finns inte.

  • En av de första zombievandringarna tog plats på spelevenemanget Gen Con år 2000. 60 deltagare klädde ut sig till zombier i en sorts parodi på lajvrollspel.
  • Världens första zombiewalk som kallades för en zombiewalk ordnades i Toronto 2003.
  • Fenomentet har spridit sig över hela världen. I den här artikeln finns bilder från Tokyo, Tel Aviv och Helsingfors.
  • År 2006 ordnades den första zombiewalken i Finland.

- På min första zombiewalk var jag zombiebrud. Det är väldigt traditionellt. Av någon anledning är minst en tredjedel av alla kvinnor brudar. Jag blev själv lite förvånad över hur många som hade brudklänning, berättar Kirsi Hänninen.

Kirsi Hänninens kompis var en motionär med gångstavar som blivit zombie. Det var en något mer vardaglig och realistisk tolkning.

- Jag gillar zombiewalks eftersom det är evenemang som folk själva hittar på och förverkligar. Det är inte färdiga evenemang som man betalar för. Det är "do it yourself"-zombies, säger Kirsi Hänninen.

Vi gillar att hänga med folk som har samma intressen

Zombiewalk i Helsingfors 2012.
Zombiewalk i Helsingfors 2012. Zombiewalk i Helsingfors 2012. Bild: X3M/Sandra Suominen zombiewalk 2012

Jacob Löfgren förklarar att det finns två sätt att se på zombiewalks. I alla fall om man är folklorist och expert på fandom. För det första kan man tänka sig att folk klär ut sig för att hänga med kompisar.

- Det viktiga är att man är med folk som tycker om samma sak, förklarar Jacob Löfgren.

Man kan också tänka sig att orsaken är psykologisk. Man gillar helt enkelt en tv-serie så mycket att man vill att den ska få en ännu större del av ens liv.

- Man tycker om saker och det viktiga är leken med det man gillar.

Den sista teorin

Kanske är det så enkelt att vi gillar zombier därför att de är de perfekta fienderna.

En hord med ruttnande lik ser helt enkelt effektfullt ut. Den är en perfekt fiende i spel. Lika bra fungerar den när två karaktärer i en film grälar om vilket hus man ska gömma sig i.

- Massan är också en trygghetszon, säger Tina Backström.

Ofta dör karaktärerna inte av massan utan av den enskilda zombien som överraskar dem i en mörk gränd eller när de tror att de är säkra. Samtidigt är det det långsamt böljande havet av vandrande döda som är den stora faran. Det är blandningen av två sorters skräck som Tina Backström gillar.

Kirsi Hännien tycker att zombier har precis de egenskaper ett riktigt monster ska ha.

- Deras enda mål är att äta upp dig. De har inga känslor eller minnen. De kan inte kommunicera. De är inte djur, men mer djurlika än människor, säger Kirsi Hänninen.

I den rådande zombiehysterin finns det en sista fråga att ställa. Vad är det för fel på vampyrer? Duger de inte längre?

-Jag kan ge dig ett seriöst svar på det, säger Jacob Löfgren. Zombier är den sista skräckbastionen. Det går inte att göra dem trevliga.