Hoppa till huvudinnehåll

Döva är mer visuella

magdalena kintopf-huuhka
magdalena kintopf-huuhka Bild: Yle/Parad Media magdalena kintopf-huuhka

Magdalena Kintopf-Huuhka har haft nedsatt hörsel sedan hon var liten. Teckenspråket är hennes modersmål. Men det finlandssvenska teckenspråket är utrotningshotat – idag talas det bara av ungefär 300 personer.

– Den verkliga siffran är ännu lägre än 300, säger Magdalena Kintopf-Huuhka. Det gjordes nyligen en utredning om saken, och det framkom att det finns bara 90 finlandssvenska döva personer och de flesta av dem är gamla.

Det finlandssvenska teckenspråket finns med på Unescos lista över utrotningshotade språk. Språkets ställning försämrades dramatiskt när dövskolan i Borgå lades ner 1993. Sedan dess finns det ingen instans som lär ut språket, och t.ex. föräldrar till barn med hörselskada har ingen möjlighet att lära sig det. Dessutom råder det stor brist på tolkar.

– Det finns bara fyra tolkar i hela Nyland och de är fullbokade hela tiden.

Språklig minoritet

Bristen på tolkar är också orsaken till att Magdalena Kintopf-Huuhka inte har med sig en tolk när hon blir intervjuad i tv-programmet Efter Nio. Hon föredrar att använda sig av tolk när hon uppträder, för att känna sig hundraprocentigt säker på att allt blir rätt. Magdalena Kintopf-Huuhka är ändå oerhört skicklig på att läsa på läppar, och hon har hörapparater i bägge öronen som hjälper henne att uppfatta ljud och gör ett normalt samtal möjligt. Hon pratar också själv, vilket många personer med hörselskada inte gör. Det hörs på hennes tal att det är något ovanligt där, men det kunde tas för en utländsk brytning eller ett mindre talfel.

Teckenspråkiga döva personer ser sig främst som en språklig och kulturell minoritet och inte som en grupp med handikappade. Varje land har sitt eget teckenspråk och Finland har två, finska och svenska. Det finlandssvenska teckenspråket skiljer sig mycket från det teckenspåk som talas i Sverige, börjande från att alfabeten är olika. Språken är strukturerade lingvistiska system med specifika grammatiska regler, minst lika komplexa som i talade språk. I hela världen finns det omkring tusen olika teckenspråk.

– Jag får ofta frågan varför det skall finnas olika teckenspråk i varje land, berättar Magdalena Kintopf-Huuhka. Skulle det inte vara enklare att bara ha ett, som gällde i hela världen? Då brukar jag svara att det är likadant med talade språk. Skulle inte ni ha det lättare om det bara fanns ett enda talat språk i hela världen?

Känslig för rörelse och vibrationer

Det brukar sägas att när ett sinne försvagas eller faller bort helt, så förstärks istället de andra sinnena för att kompensera. Magdalena Kintopf-Huuhka säger att påståendet stämmer väl in på personer med nedsatt hörsel.

– Vi är mer visuella än personer som hör. Jag är också väldigt känslig för rörelser, jag uppfattar minsta fladdrande i utkanten av synfältet. Känseln blir också starkare hos döva personer. Om en telefon ligger på bordet och vibrerar eller om någon slår med sin penna i bordet märker vi det genast. Och när vi går ut och dansar känner vi musiken som vibrationer och dunkanden mera än vi hör den!

Magdalena Kintopf-Huuhkas man har också en hörselskada, och för två månader sedan fick paret en liten son. På BB görs ett hörseltest på alla nyfödda med en teknisk apparat som sätts in i babyns öra och mäter om de minimala håren i örat sätts i rörelse, vilket är ett tecken på att barnet hör. Testet var positivt för Magdalena Kintopf-Huhkas son, vilket tyder på att hans hörsel är normal.

– Vi tror att han hör, eftersom våra hörselskador inte är ärftliga. Men teckenspråket blir hans modersmål i vilket fall som helst.

Missförstånd och fördomar

Det finns många missuppfattningar om hörselskadade som Magdalena Kintopf-Huuhka skulle vilja rätta till.

– Folk tror att vi inte kan klara av enkla saker som att köra bil eller ha vanliga jobb. Och ofta byter folk till engelska när vi säger att vi inte hör, fast de egentligen borde hämta papper och penna.

Det skulle också vara bra att komplettera högtalarinformation i tåg och bussar med textremsor och texta alla TV-program. I Finland finns det nästan en miljon människor med någon grad av nedsatt hörsel. Det är alltså väldigt många som skulle ha nytta av mera text i samhället. Den nya teckenspråkslagen som trädde i kraft i maj i år är också ett steg på vägen, menar Magdalena Kintopf-Huuhka.

– Jag tycker vi skall vara stolta över vårt språk. Finland är unikt med att ha två egna teckenspråk och det är en fin sak.

Efter Nio om ljud den andra november kl 21 i Yle Fem samt på Arenan.

Nyligen publicerat - Yle Fem