Hoppa till huvudinnehåll

Slappna av vid matbordet

Litet barn stoppar mat i munnen.
Litet barn stoppar mat i munnen. Bild: Mika Kanerva måltider,matpedagogik,barn (åldersgrupper),barn (familjemedlemmar),Varm måltid,måltid

Det är en härlig vana att samlas vid matbordet och äta tillsammans. Men matbordet förvandlas däremot lätt till ett slagfält, där den minska skriker ”Jag vill inte äta!”, föräldrarna trugar och de större barnen bara petar i maten. Slutligen tappar alla nerverna, ingen har roligt och man äter alltid samma mat.

Om glädjen har försvunnit från matbordet, hur kan man gå vidare och skapa positiva måltidsstunder?

Då barnet kinkar, äter selektivt eller väldigt lite blir föräldrarna frustrerade av många olika orsaker. I bakgrunden finns ofta oron över om barnet kan växa och utvecklas, fastän det inte tycks äta någonting. Det känns onödigt att introducera nya maträtter, då barnet inte ens smakar på maten.

Man grämer sig över tiden, pengarna och energin man har lagt ner på matlagningen och över matsvinnet.

Nuförtiden då det finns alla möjliga olika maträtter, kan föräldrarna ha en överdriven bild av vad allt barnet borde äta. Barnet kan nämligen vara fullständigt friskt och välmående, fastän det äter bara små mängder eller selektivt.

Acceptera läget och slappna av

Det första steget mot lugnare måltider är att acceptera att barnen är individer och olika också i det här fallet. Om ett barn har en sådan personlighet att det modigt provar nya maträtter, är det föräldrarnas stora nöje att få vårda den egenskapen. Ett annat barn kan vara mera selektivt i vad det vill smaka på och då måste man tålmodigt orka erbjuda olika alternativ.

Det är viktigt att man inte fastnar i slutsatsen att barnet äter dåligt. I stället ska man acceptera situationen och prata med barnet om att vi nu tillsammans ska öva oss på att bli modiga på att smaka.

Man får sällan några snabbvinster då man försöker utvidga kosten för en kräsen person, men det blir bättre med tiden. Det gäller att koncentrera sig på positiva måltidsstunder i vardagen och att fokusera på de långsiktiga förändringarna.

Prata om roliga saker

Som förälder kan du skapa positiva diskussioner vid matbordet. Du kan visa att det är trevligt att äta tillsammans. Ni kan prata om roliga saker då ni äter – också om andra saker än hur många skedar mat som har gått ner. Föräldrarna till ett kräset barn behöver en extra stor portion tålamod och storsinthet för att orka stöda barnet och hålla humöret uppe i många år.

Ge också dig själv beröm och tack då du orkar hantera de utmanande stunderna. Om du misslyckas, är det bara att andas djupt och låta det gå över. I morgon är en ny dag med nya måltider. Kom också ihåg att intresset för nya maträtter varierar i olika åldrar. Rädslan för nytt är vanligtvis störst för barn i 2–6-års åldern, då förekommer den hos så gott som alla.

En småtting som äter bra kan i lekåldern bli rädd för att smaka på ny mat. Ett barn i trotsåldern övar på att få sin vilja igenom också vid matbordet.

Vem bestämmer vad vi ska äta hos oss?

Ett barn väljer alltid det hen tycker mest om, också då det gäller maten. Barnet kan inte välja en hälsosam eller vettig kost, utan det lever här och nu. Uppmuntran och lekfullhet fungerar bättre än hot och begränsningar i matfostran. Ett barn äter det som det tycker om, tycker om det som är bekant och det som blir bekant är det som serveras.

Det är föräldrarna som i huvudsak bestämmer vad man ska äta och barnet som bestämmer hur mycket hen äter. Ge ändå barnet en chans att ibland välja till exempel mellan några lika goda alternativ: vill du ha mjölk eller surmjölk?

Om du i stället bestämmer dig för att ge barnet saft, så ska du inte beklaga dig över hur dåligt det är för tänderna under tiden som barnet dricker.

Eftersom vardagsbesluten är på föräldrarnas ansvar, kan man ibland vara flexibel och ge efter för barnets vilja. Barnet kan delta i matlagningen, i handlandet och planeringen, fastän det inte bestämmer vad man ska äta just idag. Ibland kan det vara bra att fundera över principerna också: måste man äta med gaffel, om grönsakerna smakar bättre som stora munsbitar man plockar i sig med fingrarna?

Klara spelregler för hur man beter sig vid matbordet hjälper både barnen och de vuxna. Hur vi pratar vid matbordet, vad vi får göra, vad vi får ha med oss till matbordet och vad vi har kommit överens om gällande att smaka på all mat. De här reglerna hjälper också de vuxna, så att de inte överreagerar vid konfliktsituationer.

Sex tips för lugna gemensamma måltider:

1. Poängtera det goda i barnet och vid matbordet. Håll diskussionen vid matbordet positiv och prata om trevliga saker: Vad var det bästa med dagen? Ge alltid positiv respons då smakandet och ätandet har gått ens en aning åt rätt håll. ”Märker du att du har lärt dig att äta äppelbitar?” Klaga inte på att barnet inte äter upp maten, utan säg i stället något uppmuntrande: ”Du orkade sitta bra vid matbordet idag, tack!”

2. Ät tillsammans så ofta ni kan. Det är viktigt att positiva känslor och situationer associeras med ätandet. Servera samma mat till hela familjen, om det bara är möjligt. Maten duger antagligen åt barnet om föräldrarna äter samma mat och det är en positiv stämning runt bordet.

3. Uppmuntra, beröm och tacka. Uppmuntra barnet att smaka, men tvinga inte. Beröm och tacka då barnet vågar smaka. Skuldbelägg inte barnet t.ex. om det lämnar maten och i stället äter bröd, ifall barnet vågar smaka.

4. Låt barnet delta. Ta med barnet i matlagningen. Också ett kräset barn kan bli ivrigt över att smaka grönsaksbitar som hen själv har skurit upp. Då man inte måste äta, kan det vara lättare att våga smaka på något nytt. Stressa inte upp dig, ifall maten ändå inte smakar. Ett steg åt gången.

5. Förhåll dig flexibelt till maten och ätandet. Totalförbud lönar sig inte vare sig för vuxna eller för barn. Poängtera inte nyttoaspekterna för mycket och dela inte upp maten i tillåtna och förbjudna, i bra och dåliga rätter. Fastän man är flexibel, betyder det inte att man alltid kan äta just det man vill ha. Man kan förklara för barnet genom att prata om vardagsmat och festmat och diskutera varför man inte kan äta favoritmaten varje dag.

6. Öva på modet och konsten att smaka. Låt barnet undersöka maten med alla sinnen. Man behöver inte nödvändigtvis smaka på en ny maträtt genast. Man får leka med maten och maten kan ibland vara skojig. Låt barnet vara kreativt och delta ibland själv i fantasilekarna. Hitta på roliga namn till maträtterna eller beskriv hur en smörgås, som någon har ätit en bit av, ser ut. Det här betyder inte att man accepterar vilket beteende som helst vid matbordet.

Läs också: "Skuldbelägg inte kinkiga barn"

Skribent:
Kati Kuisma, Näringsexpert, ETM
Neuvokas perhe | Yksi elämä –terveystalkoot
Lisää perheiden iloa ja innostusta neuvokasperhe.fi –sivustolta

översättning: Jenny Stenberg-Sirén

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP