Hoppa till huvudinnehåll

Kan vi ha en ny bostadsbubbla?

Solförmörkelse, 20.3 2015
Bostäderna har blivit dyrare i Helsingforsregionen, trots lågkonjunkturen. Solförmörkelse, 20.3 2015 Bild: Marcus Rosenlund 2015

Fem år av lågkonjunktur märks knappast alls i bostadspriserna. I huvudstadsregionen har priserna tvärtom fortsatt uppåt. Kan det handla om en bubbla som snart spricker?

- Jag har svårt att se några tecken på en bubbla om vi jämför med läget år 1991 då jag, dumt nog, köpte min första bostad, säger ekonomen Roger Wessman.

Han köpte strax efter att det stora raset hade börjat efter den snabba, branta prisstegringen under slutet av 1980-talet.

- Jag kommer ihåg att marknadsräntan på mitt lån var 15,7 procent, skrattar han.

Sådana räntor kan dagens unga låntagare knappast föreställa sig. Genomsnittsräntan på nya bostadslån låg i augusti på 1,47 procent, enligt Finlands Bank.

Den låga räntenivån är en viktig orsak till varför bostadspriserna har hållits relativt stabila. Europeiska centralbanken har hållit sin viktigaste styrränta på rekordlåga 0,05 procent sedan september i fjol och Roger Wessman tror inte att en räntehöjning är aktuell på länge.

Till all lycka för Roger Wessman och många andra finländare började bostadspriserna återhämta sig mot slutet av 1990-talet. Prisuppgången blev ännu tydligare under högkonjunkturen efter millennieskiftet.

Huvudstadsregionen en riskzon?

Bostadspriserna väcker debatt med jämna mellanrum, men få debattörer verkar tro på en regelrätt bubbla.

Risken för en bubbla anses ändå vara störst i huvudstadsregionen, där priserna har fortsatt sakta uppåt också de senaste åren. Här är efterfrågan på bostäder fortfarande större än utbudet.

Hypoteksföreningens VD Ari Pauna har bedömt att det kan finnas en prisbubbla
i de mest eftertraktade kvarteren i Helsingfors.

Särskilt enrummare och mindre tvårummare har blivit dyrare, då de lockar både förstagångsköpare och placerare. Kvadratmeterpriserna ligger i regel på över 5000 euro.

Studerande Jessica Blechingberg sparar för sin första egna bostad i Helsingfors, och prisnivån gör henne fundersam.

- Nog känns den hög, men å andra sidan är man medveten om den hela tiden. Det gäller bara att ha så realistiska mål som möjligt, säger hon.

Avvaktande stämning

Stämningen på bostadsmarknaden kan överlag beskrivas som avvaktande. Både köpare och säljare är försiktiga.

Den ökande arbetslösheten och regeringens planerade åtstramningar kan leda till minskad köpkraft för tusentals finländare, och det påverkar också bostadshandeln. Ingen vill betala överpris och ingen vill heller sälja alltför billigt.

- Ett kännetecken på en bubbla är att folk köper en lägenhet för att de tror att priserna ska fortsätta stiga. Nu är stämningen den motsatta, konstaterar Roger Wessman.

Utanför Helsingforsregionen är prisnivån i stort sett oförändrad eller svagt nedåtgående, enligt Statistikcentralen.

Prisnivån och köpläget varierar ändå betydligt från en region till en annan. I mindre städer och kommuner med stigande arbetslöshet kan det vara så gott som omöjligt att hitta hugade köpare.

Faktorer som kan dämpa fallet

Om lågkonjunkturen fortsätter och allt fler bostadsägare känner sig pressade att sälja, finns det ändå flera faktorer som kan dämpa nedgången.

Finlands Banks siffror visar att hushållen lyfte nya bostadslån i augusti för 1,3 miljarder euro, vilket är nästan lika mycket som i augusti i fjol.

Och de flesta av oss amorterar snällt, även om många har nappat på bankernas erbjudanden om amorteringsledighet.

Den som förlorade jobbet under 1990-talets depressionsår kunde bara drömma om amorteringsledighet. Många tvingades sälja sina bostäder med förlust, och skulderna hängde med.

Idag finns ytterligare en utväg för den som inte klarar av sina lån: hyra ut den belånade lägenheten och täcka amorteringarna med hyresintäkter.

Något som var likaledes otänkbart i början av 1990-talet då hyrorna var statligt reglerade.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes