Hoppa till huvudinnehåll

Alina, 14, gillar att jaga

Alina Sten.
Alina Sten väntar ivrigt på att jakten med Björkö jaktlag ska börja. Alina Sten. Bild: Yle. alina sten

Klocka är åtta på morgonen och Björköby jaktlag samlas till älgjakt. Det är andra gången jaktlaget ger sig ut den här hösten.

14-åriga Alina Sten och 16-åriga kusinen Sebastian Sten är med. Båda bär vapen.

Alina har avlagt alla tillbörliga skjutprov och bär nu vapen.

Jag har övat i garaget och på skjutbanan. Jag har nog skjutit ganska mycket.

Jaktlaget delar upp sig i två lag och platserna lottas ut. De som jagar med hund stannar på fastlandet och resten tar båtar ut till öarna i skärgården utanför Björkö. Alina och hennes far Johan stannar på fastlandet.

- Jag njuter mest av att se hundarna arbeta, säger Johan.

Sebastian och hans mamma, Viktoria Sten, åker ut till Rönnskär. Han får inte stå i jakttornet ensam ännu, eftersom han är minderårig.

- Jag har varit drevkarl i många år, berättar Viktoria, men när Sebastian ville bli skytt, måste jag också köpa bössa och skjuta älgprovet.

jägare på väg till jakt i skärgården
En del av jaktlaget åker ut i öarna i skärgården. jägare på väg till jakt i skärgården Bild: Yle älgjakt

Jaktivern har ökat de senaste 50 åren

Det finns omkring 310 000 jägare som betalar jaktvårdsavgift i vårt land. Sen slutet av 60-talet har antalet nästan fördubblats och inställningen till jakt har blivit allt mer positiv under de senaste årtiondena.

jägare bär på skjuten älgkalv
Det gäller att vara försiktig om man rör sig i skogen såhär års. jägare bär på skjuten älgkalv Bild: Yle Älgjakt,björköby

Enligt Taloustutkimus förhåller sig endast en av tio finländarna negativt till jakt i dagens läge. Det blir också allt vanligare med flickor och kvinnor i jaktlagen.

Med kvinnor och flickor med i lagen blir jakten roligare. Det berikar när folk har olika bakgrund. Det ger nya vinklingar på diskussionerna.

Närproducerad mat triggar jaktivern

Mikael Wikström är projektchef på Finlands viltcentral. Han har jagat hela livet och sett förändringen på nära håll.

En orsak till det ökade intresset för jakt tror han beror på det ökade intresset för matlagning. Trenden med närproducerat och naturenligt syns tydligt.

- Det är något speciellt att äta sitt eget byte, säger Mikael.

Man kan dela in jakten i olika former. Sällskapsjakt som är väldigt socialt där man umgås och vaktjakt där man sitter för sig själv i ett torn.

- Naturen och tystnaden är viktiga för många jägare, säger Mikael Wikström.

Mikael Wikström i vakttornet
Mikael Wikström i vakttornet projektches

Diskussionen om jaktens vara eller icke vara hettar ofta till ordentligt. Ordföranden för Åbo djurskyddsförening, Maylis Spiik, har hela livet värnat om djurens väl och är van att argumentera för och försvara sina åsikter.

- Innerst inne är negativt inställd till jakt, men jag är också realist och inser att vi måste minska stammen av älgar och hjortar för att de utgör så stor fara i trafiken, säger hon.

En billig livförsäkring är att lätta på gasen där det finns varningstrianglar för älg. Bild: Yle älgfara

Ifjol skedde det drygt 1600 älg- och hjortkrockar varav två med dödlig utgång. Antalet har sjunkit från rekordåren i början på 2000-talet men fortfarande sker det många olyckor på vägarna runtom i Finland.

Så här års gäller det att vara extra försiktig för de flesta olyckor sker i södra Finland på de tvåfiliga vägavsnitten där trafiken är tät.

Maylis Spiik kör ofta vägen mellan Åbo och Nagu om kvällarna och ser ständigt hjortar och älgar vid vägrenen.

Maylis Spiik
Maylis Spiik uppmanar folk att ta det lugnt i trafiken. Maylis Spiik Bild: YLE/Maud Stolpe åbo djurskyddsförening

- En hjort kan maximalt uppfatta en hastighet om fyrtio kilometer i timmen, säger hon. Den fattar inte att något närmar sig i typ åttio eller hundra kilometer i timmen.

"Jaktlagen är otillräcklig"

Maylis Spiik är föredetta polis och väl insatt i det byråkratiska vad gäller jakt. Hon är missnöjd med jaktlagen som inte skyddar viltet tillräckligt. Frågan om hur man gör med till exempel skadskjutna djur borde bli bättre.

- Om djuret springer iväg in på en annan ägares mark får man inte gå efter och avliva djuret utan markägarens tillstånd. Det kan fördröja lidandet för djuret väldigt mycket, säger hon.

Att trotsa lagen och avliva ett skadat djur på annans mark kan stå jägaren dyrt och till och med leda till rättegång. Bild: Yle jakt

Otur och lycka för jägarna

På Björkö fortsätter älgjakten för kusinerna Alina och Sebastian Sten.

På Rönnskär i skärgården stiger spänningen när Sebastian hör ett skott och får meddelande om att en älgko är träffad, men inte fälld. Efter en stund skymtar en älg i slyet bara trettio meter från tornet. Han skjuter ändå inte.

- Den stod så opassligt i slyn, förklarar han. Dessutom visste jag inte om det var den skadskjutna. Det är förbjudet att skjuta ett annat djur innan den skadskjutna är fälld.

Efter en stund kommer meddelande om att den skadskjutna älgen är fälld.

Jägare släpar skjuten älg till roddbåt
Älgen lastas ombord på Rönnskär. Jägare släpar skjuten älg till roddbåt Bild: Yle/Jukka Tyni älgjakt

På fastlandet har Alina lyckats fälla sin första älg.

Vi stod stilla och väntade och plötsligt kom en ko och två kalvar fram framför oss. Den ena kalven steg fram och så sköt jag ett skott. Min jaktkamrat sköt två skott till och så var det över.

Hur känns det när man skjuter, eller strax före?

- Det är jätteskakigt, svara Alina, men sedan tänker man inte så mycket mera.

Alina Sten i kylrummet där slaktade älgar förvaras.
Det var ett spännande ögonblick när skottet gick av, säger Alina. Alina Sten i kylrummet där slaktade älgar förvaras. björkö jaktlag

Bytet för Björköby jaktlag blev tre kalvar och en ko.

Närbild i Yle Fem, måndag 2.11 kl. 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 3.11.2015 kl. 17.25

Läs också