Hoppa till huvudinnehåll

Från ett krigshärjat Somalia till ett kallt och avvisande Finland

Somalia har kallats världens farligaste land och ett helvete på jorden. Ändå såg man i Finland de somaliska flyktingarna som lyckosökare på jakt efter hög levnadsstandard.

Christian Forsberg intervjuar Nina Winquist, som jobbar som informatör för Röda korset i Somalia. Hon berättar om sitt arbete i Somalia, och om varför krisen varit så hård.

Från kolonialism via diktatur till klankrig och svält

Somalia var under brittiskt, franskt och italienskt styre under kolonialtiden. Landet blev självständigt 1960.

Mohammed Siyad Barre tog några år senare makten genom en statskupp med stöd från Sovjetunionen. Diktatorn Barre styrde landet tills han störtades i en militärkupp 1991.

Det blev början på otaliga inbördeskrig som gjorde att landet blev uppdelat i många mindre regioner. Landet är så splittrat av inbördeskrig att det egentligen bara är de yttre landsgränserna som gör Somalia till en enhet.

Somalias klansystem anses vara huvudorsaken till att en varaktig fred inte uppnås. Den somaliska befolkningen är indelad i sex huvudklaner som i sin tur är uppdelad i ett antal underklaner och hundratals småklaner. Förhållandet mellan de olika klanerna och underklanerna präglas av rivalitet och maktkamp.

Nationen Somalia behöver hjälp och man måste åka dit och hjälpa, påpekar Nina Winquist. Hon vill inte döma klankrigen. Som europé kan hon inte lösa det, det borde FN göra.

Nina Winquist säger att FN har haft svårt att jobba både i Somalia och i f.d. Jugoslavien. FN stödde Siyad Barre, och därför är de nya krigsherrarna skeptiska till FN och den egyptiska generalsekreteraren Boutros Boutros-Ghali. Det behövs en intern somalisk lösning, alla fraktioner borde träffas. Vapenstillestånd råder, men håller inte.

Somalier på flykt via Sovjetunionen

Under kriget och svälten som följde har 350.000 somalier dött av svält, 2 miljoner hotas. Det tyngsta med arbetet är de beväpnade banditerna som gör biståndsarbetet svårt, berättar Winquist.

Sedan kriget bröt ut har 1 miljon somalier flytt. För de relativt få flyktingar som kommer till Finland är det inte heller lätt.

Sexhundra somaliska flyktingar i Finland demonstrerar för att man skall påskynda behandlingen av asylsökningarna. I Finland finns 1000 asylsökande, men endast 1 somalisk asylsökning har behandlats. De somalier Tv-nytt intervjuar har kommit till Finland via Etiopien, Egypten och Moskva.

De östeuropeiska staterna blir allt mera transitländer för flyktingar från tredje världen. Aeroflot flyger billigt och direkt från Mogadishu till Moskva. Flyktingarna söker oftast inte asyl där, eftersom få av de östeuropeiska länderna har undertecknat det internationella flyktingavtalet. FN:s flyktingorgan UNHCR försöker få med de östeuropeiska länderna i avtalet, men flyktingarna väljer att resa vidare bland annat till Finland. Detta vållar de finska tjänstemännen och politikerna huvudbry.

Från Sovjetunionen har det kommit nästan 200 somaliska flyktingar under hösten 1990. Myndigheterna vet inte hur de skall ta tag i krisen.

Inrikesminister Jarmo Rantanen vill kunna stoppa flyktingarna redan vid gränsen. Också statsminister Harri Holkeri menar att om man följer paragraf 30 kan man ta till undantag och avvisa flyktingarna vid gränsen, eller behandla asylsökanden på någon dag.

Om Sovjetunionen kan bedömas som ett tryggt land kan somalierna vändas tillbaka, trots att Sovjetunionen inte har undertecknat FN:s flyktingavtal.

Finländarna förhåller sig avogt mot de somaliska flyktingarna

Finländarnas inställning till flyktingarna är inte varm och välkomnande. Somalierna ses som levnadsstandardsflyktingar på jakt efter finska pengar och socialskydd, trots att de flyr från ett krigshärjat land.

Överborgmästare Raimo Ilaskivi i Helsingfors efterlyste i sitt nyårstal klara ställningstaganden i flyktingfrågan. Politiskt förföljda flyktingar bör man hjälpa, men inte "välståndsflyktingar hit skickade av affärsmän, annars framstår finländarna som utnyttjade dumbommar".

Tv-nytt besöker Tjusterby mottagningscenter i Sjundeå, där man har tagit emot ungefär 100 somalier. Ännu ryms ett hundratal.

På mottagningscentret påpekar man att det inte är någon skillnad på hur man ordnat sin resa – om man är hotad till livet i ett land har man rätt att få asyl. Och man tror att somalierna kommer att få asyl.

Flyktingarna vittnar om ett land i fullständig anarki, med kaos och våld. De tror inte att kriget kommer att upphöra efter att Barre störtas (vilket det inte gjorde heller).

Sjundeåborna på den lokala puben gillar inte flyktingarna. "De tar våra pengar" är replikerna där.

Några dagar senare anländer 75 flyktingar till Vaalimaa.

De hetska stämningarna och avogheten mot flyktingar nådde en kulmen då en bomb sprängdes vid Valkeala flyktingförläggning i januari 1991, bara några dagar efter Ilaskivis nyårstal.

Kyrkans utrikesråd och ärkebiskop emeritus Mikko Juva fördömer skarpt bomben. Varje tidning borde skriva att så här får inte ske! John Vikström i sin tur säger att flyktingfientlighet är en synd.

Bombmannen erkände sitt dåd några dagar senare, och hela händelsen avfärdades som en enskild incident, inte som något som pekade på ett allmänt samhälleligt problem.

Finländarna förargade sig också på att resandet blev besvärligt på grund av strängare passkontroll. I februari 1991 uppstod kaos i Olympiaterminalen då 160 somalier befann sig på passagerarfartyget Georg Ots från Tallinn. De finska turisterna kom inte iväg till Tallinn.

Finland vill skicka somalierna tillbaka till Sovjetunionen

FN:s flyktingorgan tycker inte det är bra att skicka asylsökande tillbaka till Sovjetunionen., men finländarna skulle vilja göra det. Flyktingar som väntar i Sjundeå säger att de inte kan leva i Sovjetunionen. Situationen är så kaotisk där.

Trots att debatten gick het om flyktingarna bland folket är det en icke-fråga i riksdagsvalet. Det är bara Finlands lantbygdsparti som tar upp frågan. Bland folket är åsikterna delade. Det finns de som anser att unga starka män inte ska fly sitt land, och att man hellre bör hjälpa dem på plats och ställe. Men det finns också de som har börjat förstå somaliernas situation och accepterar dem.

Bland de flyktingar som kommit från Finland finns också många ensamkommande barn. Nedskärningarna i biståndet gör att fler flyktingar kommer. Att vara en del av Europa gör att vi bör ta emot flyktingar, säger man på Röda korset.

Vi får höra en somalisk flicka, Anab Egalja, som kommit med sina syskon från Somalia 1991 till Kallvik i Helsingfors. Anabs mamma är kvar i Somalia och hon vet inte när hon kommer, eller ens om hon kommer. Pappan är död.

Personer från Somalia som kommit till Finland 1990-2013

statistik över hur många somalier som kommit till Finland 1990-2013
Klicka på bilden för att komma till Statistikcentralens sida statistik över hur många somalier som kommit till Finland 1990-2013 Bild: Statistikcentralen flyttning

Källa:

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Fårskall och storslakt 1955

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö.

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö i oktober 1955. Alla fåren skall in från holmarna för att klippas och slaktas.

  • Ett liv på Jurmo är fiske och en kamp med naturen

    Se reportage från 1960-talet och framåt.

    I de sydligaste åboländska utskären ligger Jurmo. De sju människor som bor här året om 1969 har inte stora pretentioner på sin tillvaro. Fisket är det som sysselsätter dem.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ior Bock och Lemminkäinens tempel

    Lemminkäinens bolag grävde efter en skatt i Sibbo.

    Ior Bock menade att finskan och svenskan är världens urspråk och att Lemminkäinens tempel ligger i Sibbo. Ior Bocks fascinerande berättelser fick Lemminkäinens bolag att börja gräva efter Kalevala-guld i Sibbo och Rundradions bil att köra i diket.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • När WTC-tornen föll och världen klövs itu

    Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp.

    Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp. Runt hela världen satt människor klistrade framför TV-rutor som visade samma bilder om och om igen. Två flygplan som flyger in i World Trade Center, explosioner, kaos och skyskrapor som rasar samman.

  • Den finska hästen är snabb, stark och uthållig

    Ingen häst är som den finska hästen.

    Det starka finska kallblodet är Finlands stolthet. Som en trogen arbetshäst hjälpte finnhästen till att bygga upp den nya republiken, många var hästarna som kämpade i krigen och som snabbaste kallblodet i världen har den finska hästen blivit travbanans regent.

Nyligen publicerat - Arkivet