Hoppa till huvudinnehåll

Från ett krigshärjat Somalia till ett kallt och avvisande Finland

Somalia har kallats världens farligaste land och ett helvete på jorden. Ändå såg man i Finland de somaliska flyktingarna som lyckosökare på jakt efter hög levnadsstandard.

Christian Forsberg intervjuar Nina Winquist, som jobbar som informatör för Röda korset i Somalia. Hon berättar om sitt arbete i Somalia, och om varför krisen varit så hård.

Från kolonialism via diktatur till klankrig och svält

Somalia var under brittiskt, franskt och italienskt styre under kolonialtiden. Landet blev självständigt 1960.

Mohammed Siyad Barre tog några år senare makten genom en statskupp med stöd från Sovjetunionen. Diktatorn Barre styrde landet tills han störtades i en militärkupp 1991.

Det blev början på otaliga inbördeskrig som gjorde att landet blev uppdelat i många mindre regioner. Landet är så splittrat av inbördeskrig att det egentligen bara är de yttre landsgränserna som gör Somalia till en enhet.

Somalias klansystem anses vara huvudorsaken till att en varaktig fred inte uppnås. Den somaliska befolkningen är indelad i sex huvudklaner som i sin tur är uppdelad i ett antal underklaner och hundratals småklaner. Förhållandet mellan de olika klanerna och underklanerna präglas av rivalitet och maktkamp.

Nationen Somalia behöver hjälp och man måste åka dit och hjälpa, påpekar Nina Winquist. Hon vill inte döma klankrigen. Som europé kan hon inte lösa det, det borde FN göra.

Nina Winquist säger att FN har haft svårt att jobba både i Somalia och i f.d. Jugoslavien. FN stödde Siyad Barre, och därför är de nya krigsherrarna skeptiska till FN och den egyptiska generalsekreteraren Boutros Boutros-Ghali. Det behövs en intern somalisk lösning, alla fraktioner borde träffas. Vapenstillestånd råder, men håller inte.

Somalier på flykt via Sovjetunionen

Under kriget och svälten som följde har 350.000 somalier dött av svält, 2 miljoner hotas. Det tyngsta med arbetet är de beväpnade banditerna som gör biståndsarbetet svårt, berättar Winquist.

Sedan kriget bröt ut har 1 miljon somalier flytt. För de relativt få flyktingar som kommer till Finland är det inte heller lätt.

Sexhundra somaliska flyktingar i Finland demonstrerar för att man skall påskynda behandlingen av asylsökningarna. I Finland finns 1000 asylsökande, men endast 1 somalisk asylsökning har behandlats. De somalier Tv-nytt intervjuar har kommit till Finland via Etiopien, Egypten och Moskva.

De östeuropeiska staterna blir allt mera transitländer för flyktingar från tredje världen. Aeroflot flyger billigt och direkt från Mogadishu till Moskva. Flyktingarna söker oftast inte asyl där, eftersom få av de östeuropeiska länderna har undertecknat det internationella flyktingavtalet. FN:s flyktingorgan UNHCR försöker få med de östeuropeiska länderna i avtalet, men flyktingarna väljer att resa vidare bland annat till Finland. Detta vållar de finska tjänstemännen och politikerna huvudbry.

Från Sovjetunionen har det kommit nästan 200 somaliska flyktingar under hösten 1990. Myndigheterna vet inte hur de skall ta tag i krisen.

Inrikesminister Jarmo Rantanen vill kunna stoppa flyktingarna redan vid gränsen. Också statsminister Harri Holkeri menar att om man följer paragraf 30 kan man ta till undantag och avvisa flyktingarna vid gränsen, eller behandla asylsökanden på någon dag.

Om Sovjetunionen kan bedömas som ett tryggt land kan somalierna vändas tillbaka, trots att Sovjetunionen inte har undertecknat FN:s flyktingavtal.

Finländarna förhåller sig avogt mot de somaliska flyktingarna

Finländarnas inställning till flyktingarna är inte varm och välkomnande. Somalierna ses som levnadsstandardsflyktingar på jakt efter finska pengar och socialskydd, trots att de flyr från ett krigshärjat land.

Överborgmästare Raimo Ilaskivi i Helsingfors efterlyste i sitt nyårstal klara ställningstaganden i flyktingfrågan. Politiskt förföljda flyktingar bör man hjälpa, men inte "välståndsflyktingar hit skickade av affärsmän, annars framstår finländarna som utnyttjade dumbommar".

Tv-nytt besöker Tjusterby mottagningscenter i Sjundeå, där man har tagit emot ungefär 100 somalier. Ännu ryms ett hundratal.

På mottagningscentret påpekar man att det inte är någon skillnad på hur man ordnat sin resa – om man är hotad till livet i ett land har man rätt att få asyl. Och man tror att somalierna kommer att få asyl.

Flyktingarna vittnar om ett land i fullständig anarki, med kaos och våld. De tror inte att kriget kommer att upphöra efter att Barre störtas (vilket det inte gjorde heller).

Sjundeåborna på den lokala puben gillar inte flyktingarna. "De tar våra pengar" är replikerna där.

Några dagar senare anländer 75 flyktingar till Vaalimaa.

De hetska stämningarna och avogheten mot flyktingar nådde en kulmen då en bomb sprängdes vid Valkeala flyktingförläggning i januari 1991, bara några dagar efter Ilaskivis nyårstal.

Kyrkans utrikesråd och ärkebiskop emeritus Mikko Juva fördömer skarpt bomben. Varje tidning borde skriva att så här får inte ske! John Vikström i sin tur säger att flyktingfientlighet är en synd.

Bombmannen erkände sitt dåd några dagar senare, och hela händelsen avfärdades som en enskild incident, inte som något som pekade på ett allmänt samhälleligt problem.

Finländarna förargade sig också på att resandet blev besvärligt på grund av strängare passkontroll. I februari 1991 uppstod kaos i Olympiaterminalen då 160 somalier befann sig på passagerarfartyget Georg Ots från Tallinn. De finska turisterna kom inte iväg till Tallinn.

Finland vill skicka somalierna tillbaka till Sovjetunionen

FN:s flyktingorgan tycker inte det är bra att skicka asylsökande tillbaka till Sovjetunionen., men finländarna skulle vilja göra det. Flyktingar som väntar i Sjundeå säger att de inte kan leva i Sovjetunionen. Situationen är så kaotisk där.

Trots att debatten gick het om flyktingarna bland folket är det en icke-fråga i riksdagsvalet.

Det är bara Finlands lantbygdsparti som tar upp frågan. Bland folket är åsikterna delade.

Det finns de som anser att unga starka män inte ska fly sitt land, och att man hellre bör hjälpa dem på plats och ställe. Men det finns också de som har börjat förstå somaliernas situation och accepterar dem.

Bland de flyktingar som kommit från Finland finns också många ensamkommande barn. Nedskärningarna i biståndet gör att fler flyktingar kommer. Att vara en del av Europa gör att vi bör ta emot flyktingar, säger man på Röda korset.

Vi får höra en somalisk flicka, Anab Egalja, som kommit med sina syskon från Somalia 1991 till Kallvik i Helsingfors. Anabs mamma är kvar i Somalia och hon vet inte när hon kommer, eller ens om hon kommer. Pappan är död.

Statistik över hur många somalier som flyttade till Finland under åren 1990-2018
Statistik över hur många somalier som flyttade till Finland under åren 1990-2018

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Breakdance i Finland på 80-talet

    Det var förbjudet att dansa breakdance på gatorna i Finland.

    I New York introducerades hip hopen 1973. Till Finland kom den på 1980-talet tillsammans med breakdancen. Men det var absolut förbjudet att dansa på gatorna. Breakdance "kräver en god kondis och ger sina utövare utlopp för den överloppsenergi, som annars kanske kunde användas till ett sämre ändamål", säger redaktör Björn Federley

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Rockdebatt i Söndagsöppet 1985

    Rock'n'roll lever för alltid.

    "Rockmusikerna hör till vår tids största idoler. Den musikform de företräder kallar vi kort och gott: Rock". Vad är rock? Är rocken farlig? Det vill Söndagsöppet ta reda på.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet