Hoppa till huvudinnehåll

Varför firas Svenska dagen?

Svenska dagen firades för första gången 1908. Svenska folkpartiet instiftade dagen för att ena de svenskspråkiga i Finland och på det sättet främja bevarandet av det svenska kulturarvet.

Det hade gått nästan 100 år sedan Finland varit en del av Sverige, och den fennomanska rörelsen hade kommit långt i sina strävanden att göra finska till Finlands ledande språk.

Fennomaner och svekomaner

Fennomaner är benämningen på de finskhetsivrarna som huvudsakligen under ryska tiden verkade för att göra det finska språket till Finlands ledande språk.

Svekomanin uppkom som en motreaktion till fennomanin under den senare delen av 1800-talet. Svekomanerna ville bevara det svenska språkets ställning så som den varit.

Svenska teatern.
Svenska teatern. Bild: Yle/Nadine Mabinda finska

I Finland, som hört till kungariket Sverige åren 1249-1809, hade svenskan en stark ställning ännu under större delen av 1800-talet, speciellt inom de högre samhällsklasserna. Då var svenska fortfarande det dominerande språket inom förvaltningen och kulturlivet. Men finnarna ville att det finska språkets ställning skulle förstärkas och en finsknationell rörelse växte fram.

Efter mitten av 1800-talet började det svenska språkets betydelse småningom minska och som motreaktion till den finsknationella rörelsen uppkom då en finlandssvensk nationalitetsrörelse. Det finska folket delades upp i fennomaner och svekomaner och intensiva språkdebatter förekom.

SFP grundar Svenska dagen

I och med lantdagsreformen 1906, då även allmän rösträtt infördes, utjämnades det politiska inflytandet mellan samhällsklasserna. Tidigare hade endast män som tillhörde något av de fyra stånden rösträtt. Då de finskspråkiga också i och med detta fick en starkare ställning bekymrade man sig över hur det svenska språket och kulturarvet skulle bevaras i Finland.

Svenska Folkpartiet, som grundades samma år, 1906, tog då två viktiga initiativ. Ett par år senare hade partiet grundat en svensk kulturfond, Svenska kulturfonden, och även inrättat en särskild svensk dag.

För Svenska dagen valdes datumet 6 november, kung Gustav II Adolfs dödsdag. Det var under hans tid som regent, åren 1611-1632, som Sveriges stormaktstid kulminerade. Gustav II Adolf sågs som en stor hjälte och frihetskämpe och på 1800-talet i Sverige började folket fira hans minne med fester och bakelser.

Också i Finland firades 300-årsminnet av kungens födelse år 1894, på både svenskt och finskt håll.

Den 6 november var alltså redan en speciell dag men i Finland fick den en förändrad funktion, nämligen att föra samman den finlandssvenska minoriteten.

Svartvitt fotografi på politikern Axel Lille
Axel Lille grundade Svenska Folkpartiet år 1906 och var dess ordförande fram till 1917. Svartvitt fotografi på politikern Axel Lille Bild: Museiverket/Historiska bildsamlingen svenska folkpartiets grundare

Kung Gustav II Adolf stupar på slagfältet vid Lützen 1632
Kung Gustav II Adolf på slagfältet vid Lützen den 6 november 1632. Kung Gustav II Adolf stupar på slagfältet vid Lützen 1632 Bild: Museiverket/Historiska bildsamlingen/Hamilton Hugo Adolf (tecknare), Gjöthström & Magnusson (tryckare) stupade

Högtidligt firande med slutsålda fester

Det var stort och ståtligt då Svenska dagen firades för första gången 1908. Högtidliga tillställningar med musik, tal och stort antal deltagare ägde rum i alla svenskbygder.

I Helsingfors ordnades tre stora fester som alla sålde slut på förhand. Det var fest i universitetets solennitetssal, i societetshuset och på Svenska teatern. Den kvällen avslutades sedan med fackeltåg till Senatstorget där kring 10 000 personer samlades.

Inför 1909 års firande såldes för första gången de speciella Svenska dagen-märkena. Dessa såldes då till förmån för Svenska kulturfonden. 1943 övergick ordnandet av Svenska dagens huvudfest till Svenska Finlands folkting och då tillföll även märkesförsäljningen dem.

Skolbarns traditionella försäljning av Svenska dagen-märken fortsatte till början av 2000-talet men nuförtiden delas märkena ut gratis.

Än idag är Svenska dagen en speciell dag för alla finlandssvenskar att känna samhörighet med varandra. Det firar vi med med olika festliga evenemang runt om i Svenskfinland. Till traditionen hör också att sjunga Modersmålets sång, hyllningen till det svenska språket i vårt land.


Se också:

Hur kom svenskarna till Finland

Läs också

Vetamix

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Blåbärsblomman ser ut som en lampa

    Blomman är mycket frostkänslig.

    Blåbäret blommar i maj-juni och är då ytterst ömtåligt. En enda frostnatt kan leda till att hela blåbärsskörden går förlorad. En av blåbärets huvudpollinerare är den ljusa jordhumlan. Blåbäret, Vaccinium myrtillus, fäller sina blad till vintern i motsats till lingonet som är vintergrönt. Blåbäret växer i hela Finland. 23 % av skogarna i vårt land är av blåbärstyp.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix