Hoppa till huvudinnehåll

Adam får ta testosteron livet ut

Adam Guarnieri
Adam Guarnieri. Adam Guarnieri Bild: Yle/Parad Media efter nio

Så länge han kan minnas har Adam Guarnieri vetat att han är en han. Redan i dagisåldern kändes det otäckt att bli klassad som en liten flicka. Trots att människorna omkring honom var snälla och vänliga, var det alltid något som skavde – någon som tittade snett eller tyckte det var gulligt att han kallade sig pojke.

– Jag sade ju åt dem rakt ut att jag är en pojke, men det var ingen som trodde på mig. De skrattade och sa att det nog går över snart.

Adam Guarnieri
Adam Guarnieri. Adam Guarnieri Bild: Helena Guarnieri efter nio

Adam Guarnieris föräldrar har ändå aldrig haft några starka föreställningar om hur deras barn borde se ut eller bete sig. Som treåring började barnet vägra gå i klänning och kräva kortklippt hår, och föräldrarna hade inga större problem med det.

– Värre blev det när jag började skolan, där vi ofta blev indelade i pojk- och flickgrupper. Det kändes väldigt fel, men jag förstod inte att det var systemet det var fel på utan trodde att felet låg hos mig själv.

Puberteten blev hemsk

Adam Guarnieri
Adam Guarnieri på julen. Adam Guarnieri Bild: Helena Guarnieri efter nio

I tredje klass slog Adam Guarnieri fast att om han någonsin får bröst, så kommer han att operera bort dem. Han bedömde det ändå som mycket osannolikt att det skulle gå på det sättet. Han kunde bara inte tro på att det skulle hända. Så länge han fick vara barn var han trygg, efter som könet spelar mindre roll när man är liten. Därför blev puberteten en hemsk tid.

– Det var då jag på allvar började må illa. Det kändes inte alls rätt och det kändes inte alls som jag. Och jag undrade varför jag hade det så svårt då alla andra verkade tycka att det som hände under puberteten var helt okej.

Aha-upplevelse av en film

I samma veva råkade Adam Guarnieri se filmen Boys don’t cry, en ohyggligt sorglig berättelse om en transkille i en amerikansk småstad. Det var kanske inte den bästa filmen för någon i en så sårbar situation, men den gav en första fingervisning om att det finns andra som har det likadant och att man faktiskt kan göra något åt saken.

– Jag uppsökte en psykolog och fick fylla i en massa papper med en massa frågor. En av uppgifterna vara att avsluta meningen “Det sämsta med pojkar är…”. Mitt svar löd: “Att jag inte är en av dem”. Psykologen berättade att han hade pratat med jättemånga människor som kände likadant, i alla olika åldrar, och att det inte alls var så ovanligt som jag trodde.

Via psykologen fick Adam Guarnieri en remiss till transpolikliniken i Helsingfors.

Testosteronet förändrade kroppen

Också denna gång kunde Adam Guarnieris föräldrar stöda sitt barn i hans beslut. De visade ingen större förvåning då Adam berättade om den stundande könskorrigeringen utan tog det hela med ro.

– Mamma och pappa sa att de nog hade kunnat räkna ut saken själva. Då jag frågade om någon i släkten kanske reagerar dåligt, svarade de att den personen i så fall har gått med skygglappar under största delen av mitt liv.

Adam Guarnieri påbörjade hormonbehandling med testosteron. Förändringen kom sakta men säkert: Rösten djupnade, han fick skäggväxt, ansiktet ändrade långsamt form och fettet fördelade sig annorlunda över kroppen så axlarna blev bredare och höfterna smalnade av.

– Dessutom blev jag som en tonårspojke, jag började lukta jätteäckligt och måste duscha hela tiden. Jag fick en omättlig aptit och blev sur för minsta sak och smällde i dörrarna.

Den här puberteten kändes ändå betydligt bättre än den förra eftersom den gick åt rätt håll.

Injektioner resten av livet

Testosteroninjektionerna är ingenting som Adam Guarnieri kunde hålla på med i några år och sedan vara färdig. Han måste hålla på resten av livet om effekten – den fysiska manligheten – skall hålla i sig.

Förutom hormonbehandlingen har Adam Guarnieri genomgått en maskuliniseringsoperation av bröstkorgen. Men han har väntat med att operera könsorganen och avlägsna äggstockarna och livmodern.

Skaffade pojkvän

För ungefär ett år sedan var det dags för Adam Guarnieri att “komma ut ur skåpet” en gång till. Den här gången för att han blivit ihop med en kille. Har han då alltså blivit homosexuell?

– Jag har egentligen inte definierat min sexuella läggning som något specifikt. Jag är mera gay än straight och någonstans på regnbågsspektrumet definitivt, men jag har ingen förkärlek för fack och etiketter. Att vara en transperson har dessutom inget med sexualitet att göra. Trans handlar om vem man är och sexualitet om vem man vill vara med, om man ska förenkla.

Läs också: Adam ville inte bli mamma

Efter Nio om testosteron, den 5 november klockan 21 i Yle Fem samt på Arenan.

Läs också