Hoppa till huvudinnehåll

Ungdomar vill ändra på hattetiketten

Två flickor med huvudbonader på i skolan.
Många unga är nu redo för en förändring vad gäller hattetiketten. Två flickor med huvudbonader på i skolan. Bild: Yle/Vera Sundström huvdbonad

Många ungdomar anser att det är dags att ändra på de dammiga reglerna om att hatten eller mössan ska av inomhus. Varför de över huvudtaget existerar och hur de egentligen lyder råder det också delade meningar om.

Frasen “Kan du ta av mössan/hatten, tack” eller gesten då man vrider på handleden nära pannan är för många ungdomar idag inte obekant. I de flesta fallen tas huvudbonaden då av och lugnet bibehålls. Men varför existerar ens denna fras och denna gest? Varför råder det en uppfattning om att hatten ska av inomhus och vad tycker ungdomar och folk i allmänhet om detta?

Enligt vår enkät som cirka 110 informanter svarade på (huvudsakligen ungdomar) tycker över 70 procent att det är dags att ändra på etiketten eller att man är öppen för förändring. Uppfattningarna om huvudbonadernas användning varierar. Ibland är uppfattningarna motstridiga vilket leder till frågetecken och irritation.

Syftet med vår undersökning att ta reda på vad man egentligen tycker. Vi försöker också räta ut några frågetecken med hjälp av en vett och etikett-expert.

Regler från 1600-talet

Reglerna för hur man använder hatt hör till de västerländska vett och etikett-reglerna. Vett och etikett expert Solveig Lehrer berättar att de härstammar mestadels från Ludvig XIV:s hov under senare delen av 1600-talet.

Syftet med huvudbonader som exempelvis hattar, kepsar och mössor är att hålla huvudet varmt, och eventuellt att skydda mot solen. De är alltså ytterplagg och ska bäras utomhus. Som utomhus räknas också bussar, varuhus, butiker och andra offentliga utrymmen.

Det finns dock hattar som är undantagna denna regel. Doktorshattar och studentmössor hör till undantagen, och de får bäras inomhus exempelvis vid promotioner och akademiska högtider, respektive studentfester.

Undersökningen visar att 31 procent anser att det är fullständigt tillåtet att använda hatt inomhus. 48 procent tycker att det är okej, men att det finns vissa gränser som exempelvis vid maten.

Respekt

Genom att lyfta på hatten för någon visar man också respekt och vördnad, fortsätter Lehrer. Tar man avsked av en avliden, vid kistan eller vid graven ska hatten av. En artig man tar av sig hatten, kepsen eller mössan då han åker hiss och då en dam är närvarande. Han lyfter på hatten eller kepsen när han hälsar på en dam utomhus.


Etikettreglerna gällande kvinnan är olika mannens. Hon får bära hatt inomhus om den anses vara en del av klädseln. Om ett barn bär huvudbonad anses den ha som uppgift att värma huvudet och eventuellt skydda mot solen. Därför behandlas den som ett ytterplagg och ska tas av inomhus.

FSS ordnar hattdag

Finlands svenska skolungdomsförbund (FSS) värnar om elevernas rättigheter. FSS ser reglementen om att ta av hatten inomhus som en symbol som förr kopplades ihop med respekt, och då främst elevernas respekt för lärarna.

De anser att alla är lika mycket värda, och förespråkar ömsesidig respekt mellan elever och lärare. Därför tycker FSS att man borde få bära huvudbonad inomhus (med vissa undantag, matsalen kan diskuteras). Detta uppmärksammar de med en hattdag, och de uppmanar eleverna att bära hatt också inomhus.

Stolt rektor Ulla Granfors.
Rektor Ulla Granfors i sin studentmössa - en huvudbonad som är "okej" också inomhus. Stolt rektor Ulla Granfors. Bild: YLE/Mira Myllyniemi ulla granfors

Rektor Ulla Granfors i Vasa Övningsskolas gymnasium menar att frågan om hattarna och mössorna ska tas av snarare handlar om att skapa en trivsam miljö för alla. Skolan är det förberedande stadiet inför vuxenlivet och man vill därför samtidigt lära eleverna att anpassa sig till framtidens miljöer. Här gäller ingen könsindelning.

I Finland tar vi ändå ganska lätt på hattetikettreglerna. I andra länder håller man mycket striktare fast vid olika etikettregler. Olika hattar kan till exempel markera var eller hur man arbetar, eller om en kvinna är ogift eller inte.

Religionerna säger

Lehrer säger också att religioner reglerar bruket av huvudbonad på olika sätt. Judiska och ortodoxa män ska alltid ha något på huvudet när de går ut, ofta en liten mössa. Siker bär turban. Judiska och ortodoxa kvinnor bär alltid något som täcker håret. Detsamma gäller muslimska kvinnor.


Vid Vasa övningsskolas gymnasium har ännu inte någon elev använt slöja. Undersökningen visar att folk i allmänhet tycker att det är okej för slöjbärare att ha på sig slöjan inomhus, även om det finns några som tycker att de inte borde få ha på sig den inne.

Av de som svarade på enkäten använder ungefär 13 procent hatt eller mössa någon eller några gånger i veckan. Majoriteten är ungdomar och de är också i huvudsak de som tycker att det är dags för förändring då det gäller reglerna om att ta av sig huvudbonaden.

Granfors säger att om det blir en så pass stor sak gällande användningen av hattar och mössor inomhus är hon absolut beredd att ta upp ärendet. Skolan är alltså öppen för förslag, precis som 39 procent av de som svarade i undersökningen.

Ändring 5.11.2016 kl. 09.40: Rektor Ulla Granfors kommentar om slöja i skolan har tagits bort eftersom hon refererades fel.

Linn Nyholm och Mira Mandell, Vasa övningsskolas gymnasium
Den här texten är skriven av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan