Hoppa till huvudinnehåll

Ingen tar ansvar för flyktingarna på de grekiska stränderna

Flyktingar på grekiska Lesbos
Flyktingar på grekiska Lesbos Bild: EPA/ STRATIS BALASKAS lesbos

De stora hjälporganisationerna syns inte till på stranden vid den grekiska ön Lesbos. De får skarp kritik av de privata volontärerna, men hjälporganisationerna tillbakavisar kritiken.

Endast privata volontärer står på stranden medan båtar fulla av flyktingar väller in mot kusten. Ingen av de stora hjälporganisationerna hjälper till när de frusna barnen i båtarna ska tas om hand. Det är alltså frivilliga som får göra det arbete som myndigheterna och hjälporganisationerna egentligen borde göra.

Nu får hjälporganisationerna skarp kritik av de frivilliga, som hjälper flyktingarna på Lesbos och andra öar.

Fredrik Sperling, pressekreterare vid flyktingorganisationen UNHCR:s regionkontor för norra Europa, tillbakavisar kritiken.

- Vi anställer människor från hela världen som har stor erfarenhet av katastrofsituationer och för dem till Grekland, som är ett europeiskt land, samtidigt som EU, Europa och Grekland tillsammans borde kunna lösa detta, säger Sperling.

UNHCR hjälper uppe på land

För tillfället har UNHCR 24 personer på plats på den grekiska ön Lesbos, men antalet anställda ökar inom kort till 40.

I hela Grekland finns 250 UNHCR-verksamma på plats inom nära framtid.

Antalet hjälparbetare kan tyckas vara för få, men samtidigt påminner Sperling om att UNHCR inte är skyldiga att ha personal i Grekland.

- Det borde inte vara vår roll att vara på plats och skicka katastrofutbildad personal till ett i-land som Grekland. Vi finns här för att bistå och hjälpa till med vår expertis, men vi kan inte driva hela operationen själva, säger Sperling.

UNHCR ska inte utföra livräddningsoperationer till havs

Privata hjälparbetare gör redan ett bra jobb vid stränderna, anser Sperling. Därför fokuserar UNHCR på andra uppgifter uppe på landbacken.

De informerar flyktingarna om deras rättigheter, sätter upp mottagningstält för flyktingarna att bo i, delar ut filtar och förbättrar de befintliga skydden så att flyktingarna ska klara vintern.

Hittills har UNHCR byggt över 200 Ikealiknande hus på de grekiska öarna.

Sperling tycker heller inte att UNHCR, i egenskap av flyktingorgan, ska sköta livräddningsoperationer till sjöss. Det arbetet borde skötas av grekiska myndigheter i samarbete med Frontex och EU.

- Eftersom frivilliga hjälper till med räddningsarbetet vid stränderna, fokuserar UNHCR på annat arbete. Det är de grekiska myndigheterna och EU som borde bära ansvaret för livräddningsoperationerna, inte UNHCR, säger Sperling.

Utrikesministeriet: Ingen tar ansvar

Kritiska röster mot EU:s hantering av flyktingkrisen vid Medelhavet höjs nu också från Utrikesministeriet i Finland.

Pekka Hyvönen, expert på flyktingfrågor vid Utrikesministeriet, anser att situationen på de grekiska öarna är kaotisk.

- Cirka 9 000 flyktingar rymmer dagligen till de grekiska öarna och ingen sköter det. Ingen bär ansvar. Det finns ingen ordning vid den grekiska ön Lesbos, säger Hyvönen.

Kaoset och den bristande hjälpen vid Medelhavet beror på bristande resurser, om man frågar Annikki Vanamo, regeringsråd vid migrationsavdelningen vid Inrikesministeriet.

Hyvönen anser däremot att Grekland och Turkiet borde sköta affären bättre för att stoppa flyktingvågen.

- Man borde organisera hela det här systemet från början. Finland och andra länder har sagt att de kan öka antalet båtar till Medelhavet, men man borde stoppa flyktingbåtarna från början. Nu blickar vi allt mer på Turkiet i den här frågan.

Amnesty: Ett splittrat EU kostar liv

Brist på politisk vilja är enligt Niina Laajapuro, chef för människorättsarbete vid Amnesty i Finland, anledningen till att EU inte har gjort tillräckligt för att hjälpa flyktingarna vid bland annat stränderna i Lesbos.

EU-kommissionen har försökt komma med förslag på vad som kunde göras för att hjälpa flyktingarna vid Medelhavet, men när ett tvingande system för det praktiska hjälparbetet saknas, har medlemsländerna inte lyckats få till stånd en ordentlig räddningsinsats.

- Jag tycker nog att vi i EU är kapabla att hjälpa, men den politiska viljan saknas. Medlemsstaterna är väldigt oense om vad man borde göra och det gör det nästan omöjligt att få till stånd någonting, säger Laajapuro.

Det borde finnas en säkrare väg

Amnesty har nyligen publicerat en åttapunktsplan för hur rika länder borde hjälpa i flyktingkrisen. Bland annat borde vägarna bli säkrare för flyktingarna, som i dag tvingas ta sig den farliga vägen över Medelhavet. Att ta sig landvägen till Grekland via Turkiet är nästintill omöjligt, eftersom flyktingarna inte släpps in över gränsen utan visum.

Om flygbolagen tar med sig människor som inte har pass eller visum blir de bestraffade enligt EU-reglerna.

- Därför har vi ju talat om humanitära visum som kunde ges till människor från till exempel Syrien, som vi vet är i fara och som vi vet har en god chans att få asyl, säger Laajapuro.

"Ett ökat antal flyktingar är inget hot mot finska staten"

Att öka flyktingkvoten är ett annat sätt att hjälpa flyktingarna. Av de 19,5 miljoner människor som är på flykt finns 86 procent i utvecklingsländer i Mellanöstern, Afrika och Asien.

Laajapuro tror inte att ett ökat antal asylsökande skulle utgöra ett större säkerhetshot mot Finland, eftersom de asylsökandes bakgrund granskas väldigt noga.

- Om jag skulle vara terrorist till exempel skulle jag nog inte komma till ett land genom att söka asyl, eftersom man vet att man kommer i kontakt med myndigheterna och att ens historia granskas. Jag tror nog inte att asylsökande är största säkerhetshotet när det gäller Finland, säger hon.

Läs också