Hoppa till huvudinnehåll

"Största reformen i Finland sedan 1860"

Ambulans utanför Ekenäs sjukhus.
Snart sköts all sjukvård i Ekenäs vid Västra Nylands sjukhus. Ambulans utanför Ekenäs sjukhus. Bild: Yle/Bubi Asplund sjukhuset i ekenäs,Ekenäs

Den planerade vårdreformen är det största som har hänt inom den kommunala förvaltningen i Finland på 150 år. Men vanliga västnylänningar kommer inte att lägga märke till förändringarna i vardagen.

Det förklarar Raseborgs stadsdirektör Tom Simola och tf direktören för Västra Nylands sjukhus, Gabriela Erroll.

Regeringen försöker som bäst ro i land vårdreformen. Men de politiska motsättningarna inom regeringspartierna gör förhandlingarna extremt svåra. Det handlar om hur många områden som bildas och hur mycket administration som ska finnas i de nya områdena.

För den enskilda kommunen innebär reformen en enorm förändring. Simola säger att det är den största reformen sedan 1860-talet.

Under tsar Alexander II genomfördes en stor kommunal förvaltningsreform i storfurstendömet Finland. Kommunerna bildades och fick egna beslutande organ. Kyrkan gav ifrån sig sin makt till kommunerna.

All vård försvinner från kommunerna

Den nu aktuella reformen innebär att kommunerna inte längre fattar beslut om vårdfrågor. Eftersom största delen av de kommunala pengarna finns just inom vården försvinner långt över hälften av de kommunala pengarna till de nya vårdområdena.

55 procent av Raseborgs pengar finns inom vården. När Tom Simola räknar in alla som dessutom på något sätt jobbar med till exempel it eller bokföring som berör vården så innebär det att stadens budget krymper med 60 – 65 procent i och med reformen.

Raseborgs stadsdirektör Tom Simola och Gabi Erroll tf sjukvårdsområdets direktör..
Tom Simola och Gabriela Erroll väntar på vårdreformen. Raseborgs stadsdirektör Tom Simola och Gabi Erroll tf sjukvårdsområdets direktör.. Bild: Yle/ Bubi Asplund sjuk- och hälsovårdsreformen,Ekenäs

- Vi kommer att få en ny typ av kommuner och städer om det blir någon reform, säger Simola.

Han frågar sig om Hangö, Ingå och Raseborg ska fortsätta existera som nu eller om det blir någonting annat.

Raseborg föregångare

Varken Simola eller Erroll anser att invånarna behöver oroa sig. De ser framemot reformen och betonar att Raseborg är väl förberett.

Gränserna mellan primärvården och den specialiserade sjukvården har luckrats upp bland annat i och med den nya samjouren som togs i bruk på Västra Nylands sjukhus i början av november. I december flyttar Ekenäs hälsostation till sjukhuset.

För den vanliga raseborgaren som besöker samjouren ska det inte längre vara någon skillnad om hen sköts av specialsjukvården eller primärvården.

Men inom administrationen finns det än så länge en gräns. Det är den här gränsen som ska försvinna i och med den stora vårdreformen. All vård ska ske inom samma vårdkedja.

Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg.
Också äldrevården ska skötas av de nya områdena. Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark attendo

- Därför väntar jag på social- och hälsovårdsreformen som på solens uppgång, säger Gabriela Erroll.

Hon säger att det för hennes del inte har någon betydelse hur många vårdområden som bildas, huvudsaken är att reformen genomförs.

- Det är ju på en hälsocentral, ett sjukhus eller ett vårdhem som vården sköts. Det är inte den administrativa helheten som ger servicen.

Mycket makt redan centraliserad

Erroll säger att makten inom specialsjukvården redan är centraliserad. Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsområde har Raseborg ungefär två procent att säga till om.

Det här gäller specialsjukvården. Men om den planerade reformen blir av förlorar kommunerna också bestämmanderätten över primärvården och socialvården.

Tom Simola och Gabriela Erroll tycker att det är olyckligt att man i Finland har valt att ta med socialvården och äldreomsorgen i vårdreformen. Det skulle enligt dem ha varit enklare att i ett första skede genomföra en reform med enbart primärvården och specialsjukvården.

Ett nytt stort område som skapas kring nuvarande Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt skulle ha kring 70 000 anställda.

Till exempel när det gäller hemvården så undrar Tom Simola hur man i ett nyländskt vårdområde ska kunna sköta hemvården på samma sätt på Mannerheimvägen i Helsingfors som i Bromarv.

- Jag önskar den nya organisationen lycka till med den vardagen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland