Hoppa till huvudinnehåll

Flera språk, tidigt i skolan, tack!

ettorna i Steinerskolan i Helsingfors har engelskalektion
"I am waving, I am waving, I am waving, stop!" ettorna i Steinerskolan i Helsingfors har engelskalektion Bild: yle/Heidi Grandell-Sonck engelskalektion

Ett barn föds med hundra språk men berövas nittionio av dem. Uttrycket myntades av grundarna till Reggio Emilia-pedagogiken.

Men hjärnforskaren Annika Hultén säger att barnhjärnan inte är mer speciell än vuxenhjärnan på den punkten - egentligen.

- Att lära sig språk handlar om hårt arbete och motivation. Den bästa åldern att börja med språkinlärning i skolan är alltså när eleverna är som mest motiverade, säger Hultén

Hjärnforskaren Annika Hultén på sitt kontor
Annika Hultén har doktorerat i vad som händer i hjärnan när vi lär oss språk Hjärnforskaren Annika Hultén på sitt kontor Bild: yle/Nina Sederlöf annika hultén

Hultén har doktorerat i vad som händer i hjärnan när vi lär oss språk. Barn lär sig produktion och uttal bättre än en vuxen, men en vuxen lär sig språket mer effektivt eftersom hjärnan är mera utvecklad.

Say hello to Matthew

- Goodmorning everybody! Good morning Elsa, have you been sick? I’m happy to see that you are better.

Eleverna tassar in i klassrummet en efter en. De skakar hand med sin lärare Ann-Charlotte Aminoff.

Engelska står på läsordningen, men det är lika mycket musik och gymnastik. I Steinerskolan lär sig eleverna finska, engelska och tyska från första klass och metoderna är anpassade till den tidiga åldern.

- Barn i den här åldern har en naturlig förmåga att imitera och gestalta, säger Ann-Charlotte Aminoff, lärare i engelska för ettorna i Steinerskolan. Vi leker fram en känsla för språket i de tidiga klasserna.

Undervisningen går som ett flöde, från sång till sång, från lek till lek. Efter en stund sätter vi oss ner på barnens fårskinnsfällar och fingerdockan Matthew, en liten lurvig kattunge kommer fram.

Matthew talar med varje elev för sig. Han frågar vad de heter och hur gamla de är och eleverna svarar efter förmåga. Roligast är det ändå att klappa Matthew. Namnet är så klart valt eftersom det är utmanande att uttala det.

Ann-Charlotte Aminoff leker klapplekar med ettorna i Steinerskolan
Ann-Charlotte Aminoff underivsar i språk genom lekar och sång Ann-Charlotte Aminoff leker klapplekar med ettorna i Steinerskolan Bild: yle/Heidi Grandell-Sonck ann-charlotte aminoff

- Jag är noga med uttalet, säger Ann-Charlotte Aminoff. Men det är också en fördel med att barnen är så små. De bryr sig inte om de säger fel, de försöker bara på nytt.

Flerspråkighet = problemlösningsförmåga

Under åttiotalet talades det ännu om att tvåspråkiga barn var halvspråkiga. I dag vet man bättre. Barn med flera språk är bättre på problemlösning och planering.

- Det har att göra med att de tidigt har lärt sig att samma föremål kan ha två namn, de har lärt sig tänka flexibelt. Det här sprider sig till andra förmågor också, till exempel matematik.

Språklig begåvning, är det något som kan synas rent fysiskt i en hjärna?

- Man har kunnat påvisa att hjärnbarkens tjocklek i de så kallade språkområdena förändras då man lär sig ett nytt språk. Ju bättre språkförmåga man har desto tjockare är hjärnbarken i de här områdena. Det finns individuella skillnader men de är svåra att mäta, säger hjärnforskaren Annika Hultén.

Olika från kommun till kommun

Tidig språkinlärning har varit på agendan den här hösten i flera kommuner. I Grankulla bestämdes nyligen att ettorna får börja läsa finska från och med nästa höst.

Förslaget kom från föräldrar som var oroliga över att barnen inte hör tillräckligt med finska på gatorna och därmed har svårt att lära sig.

I Malax drog man in den tidiga finskundervisningen av ekonomiska skäl. Kommunen var tvungen att skära i utbildningen och bilan föll på just ettornas finskundervisning, något som oroar många föräldrar.

- De hör ju inte finska någon annanstans än i skolan, säger en orolig förälder.

Attityden till finska

Vilka är egentligen fördelarna med den tidiga språkundervisningen utöver själva språkkunnandet?

Flicka som kniper ihop ögonen.
Redan små barn kan ha en negativ attityd till att lära sig finska Flicka som kniper ihop ögonen. Bild: iStock.com/podlesnova tics

- Det är lika mycket en sorts toleransfostran, säger Ann-Charlotte Aminoff, språklärare i Steinerskolan. Barnen lär sig intuitivt att olika kulturer fungerar på olika sätt genom språket.

- Man säger till exempel mamma på olika sätt i flera språk, men på finska heter det ”äiti”. Barnen får smaka på ordet äiti och fundera på vad det ger dem för associationer. Ett annat exempel är att vara hungrig. I tyskan har man hunger i stället, det ger helt andra associationer.

Språkundervisningen i Steiner ser lika ut oberoende av språket, ändå finns det vissa utmaningar i till exempel undervisningen i finska.

- Det finns barn som låser sig när det kommer till finska. De säger genast att de inte kan.

Aminoff tror att de här attityderna kan komma hemifrån, från vuxna som blivit utsatta för ”dålig finskundervisning”. De har fått fyror i prov och skäll, och villkor på sommaren. Man har försökt banka in partitiv i huvudet på dem och det har säkert bara blivit värre, funderar Aminoff.

Språk är otrendigt i skolan

Attityder är också något som Bob Karlsson på Utbildningsstyrelsen funderat en del på.

- Om jag, Bob Karlsson, fick välja så skulle språkundervisningen vara obligatorisk i de lägre klasserna och sen kunde man göra den frivillig.

Bildningsdirektör Bob Karlsson i Raseborg
Bob Karlsson på Utbildningsstyrelsen skulle gärna göra språken obligatoriska i de lägre klasserna Bildningsdirektör Bob Karlsson i Raseborg Bild: YLE/Minna Ahlmark karlsson bob

Karlsson är orolig över en tydligt nedåtgående trend i valet av frivilliga språkkurser i de äldre klasserna. Han tror att om undervisningen var obligatorisk i de lägre klasserna och utformad just på ett lekfullt och kommunikativt sätt så kunde motivationen att välja språk senare i skolan också vara större.

- Inställningen tycks vara att man bara behöver engelska och det lär man ju sig ändå, utanför skolan. Men det är inte så enkelt, vi behöver språkkunnigt folk inom statsförvaltningen till exempel, nu mer än någonsin, och det räcker inte med bara engelska.

Money talks

I sista hand handlar det om pengar. Pengar och politisk vilja. Regeringen bestämmer vilka ämnen och i vilken omfattning man ska läsa på vilka klasser.

Minimiantal timmar för ettorna och tvåorna är 19, men man kan ha upp till 25 timmar i veckan. Skolorna kan alltså lägga till upp till sex timmar extra i veckan, men då måste det ha stöd från kommunen som betalar.

Pengar
Pengar och politisk vilja, det är allt som behövs Pengar Bild: YLE / Dan Eskil Jansson pengar

- Jag vill ändå tro att vi är på väg i rätt riktning, säger Bob Karlsson.

Två saker är på gång. Dels har regeringen ett spetsprojekt i startgroparna som ska göra det lättare för kommunerna att ansöka om tilläggsfinansiering för tidig språkundervisning i skolorna.

Dels tror Karlsson att den nya läroplanen som tas i bruk 2016 kommer att locka till just mera språkundervisning i de lägre klasserna.

- I läroplanen betonas kommunikativ inlärning. Och språkinlärning i de tidiga klasserna ska ju utformas just så, utan böcker och språkliga stukturer, mera lek.

Allt handlar om motivation

Hur ska man då stödja ett barns språkinlärning? Frågan går till hjärnforskaren Annika Hultén:

Miranda Antell, Olivia Sederlöf och Erik i Steinerskolan
Miranda, Olivia och Erik tycker att språk är viktigt Miranda Antell, Olivia Sederlöf och Erik i Steinerskolan Bild: yle/Heidi Grandell-Sonck olivia sederlöf och erik i steinerskolan

- Man kan inte fuska, jobbet måste göras. Det handlar om repetition och motivation. När vi får positiv feedback får vi starkare minnesspår. Så om man lyckas förstärka barnets självförtroende och ger dem positiva erfarenheter av inlärningen får vi också bättre resultat, säger Hultén.

I Steinerskolan håller lektionen i engelska på att ta slut.

- I’m walking to my seat, I’m walking to my seat, I’m walking, I’m walking to my seat, sjunger barnen.

Miranda Antell går med bestämda steg mot sin fårskinnsfäll. Varför är det viktigt att kunna språk?

- Man vill ju ha så många vänner som möjligt, och det är lättare att bli vän med någon om man kan dens språk, säger Miranda Antell.

“Thank you for today everybody, you can now wash your hands and go and have lunch.” avslutar Ann-Charlotte Aminoff.