Hoppa till huvudinnehåll

IB-linjen - en internationell utbildning

Publicerad . Uppdaterad
Ett uppslag ur en lärobok som IB-eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium läser.
Ett uppslag ur en lärobok som IB-eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium läser. Bild: Yle/Stella Kankaanpää international baccalauerate

På nätet har det diskuterats en hel del om att IB är allt för krävande. Men vad är egentligen IB, och är det verkligen så svårt som det påstås?

International Baccalaureate Diploma program eller kortare sagt IB är ett utbildningsprogram för andra stadiet som finns på över 2 000 skolor i mer än 125 länder. Det är en universitetsförberedande utbildning där man läser alla ämnen, utom modersmål, på engelska.

IB-utbildningen är tvåårig men i Finland omfattar IB i praktiken tre år. Det första året är ett förberedande år där all utbildning är på engelska, men man har kurser från nationella gymnasiet.

Under de två egentliga IB-åren väljer eleverna sex kurser enligt IB:s internationella läroplan: tre 150 timmars kurser och tre 240 timmars kurser. En av kurserna är alltid elevens modersmål.

IB innehåller även tre obligatoriska aktiviteter som inte nationella gymnasiet erbjuder. CAS (creativity, action service) vars syfte är att ge en "motvikt" till den akademiska sidan av utbildningen. Theory of knowledge, som är ett filosofiskt ämne. Extended essay är en uppsats på max 4 000 ord om ett ämne eleven själv är intresserad av.

Kräver IB för mycket av sina studerande?

För många är gymnasiet ett klart val, men vad är det som intresserar i IB? En del väljer IB för att man kan studera naturvetenskap mer ingående, andra för att det är en väldigt internationell utbildning och för att man har bra möjligheter att studera språk.

På nätet har det diskuterats mycket om att det finns stora skillnader mellan IB och nationella gymnasiet. Speciellt påstås det att IB är väldigt mera krävande än nationella systemet. Men är det verkligen så?

Vi intervjuade Casper Liavåg, som går andra året på IB, för att få reda på vilka erfarenheter han har av programmet. Själv tycker han inte att IB är så krävande som vissa säger, men att det nog finns mera krävande sidor av IB, till exempel krävande uppsatser och CAS. Men eftersom naturvetenskap är något som intresserar honom, så var IB ett klart val, likaså var det att välja de ämnen som han ville fördjupa sig i.

Vera Sundström och Stella Kankaanpää, Vasa övningsskolas gymnasium
Den här texten är skriven av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

Nyhetsöversikt svenska.yle.fi

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

    Antal kommentarer 11

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Rapport från ungdomsparlamentet i mars 2018

    Vivi Lehtonen skriver om sitt besök till riksdagen.

    Vivi Lehtonen som går i årskurs 8 i Winellska skolan i Kyrkslätt besökte riksdagen i mars. Under ungdomsparlamentet fick Vivi och hennes klasskompis Catarina bland annat ställa frågor till politiker.

  • Den här musiken gillar de unga i Vasa övningsskolas gymnasium

    Nyhetsskolan undersökte gymnasieelevers musikintresse.

    Musikintresset i Vasa övningsskolas gymnasium undersöktes med hjälp av en opinionsundersökning som alla studerande fick svara på och en individuell intervju med Johan Gustafsson som går på musiklinjen i Vasa övningsskola.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    Antal kommentarer 12

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

    Antal kommentarer 18

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan