Hoppa till huvudinnehåll

Haglund: Svenskan i kläm i vårdreformen

Svenskan hamnar i kläm i vårdreformen anser Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund.

Han anser att regeringens planer innebär en sjukhusslakt och en försämrad vård på svenska. Det här skulle enligt honom aldrig ha skett om SFP hade suttit i regeringen.

Haglund säger att den svenskspråkiga befolkningens rätt till vård lyser med sin frånvaro i reformen.

Om den svenska servicen försämras kan reformen enligt Haglund strida mot grundlagen.

- Regeringens vårdreform handlar om politiska maktstrukturer medan trygghet och rätt till god vård tycks vara sekundärt, säger Haglund.

Folktinget: Svensk service i fara

Finlands svenska folkting är mycket oroat över planerna att minska antalet sjukhus med fullskalig jour från 19 till 12.

- Den svenskspråkiga servicen är helt klart i fara, säger Folktingets ordförande Thomas Blomqvist i ett pressmeddelande.

- Många frågor gällande det svenska är ännu öppna. Grundlagen förutsätter att båda språkgrupperna har rätt till service enligt lika grunder. Det är därför mycket viktigt att regeringen i den fortsatta beredningen gör en djupgående bedömning av de språkliga konsekvenserna.

- På basis av språkkonsekvensbedömningen måste regeringen fatta beslut om en sådan gränsdragning som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna och beslut som garanterar fullskalig jourverksamhet på svenska, fortsätter Blomqvist.

Folktingets sekreterare Markus Österlund säger att valfriheten kan föra med sig större möjligheter att välja vård på svenska, men att det finns farhågor om att den svenska servicen urvattnas.

- Vi förutsätter därför att det görs upp kriterier för att säkra att det finns både offentliga och privata producenter som har beredskap att ge service på svenska och finska i de tvåspråkiga social- och hälsovårdsområdena, säger Österlund.

SDP:s Lindtman kräver öppenhet

Antti Lindtman
SDP:s Antti Lindtman. Antti Lindtman Bild: Toni Pitkänen / Yle lindtman

Antti Lindtman, som är ordförande för den socialdemokratiska riksdagsgruppen, kräver öppenhet under beredningen av vårdreformen. Enligt honom fick medborgarna under dagens presskonferens inte svar på sina frågor. Enligt honom var det snarare så att presskonferensen skapade fler frågor än den besvarade.

– Riksdagen måste få bedöma regeringens linjedragningar. Det som behövs nu är en större öppenhet, anser Lindtman.

Beslutet att inte låta riksdagen ta del av och bedöma regeringens strategi beror enligt honom på de stridigheter inom regeringen som förra veckan var nära att fälla regeringen. Lindtman kräver också att en oberoende expertgrupp ska göra en utredning om reformen.

Niinistö: Risk för att den kommunala vården bryts ned

Grönas ordförande Ville Niinistö.
De Grönas Ville Niinistö. Grönas ordförande Ville Niinistö. Bild: Marcus Rosenlund valet2015

De grönas ordförande Ville Niinistö säger att vårdreformen är ett steg i rätt riktning men samtidigt är han kritisk till den modell som regeringen har kommit fram till.

– Varför använda sig av en medelmåttig modell då man kunde få fram en bra modell, säger Niinistö.


Niinistö är kritisk till att hälsovårdstjänster nu på Samlingspartiets initiativ i allt högre grad kan konkurrensutsättas.

– Det finns en risk att en okontrollerad konkurrensutsättning bryter ned den kommunala hälsovården och ökar ojämställdheten i samhället, säger Niinistö.

Enligt honom betyder regeringens modell en större valfrihet i städerna och för de välutbildade finländarna, medan låginkomsttagare och folk i glesbygden inte har några möjligheter att konkurrensutsätta den service de använder sig av. I stället blir servicen på glesbygden allt sämre, enligt Niinistö.

Pekonen: Oklart vad man ska spara in på

Aino-Kaisa Pekonen, ordförande för Vänsterförbundets riksdagsgrupp undrar hur man ska kunna spara tre miljarder med hjälp av vårdreformen.

– Regeringen har hittills inte kunnat berätta hur de här inbesparingarna ska göras. Det är sannolikt att man kommer att vara tvungen att spara in på vårdutbudet eller kvaliteten, säger Pekonen.

Hon säger att det fortfarande finns många frågor gällande finansiering och valfrihet.

Räsänen ser problem

Kristdemokraternas tidigare ordförande, riksdagsledamoten Päivi Räsänen undrar över varför det ska finnas 18 självstyrelseområden men bara 15 vårdområden.

Inrikesminister Päivi Räsänen.
Päivi Räsänen Inrikesminister Päivi Räsänen. räsänen

- Det är en komplicerat byråkratiskt system som alldeles tydligt är en politisk kompromiss, säger Räsänen.

Räsänen ser också ett problem i att medborgarna i de mindre självstyrelseområden inte kommer åt att direkt välja de personer som ska svara för vården. I de områdena kommer det att krävas ytterligare något organ som beslutar om vården, tror Räsänen.

Räsänen sitter i den parlamentariska uppföljningsgruppen för social- och hälsovårdsreformen.

Läs också