Hoppa till huvudinnehåll

Mindre mobbning i Österbottens skolor

Ensam ungdom sitter på golvet.
Arkivbild. Ensam ungdom sitter på golvet. Bild: Yle / Peter Sjöholm #tadetpåallvar

Mobbningen har minskat bland de österbottniska niondeklassisterna. Det visar resultaten från ungdomsenkäten Luppen.

Enkäten har utförts av ungdomsforskarna på Åbo Akademi i Vasa och Svenska Österbottens Ungdomsförbund åren 2005, 2007, 2011 och 2013.

Frågorna behandlar bland annat stämningen i skolan, ungdomarnas delaktighet, mobbning, rusmedel, och hälsa.

Alla av Österbottens 27 högstadier har deltagit i något skede men endast tolv skolor har varit med varje gång. Det blir sammanlagt 4350 niondeklassister. Åren 2011 och 2013 tog man även med sjundeklassisterna.

Mobbningen har minskat

Ungdomsforskare Patrik Söderberg.
Patrik Söderberg. Ungdomsforskare Patrik Söderberg. Bild: Yle/Joni Kyheröinen ungdomsforskare patrik söderberg

Forskaren Patrik Söderberg från Åbo Akademi presenterade en analys utgående från de tolv skolor som varit med sen början.

Resultaten visar att mobbningen minskat från 2005 till 2013. När kring 16-17 procent av eleverna år 2005 svarade att de blivit mobbade det senaste halvåret, var motsvarande siffra kring 10 procent år 2013.

Samma trend går att skönja på andra håll i landet. Mobbningen har minskat generellt sett, enligt Söderberg.

Mobbningen sker fortfarande öga mot öga

Söderberg tror att nätmobbningen har ökat en aning men inte tillräckligt för att väga upp den allmänna trenden med mindre mobbning.

- De vanligaste ställena där man bli mobbad är fortfarande i klassrummet eller på rasterna, säger Söderberg.

Söderberg tror att programmet "Kiva koulu" är en bidragande orsak till att mobbningen minskat. Men han påpekar samtidigt att variationen mellan skolorna är stor.

Även om mobbningen minskat generellt sett har den ökat i vissa skolor.

- Det räcker inte med att det finns ett program. Det handlar mycket om att skolan och föräldrarna faktiskt tar tag i det och bestämmer sig för att jobba med mobbningen.

Populärt med talko och pengainsamling

En titt på ungas delaktighet och samhällsengagemang visar att andelen elever som deltar i talko-arbete och väljer att skänka eller samla in pengar har ökat. Det är också de här två formerna av delaktighet som är populärast.

En intressant aspekt av viljan att skänka eller samla in pengar är att flickorna står för den största delen av ökningen.

- Det var ganska förvånande, säger Söderberg.

Exakt vad det beror på är givetvis svårt att sia om.

Bryr sig flickor mer?

- Det kan ligga något i det. Flickorna är mognare på olika sätt i den där åldern och kanske lite mer medvetna om vad som händer ute i världen, säger Söderberg.

Politiken borde intressera mer

Lägre siffror får villigheten att ställa upp som klassrepresentant och att sitta med i ungdomsråd. Benägenheten att diskutera politik på nätet har dock ökat från fyra procent av eleverna till kring tio.

Patrik Söderberg hade förhoppningar om att intresset för att diskutera politik skulle ha ökat mer än så.

- Men det kan ha att göra med hur vi har ställt frågan. Det kan finnas många unga som diskuterar politik men som inte riktigt uppfattar att det är just det de gör.

- Politiken kanske uppfattas som lite tråkig, funderar Söderberg.

Mest alkoholanvändning i Södra Österbotten

När det gäller rusmedel har användningen av såväl tobak som alkohol minskat från 2005 till 2013. Men alkoholanvändningen fick ändå ett litet uppsving från 2011 till 2013.

Söderberg har inget bra svar som förklarar uppsvinget. Han har dock siffror på alkoholanvändningen regionvis och där toppar Södra Österbotten statistiken.

Sen följer i tur och ordning Vasa-Korsholm, Karleby och sist Norra Österbotten. Skolorna i Karleby räknas i undersökningen till en egen grupp åtskiljd från det som i undersökningen kallas Norra Österbotten.

Från och med 2011 har energidryckerna kommit in i bilden och år 2013 uppgav 43 procent av de svarande att de dricker energidryck minst några gånger i månaden. Motsvarande siffra för alkoholen år 2013 är 29 procent.

Flickorna behandlas bättre

En intressant fråga som än så länge bara ställts i den omgång som utfördes 2013 är om eleverna anser att något av könen behandlas bättre i skolan.

30 procent av pojkarna som deltog i undersökningen svarade att flickorna behandlas bättre. Kanske inte så överraskande.

Men det riktigt intressanta är att också 15 procent av flickorna ansåg att flickor behandlas bättre.

Sen är det förstås svårt att säga exakt vad som menas med "behandlas bättre". Men Söderberg har en teori om varför det ser ut som det gör.

- Kanske skolan är mer anpassad för flickornas kompetenser?

Omvänt tyckte cirka 5 procent av såväl pojkarna som flickorna att pojkarna behandlas bättre i skolan.

...men mår sämre

Samtidigt visar resultaten från 2013 att en större andel av flickorna lider av sånt som stress, huvudvärk och sömnproblem.

Hur går det ihop?

- Det är något som är tydligt också i andra undersökningar. Det visar hur komplex situationen är när det gäller ungdomars hälsa. Det att man behandlas bättre i skolan kanske inte är det viktigaste när det gäller hur man mår, säger Söderberg.

De tolv skolor som deltagit i ungdomsenkäten varje år den ordnats är: Kristinestads högstadium, Kristiinanseudun koulu, Kaskisten koulu. Närpes Högstadieskola, Högstadiet i Petalax, Variskan koulu, Korsholms högstadium, Tegengrenskolan, Carleborgskolan, Oxhamns skola, Ådalens skola, Cronhjelmskolan, Hakalahden koulu och Kiviniityn koulu.

Mer detaljerade och utförliga resultat kommer att presenteras den 1 december på Academill i Vasa. Då ordnar ungdomsforskarna på Åbo Akademi och SÖU ett seminarium som kretsar kring ungas delaktighet och inflytande.

Om man får finansiering utför man en ny omgång med ungdomsenkäten under 2016.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten