Hoppa till huvudinnehåll

Vårdreformen: "De sociala tjänsterna glömdes bort"

Harry Lunabba
"Utsatta ungdomar som är i risk för att marginaliseras går inte och funderar på vilken socialarbetare de ska välja", säger Harry Lunabba. Harry Lunabba Bild: Yle/Carina Bruun harry lunabba

Den sociala biten i social- och hälsovårdsreformen har inte diskuterats mer än att man sagt de två första bokstäverna i Sote. Utöver det är allt ännu öppet. Det säger forskare i socialt arbete.

Det sägs att social- och hälsovårdsreformen inte nämnvärt kommer att påverka hälsovården i huvudstadsregionen. Men den sociala biten är ännu ett stort frågetecken.

Vi som forskar och är experter inom socialsektorn har inte blivit tillfrågade― Harry Lunabba

- Det är fortfarande öppet hur och var socialkontor kommer att placeras och hur vi sköter om missbrukarvården, invandrartjänsterna och handikappservicen. Vi som forskar och är experter inom socialsektorn har inte heller blivit tillfrågade, säger Harry Lunabba som är lektor inom socialt arbete vid Social- och kommunalhögskolan.

- Det har varken diskuterats i medier, i beredningen eller på informationstillfället i går (måndag 9.11).

Bra med större enheter

Fastän Lunabba anser att social- och hälsovårdreformen snarare ser ut som en kommunreform, anser han att det är bra med en ny kommunstruktur.

Det är fortfarande öppet hur vi sköter missbrukarvården, invandrartjänsterna och handikappservicen.― Harry Lunabba

- I socialt arbete finns det många områden som drar nytta av större enheter. På det sättet kan vi dela på expertisen, säger Lunabba.

Han ser ändå en risk i att serviceproducenterna, det vill säga de som bestämmer, blir avlägsna. Dessutom finns risk för att kritiska röster i regionerna, bland socialarbetarna och socialhandledarna, inte blir hörda.

Valfrihet gynnar inte de mest utsatta

Lunabba är osäker på hur de sociala tjänsterna påverkas av att privata bolag får vara med och tävla om klienterna.

- Mycket av det sociala arbetet är myndighetsutövning. Man utreder och fattar beslut om hur kommunala resurser används. Det är underligt ifall vi ger den biten till privata aktörer. Men vi har redan privata barnhem och privata serviceinstanser, så jag antar att vi kommer att se mera av sådant, säger Lunabba.

Han tror inte att de som är mest utsatta i samhället gynnas av valfriheten mellan det privata och offentliga och jämför med situationen i Sverige.

- Där drar den välmående befolkningen nytta av valfriheten, medan de som mår dåligt inte gynnas av den. Utsatta ungdomar som är i risk för att marginaliseras går inte och funderar på vilken socialarbetare de ska välja.

Hur går det för den svenskspråkiga socialvården i huvudstadsregionen?

- Det är framför allt här i huvudstadsregionen som man kan lyckas. Här har vi en tillräckligt stor marknad för att det ska kunna finnas förutsättningar och möjligheter för alternativ och valfrihet. Men ute i regionerna kan språkfrågan ha förödande konsekvenser.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen