Hoppa till huvudinnehåll

Eschnerska miljoner skulle finansiera T3-sjukhuset?

Åbolands sjukhus. Bild: Yle/ Philip Stenkula åbolands sjukhus

Den arbetsgrupp som Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har tillsatt för att utveckla den svenska vården kommer bara att mötas en gång till, den sista november 30.11. I måndags 9.11 möttes gruppen för första gången.

Tre dagar efter det sista mötet, den 3 december, ska arbetsgruppen avge sin slutrapport på ett möte där också Åbo stad ska presentera ett förslag till ny tomt för Åbolands sjukhus, där sjukhuset kunde bygga ett nytt sjukhus istället för att utvidga på den nuvarande tomten på Kaskisbacken.

Ole Åberg som är ordförande för direktionen för Åbolands sjukhus säger att arbetsgruppens uppdrag verkar märkligt och förvånar sig över att uppdraget att utveckla den svenska vården kan avklaras på endast två möten.

Åberg tror att den nya tomt som Åbo stad letat fram kan finnas i anslutning till det nya T3-sjukhuset som beräknas kosta 158 miljoner euro. Där skulle stiftelsen Eschnerska frilasarettets understöd på 40 miljoner komma väl till pass.

Stiftelsen Eschnerska frilasarettets skattmästare Henrik Karlsson har ändå tydligt konstaterat att stiftelsen inte är intresserad av att finansiera en nybyggnad i det så kallade sjukhuscampuset i Kuppis.

Åbolands sjukhus-skylt.
Åbolands sjukhus-skylt. Bild: Yle/Philip Stenkula åbolands sjukhus

Inga argument för Kaskisbacken?

Arbetsgruppens ordförande Samuli Saarni skulle gärna se att Åbolands sjukhus fysiskt skulle flytta till det så kallade sjukhuscampuset i Kuppis i Åbo. I tisdags sade Saarni i en intervju för Yle Åboland att han ännu inte har hört ett enda argument för varför Åbolands sjukhus borde bli kvar på sin nuvarande plats.

Ole Åberg kontrar med att upprepa de argument som också representanter för Pargas och Kimitoön för fram, liksom också Henrik Karlsson från Stiftelsen Eschnerska frilasarettet.

- Om man flyttar Åbolands sjukhus till Kuppis så försvinner vi så småningom in i en stor helhet, vården splittras upp på olika håll och administrationen skulle uppenbarligen skötas gemensamt med de övriga enheterna i Kuppis, säger Åberg. Det är viktigt att vi har en egen förvaltning som ansvarar för att vården verkligen ges på två språk.

- Nu är Åbolands sjukhus en egen självständig enhet, men vi är rädda för att en fysisk flytt till Kuppis skulle på längre sikt medföra förändringar också i förvaltningen. Det är så lätt hänt att man sedan strukturerar om när sjukhusen ändå är så närbelägna, säger Åberg.

Sjukhussäng i korridor.
Sjukhussäng i korridor. Bild: Yle/Lotta Sundström åucs förlossningsavdelning

Kan ni mota en sådan utveckling genom att bevara Åbolands sjukhus på Kaskisbacken?

- Ja, då har vi bättre förutsättningar att behålla vår egen förvaltning, på svenska. Den egna förvaltningen är A och O. Varför det är så förbaskat viktigt att Åbolands sjukhus skulle flytta till Kuppis? frågar Åberg.

Åberg påminner om att det skulle vara en klart förmånligare affär för sjukvårdsdistriktet att låta Åbolands sjukhus utvidga på sina nuvarande tomt.

- Den nuvarande sjukhusbyggnaden skulle vara stommen i det utvidgade nya Åbolands sjukhus. I den nybyggda delen kunde vi inhysa till exempel moderna operationssalar som kompletterar den gamla sjukshusbyggnaden, säger Åberg.

- Om man skulle bygga helt nytt i Kuppis så behövs betydligt mer nya kvadratmetrar för att få allt det vi nu kunde få betydligt billigare på vår nuvarande plats på Kaskisbacken.

Åberg menar att utan stiftelsens medverkan så finns inga realistiska möjligheter att varken utvidga sjukhuset eller flytta det.

Åbolands sjukhus starkt skyddad av grundstadga

Samuli Saarni förespråkar den så kallade Ett sjukhus-modellen, där det skulle finnas ett enda sjukhus inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. De tidigare kretssjukhusen i Salo, Loimaa och Nystad har tidigare blivit en del av Åbo universitetscentralsjukhus. Åbolands sjukhus är det enda lilla fristående sjukhuset inom distriktet som hittills har fått stå orört.

- Det beror på att vi har så starka skrivningar i vår grundstadga, förklarar Åberg.

läkare håller patients hand
läkare håller patients hand Bild: Yle patient

Åberg berättar att när Åbolands sjukhus 1990 blev en del av sjukvårdsdistriktet skrevs det in i grundstadgarna formuleringar som ger ett starkt skydd mot att Åbolands sjukhus skulle kunna läggas ner. De tidigare stora ägarna till sjukhuset, de som hade satsat mest pengar på att bygga upp Åbolands sjukhus, Pargas och Kimitoön har möjlighet att stoppa eventuella sådana planer.

Om verksamheten på Åbolands sjukhus väsentligt skulle förändras så fordras det att 2/3 delar av Kimitoöns och Pargas representanter i sjukvårdsdistriktets fullmäktige förordar en förändring. Idag har Pargas 3 representanter och Kimitoön har 2.

- Så i praktiken är det så att så länge Åbolands sjukhus är en del av sjukvårdsdistriktet så kan Åbolands sjukhus inte läggas ner, säger Åberg. Därför har Åbolands sjukhus varit orört trots att de övriga kretssjukhusen har införlivats med universitetssjukhuset.

I samma andetag säger Åberg ändå att sjukvårdsdistriktet formellt kommer att upphöra att finnas till om något år då den stora social- och hälsovårdsreformen träder i kraft.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland