Hoppa till huvudinnehåll

Høeg i högform

peter høeg
Peter Høeg peter høeg peter høeg

Vad skulle du göra om du hade förmågan att få mänskor omkring dig att tala sanning, men i alla fall märkte att du har levat i en lögn? För superbegåvade fysikern Susan är det enkelt, hon tar till våld för att få reda på sanningen.

Redan från de första styckena märks det att Peter Høeg njuter av att berätta. Vi får möta en familj som befinner sig knipa. Men som räddas av att fosterlandet behöver dem. Det är en riktig superfamilj egentligen. Mamma Susan får folk att bli brutalt uppriktiga, pappa Laban är världsberömd komponist, dottern Thit är (trots att hon bara är 16 år) bra på att domptera folk och sonen Harald har övermänskligt minne.

Men äktenskapet är på upphällningen – så mycket begåvning ryms inte i samma hem. Susan har dessutom smak för unga män, vilket distraherar familjelivet.

Hemligt sällskap

Det framgår snart att Susan har kallats hem för att det danska Justitiedepartementet vill ha reda på vad den så kallade Framtidskommissionen har för avsikter. Här möter vi det inslag av övernaturlighet som alltid finns nära till hands i Peter Høegs böcker. Den här gruppen som grundades 1972 av Susans mentor består av specialister inom centrala ämnesområden. Medlemmarnas identitet är hemlig och gruppen tillsätter nya medlemmar själv.

Deras uppgift är att formulera framtidsscenarier. Till en början upptäcker ingen någonting konstigt, men efter några år framgår det att de i sina rapporter lyckas förutspå framtiden med en övernaturlig exakthet. Deras gemensamma ”interferens” har resulterat i den starkaste prognostiska ådra man hittills upptäckt. Kanske på grund av en slump, kanske på grund av ledarens kunskap i att strukturera kollektiv intelligens.

Mördade medlemmar

Allting är fysik är Susans grundläggande credo, så även detta fenomen, och hon skulle antagligen lösa gåtan med Framtidskommissionens planer på nolltid om det inte var för att någon har tagit sig för att spåra upp alla dessa hemliga medlemmar för att mörda dem på olika beslutsamt bestialiska sätt.

Siare blir ofta helt avfärdade eller så föremål för olika politiska krafters allra djupaste intresse. Så även här. Nationella intressen står på spel och fienden har sina tentakler över hela planeten. Kommissionens medlemmar har dessutom fallit för frestelsen att använda sina kunskaper till att själva sko sig. De är alla uppseendeväckande rika.

Vi har oss själva att skylla

På ett plan handlar den här berättelsen om vår överkonsumtion och förnuftsvidriga tro på evig tillväxt. Fast, alla tror ju inte att vi kan hålla på så här hur länge som helst och mått och steg har börjat vidtas för att rädda dem som räddas bör. Det är inte många som räknas…

pärmen till Peter Høeg: Effekten av Susan
pärmen till Peter Høeg: Effekten av Susan peter høeg: effekten av susan

Som en av kommissionens medlemmar konstaterar: ” Europa är en komfortzon. Vi lever i en biograf där det projiceras familjefilm på alla fyra väggarna. Sammanbrott tillhör inte framtiden. Det har börjat” och fortsätter: ”Vi har förutsett det i fyrtiofem år! Ingen lyssnade på oss. Det finns ingen europeisk politiker som inte talar om tillväxt. Men tillväxten i sin nuvarande form är slut för länge sedan. Den har aldrig varit hållbar på sikt.”

I framtiden är vi alla flyktingar

Att denna samma person visar sig vara en av de rika skurkarna är bara logiskt. Effekten av Susan utkom i Danmark 2014 och blickar några år framåt i tiden. Där är vi nu när romanen har fått svensk språkdräkt. Peter Høeg förutspår en dyster framtid, och delvis har hans förutsägelser slagit in. Flyktingarna som forcerar Europas taggtråd är ett ämne för en Peter Høeg-roman.

"Lite våld hjälper alltid"

Susan har många likheter med sin föregångare Smilla ur ”Fröken Smillas känsla för snö” från 1994. Båda är naturvetenskapligt lagda, hyperintelligenta och med traumatiska upplevelser under sin uppväxt. Susan är hyperrationell. Medan hennes man står för romantik och känsla går hon på rå intelligens.

Liksom Smilla betraktar hon materien omkring sig som bearbetbar, antingen så att människor hon möter försäger sig eller så att hon går till fysiskt angrepp. Kombinationen fysik och fysiskt ligger här nära varandra.

Rädde sig den som kan

Även i förra boken ”Elefantskötarnas barn” (2010) hade Høeg skruvat upp tempot i berättelsen på gränsen till parodi. I den här romanen är tonen mörkare, ärendet allvarligare men tempot ännu högre. Mänsklighetens problem har identifierats, men istället för att lösa dem väljer de inblandade att låta spelet fortsätta. Frågan om hur mänskligheten ska lösa koanen om sin egen girighet och kortsynthet resonerar genom hela texten.

Men tro för all del inte att Peter Høeg predikar, nej han tar läsaren med på en thrillerartad film-noir, berg-och-dal tur värdig den flådigaste James Bond. Hans personer har alltid varit ”larger than life”, ofta med specialbegåvningar, och hans romaner lånar friskt av deckarintrigens och populärkulturens vändningar.

Istället för att låta civilisationskritiken blir det centrala innehållet låter han den framträda i ett kalejdoskopiskt mönster som i underhållningsgrad söker sin like i samtida litteratur.

Läs också en artikel om aktuell dansk prosa och lyrik.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje