Hoppa till huvudinnehåll

Är arbetsmarknaden mogen för oss alla?

Robin och Markus Pinomaa
Robin och Markus Pinomaa Robin och Markus Pinomaa Bild: Privat / Familjen Pinomaa markus pinomaa

Arbete är lika viktigt för alla. Ett arbete ger innehåll och social samvaro. Du har en uppgift, du känner dig behövd och respekterad för vad du gör. Men finns det jobb och sysselsättning för alla, t ex personer med funktionsnedsättningar?

Du är viktig, kan lära dig och även lära andra. Alla arbeten är inte alltid roliga och för en del är lönen viktigast. Oftast kan du själv välja åtminstone till en del vad du jobbar med. För personer med olika funktionsnedsättningar är ett arbete eller en meningsfull sysselsättning lika viktig, men få har möjlighet att välja var och med vem de jobbar.

Idag är det många personer med funktionsnedsättning som har utbildning samt både resurser och potential att arbeta på den fria marknaden. För dessa personer måste arbetet skräddarsys utgående från förmåga.

För dem som inte klarar av vanligt arbete finns det antingen dag- eller arbetsverksamhet. Via dem erbjuder man sysselsättning åt t ex personer med utvecklingsstörning som inte arbetar på fria marknaden.

Verksamheten är en tjänst som samhället erbjuder för att dessa personer skall ha meningsfull sysselsättning varje dag, istället för att sitta hemma för sig själv och inte göra något alls.

Gemenskap och litet lön

I arbetsverksamheten kan det finnas helt vanligt arbete, exempelvis underleverantörsjobb för företag eller utlokaliserad arbetsverksamhet, då man mot en liten ersättning arbetar på ett företag eller ett samfund någon annanstans. Det kan också handla om handarbete eller konst till försäljning.

I dagverksamheten handlar det mera om att erbjuda sysselsättning åt personer med omfattande stödbehov så att de får möjlighet att utvecklas, få struktur i dagen och en gemenskap att ty sig till.

Både dag- och arbetsverksamheterna är viktiga med tanke på gemenskap och social samvaro. Du är en del av en helhet och du åker till jobbet varje dag som alla vuxna gör. Idén är att anpassa uppgifter enligt förmåga och behov. Man försöker också strukturera dagen så, att var och en får den hjälp och det stöd som behövs.

Full sysselsättning

Vi har två pojkar med omfattande stödbehov. De har ett skräddarsytt dagsprogram och personlig assistent. Markus jobbar mycket individuellt med olika spel och uppgifter, kommunikation och att ställa sig i stå- eller gåställning. Robin har flinkare fingrar och får utföra underleverantörsjobb som att packa upp reflexer, pennor och liknande. Då det inte finns underleverantörsjobb får han spela, pussla och träna kommunikation. Han får också träna på att gå och stå, spela innebandy eller andra aktiviteter i gympasalen. De kan också delta i simning, teckenklubb eller musikaktiviteter under dagen.

Om man inte trivs på dagverksamheten finns det få alternativ. Möjligheterna växlar beroende på var man bor och det finns också stora skillnader i innehåll och kvalitet. Arbetsmarknaden är dock ännu inte riktigt mogen för att ta emot dem som är villiga och kapabla att ansvara över en arbetsuppgift Få får riktig lön för sitt arbete. De flesta får en ersättning som inte motsvarar arbetets innehåll. Många går också sysslolösa.

Vårt ansvar är att förändra attityder och få arbetsmarknaden att förstå att det är människor vi pratar om! Alla har rätt till dagvård, skola och studier, varför inte då till en valbar arbetsplats? Jag undrar också hur många arbetsuppgifter som kunde skapas om personer med funktionsnedsättning fanns ute i samhället och på arbetsplatser där de fick ditt stöd och din handledning?

Marianne Pinomaa, mamma till två vuxna pojkar med funktionsnedsättning.

Läs också om Vates-stiftelsens svenskspråkiga projekt Aktivera resurser som arbetar för att göra det lättare för personer med specialbehov att finna lönearbete.

Funktionsnedsättning i arbetslivet

I Finlands finns omkring en 500 000 människor med någon form av funktionsnedsättning. Av dessa är 45 000 svenskspråkiga. Med åldern blir alla människor funktionsnedsatta. Därför bör vi beakta människors olika färdigheter och behov även i arbetslivet. En funktionsnedsättning kan handla om nedsatt syn, psykisk ohälsa, social marginalisering, nedsatt rörelseförmåga, diabetes, hjärt-lungproblem, mag-tarmsjukdom, epilepsi, dyslexi eller utvecklingsstörning. Funktionsnedsättningar kan vara lindriga eller svåra. De kan vara övergående eller permanenta. En funktionsnedsättning är unik och behoven kan därför vara väldigt olika, även inom en grupp med samma nedsättning. En funktionsnedsatt människa är partiellt arbetsför. Det betyder att hen är arbetsför i vissa uppgifter, men inte kan utföra alla slags arbeten.

Individanpassat stöd till arbete

Supported Employment (SE) (Individanpassat stöd till arbete) är arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för personer med funktionshinder. Det är en jobbsökningsmetod som utvecklades i USA på 1980-talet för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning. Vates-stiftelsen tog sedan initiativet till att sprida SE i Finland. I Finland är metoden grunden för de olika former av arbete med stödtjänster som TE-byrån köper och bl a Kårkulla säljer. I Sverige har Arbetsförmedlingen gjort SE till en integrerad del av sin arbetsförmedling med ca 700 SIUS-konsulter. Specialläroinrättningen Optima samkommun är hittills den enda organisationen i Finland som arrangerat utbildning på svenska enligt metoden och utbildat dryga 30 arbetskonsulenter, som i dag arbetar inom bl a Kårkulla, kommunernas handikappservice och Resurscentret Föregångarna. Det svenskspråkiga projektet Aktivera resurser vid Vates står bakom initiativet till att sprida Job Shadow Day, den europeiska dagen för partiellt arbetsföra till Finland. Job Shadow Day arrangerades den 22 april 2015 i Helsingfors, Vasa, Jakobstad, Borgå, Raseborg, Åboland och på Åland. Arbetsgivare ger denna dag jobbskuggaren möjligheten att bekanta sig med en arbetsdag på en intressant arbetsplats.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle