Hoppa till huvudinnehåll

Många får långt till fullskalig jour - kolla läget där du bor

I framtiden ska man få omfattande akutvård dygnet runt vid bara tolv sjukhus. Därutöver kommer åtta centralsjukhus att ha dygnetrunt-jour med mera begränsade uppgifter. Kartan visar restiden till närmaste sjukhus med fulljour.

När Social- och hälsovårdsreformen blivit verklighet år 2019 kommer den fullskaliga jourverksamheten att koncentreras till 12 sjukhus. De är utmärkta med kors på kartan.

De övriga centralsjukhusen blir så kallade satellitsjukhus (kryssen på kartan) med mindre omfattande jourverksamhet dygnet runt. Hur det blir med exempelvis förlossningsavdelningarna är fortfarande oklart.

Sjukhusen med fullskalig jour blir utöver de fem universitetscentralsjukhusen sannolikt centralsjukhusen i Lahtis, Björneborg, Villmanstrand, Jyväskylä, Seinäjoki, Joensuu och Rovaniemi. Vår karta utgår från det här antagandet även om regeringen ännu inte har bekräftat uppgifterna. Åland står utanför reformen.

Avstånden till närmaste fulljour kommer speciellt att vara långa i Lappland och i Östra Finland. Bland annat Västra Nyland och delar av Svenska Österbotten lyser också röda på kartan.

Hur långt blir det till jouren?

Kartan bygger på Statistikcentralens så kallade befolkningsrutor i storleken 5 x 5 km (25 km2). Vi har använt en reseräknare för att beräkna körtider med bil och vägavstånd till fulljourssjukhusen från varje rutas mittpunkt.

Kartan är färglagd enligt den kortaste körtiden till ett sjukhus med fulljour. I inforutorna visas mera specifika uppgfiter om varje befolkningsruta, bland annat invånarantal och vilken kommun rutans mittpunkt ligger i.

Vi har också sammanställt följande tabell som visar att nästan 1,2 miljoner finländare får över en timmes körväg till närmaste sjukhus med fulljour. Över 65-åringar är överrepresenterade bland de invånare som får lång väg till fulljoursjukhusen.

Restid Alla invånare 0-14 år 15-65 år över 65 år
0-0,5 timmar 2 826 600 (52,7 %) 469 800 (53,2 %) 1 882 800 (54,9 %) 473 900 (45,5 %)
0,5-1 timmar 1 370 400 (25,6 %) 234 000 (26,5 %) 842 800 (24,6 %) 292 700 (28,1 %)
1-1,5 timmar 726 000 (13,5 %) 107 900 (12,2 %) 438 400 (12,8 %) 177 200 (17,0 %)
1,5-2 timmar 318 500 (5,9 %) 53 000 (6,0 %) 193 000 (5,6 %) 70 800 (6,8 %)
över 2 timmar 117 400 (2,2 %) 17 800 (2,0 %) 70 400 (2,1 %) 26 600 (2,6 %)
Totalt 5 387 300 887 100 3 445 400 1 046 800

Vad är fulljour?

Enligt regeringens beslut ska tolv sjukhus erbjuda "omfattande jourverksamhet". Vad det innebär är ännu inte helt klart, men man kan göra vissa antaganden.

- Läkarförbundet har i en rapport utgått från att fullservice jour erbjuder 10-12 specialiseringar dygnet runt, konstaterar medicinalrådet Timo Keistinen vid Social- och hälsovårdsministeriet.

Exempel på olika specialiseringsområden är barnsjukdomar, gynekologi, neurologi, inremedicin, ortopedi, traumatologi och mjukdelskirurgi. Satellitsjukhusen skulle också erbjuda dygnetruntjour, men för ett mindre antal specialiseringar. Keistinen nämner Karleby centralsjukhus som exempel.

- Man måste nog ha förlossningar där, man behöver kunna göra en viss mängd jouroperationer dygnet runt men kanske har man inte neurologjour. Avstånden är långa och samma sak kan man säga om Kajanaland och Kajana centralsjukhus. Där måste det finnas en ganska bred service, men kanske inte tolv olika specialiseringar som jourar.

Medicilarådet Timo Keistinen på besök i Jakobstad
Medicinalrådet Timo Keistinen Medicilarådet Timo Keistinen på besök i Jakobstad Bild: YLE/ Kjell Vikman keistinen

Befolkningsunderlag och restider avgör

Det är sannolikt att till exempel Villmanstrand blir ett fulljourssjukhus trots att befolkningsunderlaget är ganska litet, cirka 120 000 personer. Det splittrade insjölandskapet kring Saimen förlänger nämligen restiderna.

Lahtis är ett exempel där befolkningsunderlaget avgör. Även om restiderna till övriga stora sjukhus är korta så bor det så många människor runt Lahtis att fullservicejour är motiverat, enligt Keistinen.

Då vårdreformen framskrider kommer det också att kvarstå stora skillnader både mellan de olika satellitsjukhusen och de olika sjukhusen med fulljour.

Nyslott som är landets minsta centralsjukhus har i nuläget fyra-fem specialiseringar med dygnetruntjour, medan Vasa centralsjukhus erbjuder över tio specialiseringar.

I andra ändan av storleksordningen är Helsingfors universitets centralsjukhus som har 40-50 specialiseringsområden med dygnetrunt-jour.

- Där finns det 40-50 olika specialiseringar som jourar och ger service till hela landet, till exempel vissa ögonoperationer eller thoraxkirurgi och hjärtkirurgi för barn, säger Keistinen.

Det nyrenoverade tornsjukhuset i Mejlans.
Helsingfors universitets centralsjukhus i Mejlans Det nyrenoverade tornsjukhuset i Mejlans. Bild: YLE/Hanna Rundell nyrenoverad

Keistinen tror att antalet specialiseringar med dygnetruntjour kommer att minska vid de mindre satellitsjukhusen jämfört med nuläget.

- I vissa sjukhus kommer de att minska, till exempel vid mindre så kallade kretssjukhus. Ofta kan det behövas två specialiteter som jourar, till exempel allmänmedicin och akutmedicin, säger Keistinen.

Enligt Keistinen är kännedomen om behoven bäst på lokal nivå. Besluten kommer efter att vårdreformen träder i kraft år 2019 att fattas av de nya vårdområdena.

Behövs det flera läkarhelikoptrar?

Ytterligare en fråga med bäring på vårdreformen och avståndet till olika former av sjukhusjour är läkarhelikoptrarnas antal. I dagsläget är de sex stycken i hela landet, men enligt Keistinen kunde det vara motiverat att öka antalet.

- Man kunde behöva en helikopter nånstans kring Villmanstrand och kanske en i Vasa-Seinäjokitrakten men det förutsätter en ganska stor ekonomisk satsning, säger han.

Ingången till jouren vid Mellersta Österbottens centralsjukhus i Karleby Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist möcs

Så det finns en bedömning om att det för vissa situationer skulle behövas läkarhelikoptrar i de här områdena utgående från var jourerna landar?

- Det kan man säga - å andra sidan så brukar områden utan läkarhelikopter använda ambulanstransporter i högre grad eller använder mer resurser på prehospitala vården och då kanske man bättre når dem som behöver vård, säger Keistinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes