Hoppa till huvudinnehåll

Varför reagerar vi mer på en attack i Frankrike än en i Libanon?

Brandenbruger Tor i Berlin dagen efter terrordåden i Paris.
Brandenburger Tor i Berlin dagen efter terrordåden i Paris. Brandenbruger Tor i Berlin dagen efter terrordåden i Paris. Bild: EPA/JOERG CARSTENSEN parisattack

Västvärlden sörjer stort och öppet de som dog i Paris, men få terroroffer i andra delar av världen får samma uppmärksamhet av oss. Bryr vi oss inte lika mycket? Veckoslutskommittén talade med psykologen Ann-Charlotte Kjerulf om varför vi beter oss som vi gör.

Fredagens terrorattack i Paris som krävde 129 liv har upprört folk över hela världen, speciellt i västvärlden. Offentliga byggnader har lysts upp i den franska flaggans färger, på sociala medier tar folk ställning till händelserna genom att byta sina profilbilder och människor delar öppet med sig av sina tankar och känslor. Samtidigt höjs kritiska röster för att vi bara reagerar när vita västerlänningar är drabbade.

Enligt psykolog Ann-Charlotte Kjerulf handlar det om att vi har lätt att identifiera oss med människorna i Paris.

Ancha Kjerulf
Psykologen Ann-Charlotte Kjerulf. Ancha Kjerulf Bild: Yle/Anna Ruda kjerulf

- De flesta av oss har någon slags koppling till Paris. Vi har varit där, eller känner någon där. Och en sådan här händelse påverkar våra minnen och bilder från stället, man vill inte se dem förstöras, säger Ann-Charlotte.

“Ofattbart”

Många använder ordet ofattbart då de talar om attacken i Paris. Trots att folk dagligen dör i terrordåd världen över. Ingen reagerade till exempel lika kraftigt på en förödande attack i Libanon bara några dagar tidigare eller kallade den för ofattbar.

- Det handlar om närhet och avstånd helt enkelt. Känslan av det ofattbara kommer alltid som ett slags psykologiskt tillstånd då man själv är drabbad eller ens omgivning är drabbad. Och nu är vi i västvärlden drabbade för andra gången på en kort tid. Den här overklighetskänslan ser hjärnan till att vi har som ett skydd, säger Ann-Charlotte.

Är det då fel om man inte känner lika starkt för en terrorattack i Libanon som för en motsvarande i Frankrike?

- Det finns inget rätt och fel här. Det är frågan om hur vår hjärna fungerar. Den reagerar mera på sådant som är nära oss, geografiskt eller emotionellt. Man kan exempelvis också reagera starkt på en händelse i Sydamerika som handlar om ett enkilt barn, medan en stor olycka i samma område som inbegriper många människor inte berör en lika starkt. Det är för att perspektiven på händelserna är olika, säger Ann-Charlotte.

Gamla rädslor väcks till liv

En händelse kan också trigga känslor från gamla händelser. Till exempel kan en terrorattack i Paris hos vissa väcka till liv minnen och rädslor från skolskjutningarna som berörde oss i Finland starkt. Speciellt dem som var nära händelserna.

- Det behövs inget mer än att man hör om en sådan här händelse på radion och så väcks tankarna till liv. Vi har också många grupper i Finland som säkert berörs på olika sätt, bland annat krigsveteranerna är en grupp av vilka vissa säkert påverkas av att man nu talar om att “det är krig i Europa”, säger Ann-Charlotte.

Nyligen publicerat - X3M