Hoppa till huvudinnehåll

Åtta procent tar antidepressiva läkemedel - trenden har vänt nedåt

antidepressiva läkemedel
antidepressiva läkemedel antidepressiva läkemedel

Antalet finländare som ordineras antidepressiva mediciner har ökat under en längre tid och är i dag cirka 40 procent högre än vid millennieskiftet. Att många tar sådan här medicin är både bra och dåligt, och har många orsaker.

- Tidigare har depressioner varit underbehandlade och underdiagnostiserade. Det är nog också lättare för människor att söka hjälp för sina depressioner än tidigare, kommenterar Hasse Karlsson. Han är professor i integrativ neurovetenskap och psykiatri vid Åbo universitet.

Karlsson förklarar att depressioner förekommer oftare i dag än för ett årtionde sedan.

- Det finns en färsk finsk studie som visar att under en period på ungefär tio år så har förekomsten av depressionerna ökat från lite under sju procent till nästan tio procent på befolkningsnivå.

I fjol ordinerades cirka 427 000 personer i Finland antidepressiva läkemedel, vilket motsvarar cirka åtta procent av befolkningen. Antalet har ökat stadigt, med undantag för en liten nedgång år 2013 och 2014, enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten.

Forskning visar att de antidepressiva läkemedlen är säkra åtminstone för vuxna. Däremot förekommer biverkningar såsom illamående och svettningar.

Hasse Karlsson.
Professor Hasse Karlsson. Hasse Karlsson. Bild: Yle/Christa Mäkinen hasse karlsson
- Gruppen av de här nya antidepressiva medicinerna kom ju på marknaden runt 1985, så de har varit här i cirka 30 år, säger Karlsson och tillägger:

- Det man vet för tillfället är att det inte har kommit fram några väldigt allvarliga biverkningar som skulle vara alarmerande på något sätt.

Hos barn och unga kan antidepressiva SSRI-mediciner ändå öka självmordsrisken, vilket Yle Nyheter har rapporterat om tidigare.

Mira Karrasch
Mira Karrasch, forskningsledare vid Åbo akademi. Mira Karrasch mira karrasch
Samtidigt anser Mira Karrasch som är forskningsledare i psykologi vid Åbo akademi att det är viktigt att det utreds hurdan verkan de antidepressiva medicinerna har på lång sikt.

Hon är själv särskilt oroad över vad de kan innebära för minnet och koncentrationsförmågan.

- Vi vet förstås att depression är förknippat med sådana här problem, man har svårt att kanske komma ihåg och koncentrera sig, men det finns nu också nya studier som indikerar att medicinering eventuellt också kan spela en roll där, säger Karrasch.

Det finns ändå tills vidare ganska lite forskning kring det här, så om det är en verklig risk eller inte är svårt att säga.

Antidepressiva läkemedel
Antidepressiva läkemedel Bild: Jack Sullivan/Alamy ssri

Professor Karlsson, som också verkar som överläkare vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, anser dessutom att medicinerna används för ofta.

- Jag tror själv nog att tyngdpunkten har lite för mycket glidit åt det hållet att det är depressionsmediciner som ordineras, och inte till exempel psykosociala behandlingsmetoder eller psykoterapier.

Största delen av de antidepressiva medicinerna skrivs ut av allmänläkare på hälsocentraler.

- Om man nu får en klart deprimerad patient på sin mottagning och man har en känsla av att man måste göra nånting för att hjälpa patienten så är det kanske enklast att ordinera mediciner.

Det finns inte alltid resurser att satsa på terapi eller annan behandling.

En legogubbe i terapisoffan tillsammans med en psykolog (hen också legogubbe).
En legogubbe i terapisoffan tillsammans med en psykolog (hen också legogubbe). Bild: CC terapi

- Samtidigt har ju en trend ökat att man har anställt depressionsskötare också på hälsocentraler, vilka sen har haft möjlighet att ge psykosocialt stöd, eller vissa korttidspsykoterapier, berättar Karlsson.

Det här kan ha bidragit till att färre personer ordineras antidepressiva mediciner i dag än för tre år sedan. Minskningen är närmare fyra procent.

En annan orsak är att allt fler läkare anser att antidepressiva mediciner inte har en så starkt positiv effekt som man tidigare har trott. Kanske har de främst placeboeffekt.

- Dessutom har vi ingen klar förståelse över hur effektivt psykoterapi är. Hurdan dosering man borde ta till, och hurdana metoder man borde använda.

Mer kunskap behövs alltså, och samtidigt också mångsidigare behandlingsmetoder än de som används i dag. Karlsson föreslår motion i grupp som en bra kompletterande lösning.

- Det finns ett behov för mer aktiva behandlingsmetoder där personalen från hälsocentralen eller den psykiatriska polikliniken går hem till patienterna och hämtar dem till en motioneringsgrupp.

Observera att de medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Har du varit deprimerad? Berätta din egen historia.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes