Hoppa till huvudinnehåll

Allt du behöver veta om källkritik på nätet

Internet är fullt av skatter, men också mycket som vi inte ska lita på. Eftersom informationsflödet är så enormt är det ytterst viktigt att vara kritisk mot det vi möter.

Isabella Holm som jobbar för organisationen Sällskapet för mediefostran berättar om den källkritiska metoden som man kan använda för att ta reda på om en källa är trovärdig. Hur utvecklades den källkritiska metoden?

Olika typer av källor

Primärkälla
Mest trovärdig. En källa som är knuten till den ursprungliga händelsen, till exempel en person som berättar om något den själv varit med om.
Sekundärkälla
Återger, utvecklar, kommenterar eller kritiserar något en primärkälla har meddelat. Inte lika trovärdig som en primärkälla, men kan öka sin trovärdighet genom att sammanställa information från olika källor i syfte att redovisa olika vinklar på samma fakta.
Tredjepartskälla
En källa som återger det som en sekundärkälla har meddelat.

Det gäller alltså att förstå skillnaden mellan primär- och sekundärkälla. Inom källkritiken anses en förstahandskälla eller en primärkälla vara mer trovärdig för att den är oberoende av andra källor. Sekundärkällor är mindre trovärdiga eftersom de bygger på hörsägen eller primära källor. När man i praktiken ska granska en källa så gäller det att ställa frågor till sin källa.

Fyra viktiga frågor

  1. Är källan sann eller falsk?
  2. Vem står bakom källan och vilka är deras intressen? Är det en beroende källa?
  3. Är källan aktuell? Kolla datumet!
  4. Är det en källa som påstår något annat än de flesta andra källor? Varför?

När man vill granska en källa gäller det också att känna till olika slags medieinnehåll. Isabella Holm påpekar att till exempel en journalistisk text, ett blogginlägg eller en video på Youtube borde granskas på sitt eget sätt i sin kontext.

Hur blir man själv en bra källa?

Om man själv publicera någonting på nätet som man vill att någon annan kan ha nytta av så lönar det sig att tydligt hänvisa varifrån man fått sin information och länka till sina källor. Förutom det så är det också viktigt att man är öppen och berättar om man har en egen agenda eller något specialintresse. Om man är öppen mot sin publik så vet läsarna också hur de ska läsa en. En bra källa ger så mycket information som möjligt om sig och vilseleder inte sina läsare.

Många utmaningar med källkritik på nätet

Informationsflödet på internet är oerhört stort, vilket betyder att det är väldigt svårt att filtrera just den information man söker och hitta någonting som är pålitligt. Isabella Holm påpekar att man måste orka gräva ganska mycket, fastän det kan kännas hemskt frustrerande ibland. Det finns ingen annan väg än det om man vill hitta säkra källor.

Vad kan brist på källkritik leda till?

Isabella Holm tycker att en värld utan källkritik är en skrämmande värld. Det finns massor med agendor på internet. Det är lätt att spela på känslor, sprida propaganda och skrämselretorik. Därför är det väldigt viktigt att man tänker sig för innan man delar information på nätet.

Falska nyheter sprids snabbt på nätet

Journalister och historiker är de två yrkesgrupperna som har särskilt stor användning för källkritik. För journalisterna är risken för att göra misstag större eftersom nyhetsjournalistiken har blivit så snabb. Nyheter hinner ibland sprida sig innan journalisten har hunnit granska källorna riktigt ordentligt.

På nätet finns också satirtidningar som The Onion eller Lehti Lehti som vrider aktuella nyheter och ämnen till något helt absurt. Satirtidningars påhittade nyheter brukar ibland sprida sig på nätet som om de vore riktiga nyheter.

Uppgift: Skriv en satirnyhet
Bekanta dig med satirtidningarna Dagens Svenskbladet, Lehti lehti eller The Onion. Skriv sedan en egen satirnyhet. Hitta en nyhetstext på svenska.yle.fi eller på någon annan webbsida och ändra på nyheten så att den inte längre stämmer. Försök sedan parvis avslöja varandras lögner.

Länktips
Mediekunskapsrelaterat material på svenska. Mediekunskap.fi
Tips från Facebook och Surfa lugnt. Tänk dig för innan du delar
UR:s program för elever i grundskolans årskurserna 4-6. Är det sant?: Källkritik
Internetstiftelsen i Sverige. Källkritik på internet
Om terrordåden i Paris och behovet av källkritik ( på norska)

Källor:
Intervju: Isabella Holm, Sällskapet för mediefostran
Bok: Thurén Torsten (2005), Källkritik, Stockholm, Liber
Elektroniska källor: Källkritik på internet, IIS (Internetstiftelsen i Sverige)
Foton: Ryan McGuire/Gratisography, Serge Bee/Ultra HD Wallpapers, Viktor Hanacek/Picjumbo, Teresa Boardman/Flickr, Marco Cortese/Flickr, Stefan Steinbauer/Ultra HD Wallpapers
Videomaterial:Yles arkiv

Läs också

Vetamix

  • Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen!

    De här kunskaperna i första hjälpen kan rädda liv.

    Vet du vad man ska göra om en person plötsligt förlorar medvetandet? Hur återupplivar man en livlös person? Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen med hjälp av de här tipsen.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril

    Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril.

    Mer än 36 500 finländare har röstat fram vår nationalfjäril. Bland ett tjugotal kandidater valdes tosteblåvingen (Celastrina argiolus) med 17,3 procent av rösterna. Tosteblåvingen kan man hitta i så gott som hela landet, även i Lappland.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix