Hoppa till huvudinnehåll

Catariina Salo: Psykisk ohälsa kan orsaka klasskillnader

catariina salo-bild till #hurmårdu
catariina salo-bild till #hurmårdu Bild: Yle/Camilla Fagerholm hur mår du

För snart ett år sedan upplevde jag den mörkaste tiden i mitt liv. Plötsligt kändes allt extra svårt och ett besök till butiken var oöverkomligt. Jag låg på toalettgolvet och skakade, jag stod framför spegeln och klippte mitt hår, jag sjukskrev mig för att jag inte klarade av att stiga upp på morgonen.

Men vi spolar tillbaka, för det var faktiskt långt före det här jag sökte hjälp. Något jag hade skjutit upp länge.

För en person med psykisk ohälsa kan det vara otroligt tidsdrygt att få hjälp i Finland. Det finns flera olika vårdformer som alla specialiserar sig på olika psykiska problem, en av dem är psykoterapi. Psykoterapi kan vara en bra vårdform om en person har en lindrig eller medelsvår depression, kanske något trauma som behöver gås igenom.

Psykologtaxorna i Finland ligger högt, vi pratar om kring hundra euro i timmen. Som tur har vi Folkpensionsanstalten som betalar 75 procent av våra terapikostnader i tre års tid, för att rehabilitera oss tillbaka till studier eller arbetsliv. Ja, om vi blir beviljade stödet alltså.

Så här gick det till för mig när jag beviljades FPA:s terapistöd.

I december 2013 gick jag till min företagshälsovårdare och sa att jag inte orkar mera, jag behöver hjälp. Hon gav mig en tid till företagshälsovårdens läkare, dit jag fick gå i januari 2014. Läkaren skrev snabbt ut mediciner och gav mig en remiss till en psykiater.

Hos psykiatern skulle jag gå tre gånger, varefter hon skrev ett utlåtande. I utlåtandet stod det att hon rekommenderar att FPA beviljar mig rehabiliteringsstöd för att gå i psykoterapi. Jag fick en lista på terapeuter som psykiatern tyckte kunde passa mig. Jag ringde den första på listan för att gå på två bekantningstimmar som kostade cirka hundra euro styck.

För att kunna söka ersättning för psykoterapi från FPA måste det ha gått tre månader sedan det första besöket på vårdinstansen. Det betydde att jag kunde söka FPA-stöd i slutet av mars.

När beslutet sent omsider anlände, var våren redan kommen och semestrarna stod för dörren. Psykoterapeuten jag bekantat mig med visade sig passa mig, men hon kunde börja ta emot mig först i augusti.

Från att jag sökt hjälp i december gick det alltså närmare åtta månader innan jag slutligen fick en kontinuerlig hjälp. En hjälp som jag själv betalar tvåhundra euro i månaden för. Men jag fick den och jag är väldigt tacksam över den.

I den här historien finns det som ni ser några problem. För det första det att hjälpen ligger bakom så många byråkratiska och tunga steg. Vid varje instans jag besökte våren 2014 var jag tvungen att gå igenom hela min historia. Om och om igen. Jag blev trött på min egen röst, trött på min egen historia, trött på att blotta mitt innersta väsen för nya människor varje månad.

Jag ställer mig också skeptisk till att jag i mitt mest fragila tillstånd fick medicin utskriven. Läkaren satt i en maktposition och jag tog emot varje liten gnutta hjälp jag kunde få, utan att logiskt tänka igenom och ta reda på vad det var för mediciner jag åt eller hur de påverkade mig.

Det andra stora problemet är att psykoterapin i Finland blivit en klassfråga. Jag som tillhör något slags övre medelklass och har en inkomst som jag kan försörja mig på i Helsingfors innerstad, har också möjlighet att betala för min rehabilitering. Jag kan sätta tvåhundra euro i månaden på terapi.

Men ta till exempel en person i ett vårdyrke, de som ska ta hand om oss när vi blir sjuka och gamla. Den här underbetalda, men viktiga yrkesgruppen har knappast möjlighet att betala terapi om de skulle behöva den. Efter hyra och räkningar finns det inte alltid mycket kvar.

Trots att det är svårt och tungt, även för oss som har råd och möjlighet att gå i psykoterapi, är det i slutändan värt det. Efter ungefär ett halvt års terapi gick jag slutligen sönder totalt och kunde därefter börja bygga upp mig själv igen. Då förstod jag nyttan av att behandla mina erfarenheter och jag hade också kommit över den initiala processen som var så oerhört utdragen.

Jag hävdar att det skulle gå att spara in mycket på den psykiatriska vården om den effektiverades. Om de personer som verkligen behöver hjälp genast skulle få den, och inte behöva gå runt och börja må allt sämre under tiden de väntar på besked. Att också de öppna vårdanstalterna hade möjlighet att ta emot och värna om alla patienter. Att folk inte skickades hem från psykakuten med färska skärsår på handlederna (läs t.ex. Mathias Rosenlunds senaste bok Svallgränden 5) eller tvingas betala hundratals spänn för samtalshjälp.

Jag har tagit mig framåt och uppåt, men jag är fortfarande sjuk. I vården av psykiska åkommor är kontinuitet oerhört viktigt, och det är ingen snabb process. Jag har nu kommit till det skedet att jag har börjat inse vilken enorm börda en depression är, men hur trygg ångesten ändå kan kännas. Samtidigt har jag också sett vad som finns på andra sidan, hur det är att vara harmonisk. Det är mot det målet jag hela tiden strävar, för trots alla vändningar, allt väntande och den ineffektiva byråkratin i mitt fall, är jag ändå så pass stark att jag klarar av att se vad som finns på andra sidan.

Tyvärr kan en del av oss inte se det harmoniska i sin egen framtid. En del väntar förgäves. Det är för deras skull vården behöver effektiveras. Det är för deras skull vi behöver mera resurser till förebyggande vård. Det är för deras skull vi behöver ett jämlikt system som inte förskjuter de redan åsidosatta. Det är dem beslutsfattarna måste kunna se i ögonen.

Som det ser ut nu, kan de verkligen det?

Delta i Svenska Yles satsning #hurmårdu och skriv din egen berättelse om depression.
Läs publikens berättelser om depression.

Läs också

Hälsa

  • Evira: Ät högst två matskedar frön per dag

    Fröna samlar i sig tungmetaller, visar Eviras undersökning.

    Frön från oljeväxter är en nyttig källa till omättade fetter och kostfiber. Men fröna kan också innehålla tungmetaller enligt Livsmedelssäkerhetsverket, som kommer med nya strikta frörekommendationer.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

Nyligen publicerat - Hälsa

  • Arbetet och skönheten i trädgården tar aldrig slut

    Nina Gustafsson bloggar från sin trädgård.

    Mormors vackra och lummiga trädgård, fylld av rovor, ärter och de finaste blommorna blev grunden för Nina Gustafssons trädgårdsintresse. Hon ville bli som mormor. I dag bloggar 45-åringen om sin trädgård, om rostiga föremål och skaparglädje från en lummig oas i Jakobstad.

  • Skapar vårdreformen osund konkurrens bland unga läkare?

    "Vi tävlar inte sinsemellan utan med oss själva".

    Hur går det med kollegialiteten bland unga läkare när konkurrensen ökar i och med vårdreformen? Läkarnas kollegialitet är central, betonar Tom Pettersson vid Helsingfors universitet. Vi tävlar främst med oss själva, säger Émil Yliheljo, tredje årets medicine studerande.

  • Fem enkla tips för mindre stress

    Kimitoötränare lär ut bättre stresshantering.

    Enligt Janni Ölander, mental tränare på Kimitoön, är bättre stresshantering något man kan lära sig. Semestern är en utmärkt tidpunkt för att försöka nöta in nya hälsosammare vanor.

  • Matsäkerheten utmärker Finland

    Vi har bra saker att vara nöjda över.

    Flera hundra representanter för jordbruk runt om i världen samlades under veckan i Finlandiahuset i Helsingfors för att dra upp riktlinjer för globala jordbruksfrågor. Jämför man jordbruksmetoder med varandra så kan man för vår del lyfta fram matsäkerheten som ett exempel på områden där Finland gör bra ifrån sig.

  • Utredning: Vindkraft ger inga hälsoproblem

    Forskarna talar ändå för mer forskning på området.

    Det finns inget som tyder på att vindkraft förorsakar hälso- eller miljöproblem, det slås fast i en omfattande utredning där bland annat två ministerier, Strålsäkerhetscentralen och Institutet för hälsa och välfärd har varit med. Forskarna talar ändå för mer forskning på området.

  • Avhandling: Motion hjälper vid klimakteriebesvär

    Disputand: Hellre motion än hormoner i övergångsåldern.

    Motion - särskilt uthållighetsträning - hjälper mot klimakteriebesvär, slås det fast i en färsk avhandling inom idrottsvetenskap som synar arbetsförmågan hos personer i 50-årsåldern och uppåt.

  • Bra sexualkunskap leder till färre aborter

    Tack vare sexualkunskap görs det färre aborter än på 26 år.

    Det görs färre aborter nu än på 26 år, mest på grund av dagens preventivmedel och sexualkunskap. Trenden är den samma i hela Finland men vissa delar av landet är före i utvecklingen än andra.