Hoppa till huvudinnehåll

FN-bas: Nya terrordåd kan vara förestående

Jan Eliasson, vice generalsekreterare i FN
Jan Eliasson, vice generalsekreterare i FN Bild: Yle / Christian Vuojärvi jan eliasson

FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson befarar att nya terrordåd kan vara på kommande så länge som kriget i Syrien pågår. I en intervju för Yle Nyheter säger han också att Islamiska Staten måste bemötas med militära medel.

Under de senaste åren har Eliasson varit involverad i intensiva förhandlingar kring krisen i Syrien. Han betraktar terrordådet i Paris som en ytterligare bekräftelse på behovet av en snar lösning på konflikten. Inte minst för att möjligheterna att förhindra framtida terroristattacker är begränsade.

- Det är svårt för mig att vara optimistisk på den punkten. Det finns så många extrema grupper som tyvärr dragit till sig ungdomar som sökt sig till en våldsideologi. Även i de mest organiserade samhällen är det väldigt svårt att värja sig mot den här typen av aktioner. Mentalt måste man nog vara beredd på att ytterligare våldshandlingar kan ske.

- Nu gäller för oss att göra allt för att inte de skall lyckas med sitt mål. Att vi blir så rädda att vi tar till de åtgärder som de vill. Vi behöver en aktion på internationellt plan som innebär att vi främjar en fredsprocess i Syrien och samtidigt bekämpar IS.

"IS måste bemötas både militärt och politiskt"

Frankrike har lovat att slå hårt tillbaka mot Islamiska staten. Franska bombplan har redan utfört lufträder mot terrororganisationen. Är det rätt taktik?

- För en FN-man att tala positivt om användande av våld är alltid svårt. I den här frågan måste jag säga att det finns en sådan enighet bland alla aktörer, både i säkerhetsrådet och i grannländerna, att detta hot måste bemötas både på det militära och på det politiska planet. Det har gått så långt.

- Våldet från IS har tagit sådana former att det är svårt att tänka sig någon annan lösning än att försvaga deras ställning och att se till att det territorium som de tagit med våld skall återvinnas.

FN har antagit en mängd resolutioner som fördömer terrorism – ändå verkar hotet bli allt värre. Har FN kapacitet att stoppa våldsspiralen?

- FN är i hög utsträckning beroende av att säkerhetsrådet är enigt. Vi skulle hoppas att vi skulle se en mycket kraftfullare politik mot terrorism. Terrorfrågor måste man se på ett djupare perspektiv. Just nu är det lätt för franska regeringen att välja en militär aktion, som visar att vi inte vill se detta.

Vi måste hålla huvudet kallt nu. Inte låta oss provoceras. Stå fast vid våra värderingar.

- Samtidigt måste vi arbeta på en politisk strategi. Vad gör man med frustrerade ungdomar som inte får jobb? Jag kom nyss tillbaka från Somalia, ett annat land där man har terrorism. Befolkningen är till 70 procent under 30 år. Ungdomsarbetslösheten i Mogadishu är 70 procent. Det är ingen dålig rekryteringsgrund.

- Vi måste hålla huvudet kallt nu. Inte låta oss provoceras. Stå fast vid våra värderingar. Vara tydliga i hur vi agerar mot våldet men samtidigt se till att vi har en både politisk och samhällspolitisk strategi att bemöta detta. Problem går så djupt in i våra samhällen.

Fredsförhandlingar i Syrien ett måste

Tongångarna i flyktingfrågan har i Europa blivit allt hårdare efter Parisattackerna. Vad händer ifall allt fler länder säger att de inte längre kan ta emot flyktingar från Syrien?

- Den frågan är motiverad med den mängd flyktingar som kommer. Det är självklart att det blir reaktioner och att de leder till en polariserad debatt. Det gör mig än mer övertygad om att vi måste få igång förhandlingar som ger hopp om att kriget i Syrien ska ta slut och en möjlighet för människor att så småningom flytta tillbaka.

- För att få stopp på den stora mängd flyktingar som kommer till Europa, så måste vi snabbt förbättra situationen i Turkiet, Jordanien och Libanon. Jag kom nyligen tillbaka från Libanon. Libanon har 1,2 miljoner syrier på en befolkning på 4,6 miljoner. Syriska föräldrar kommer dit och hoppas att deras barn skall kunna gå i skola. Det går inte längre. Jag var i en skola i Beirut – 60 procent av eleverna var syrier. När de inte kan sätta sina barn i skola i det land de flyr till så åker de vidare i båtar till Grekland och Italien.

- Vi måste både få ett slut på kriget och hjälpa flyktingarna. Inte bara humanitärt utan också med skolgång och hälsovård. Inte minst i Jordanien och Libanon.

Eliasson är inte längre en obotlig optimist

Jag läste en intervju där du beskrev dig som en obotlig optimist. Hur optimistisk är du att man hittar en lösning på konflikten i Syrien?

- Numera är jag en bekymrad optimist. Det är så mycket som just nu förmörkar bilden. Men jag tror det finns en strimma av hopp. Kriget har skapat sådana enorma problem att de också drabbar nationella intressen. Den skadan som kommer från en förödd nation, från att IS tagit territorium och från att en mängd flyktingar skapar en splittring i Europa - det är tillräckligt mycket för att folk skall inse att detta måste vi få ett slut på.

- Den utestående frågan är hur övergångsregeringen ska se ut i Syrien och hur länge den ska sitta. Vi har siktet inställt på att sätta igång fredsförhandlingarna i början av nästa år.

Ett faktum som jag fruktar är att etniska och religiösa dimensioner förstärker konflikter.

Du har en lång karriär bakom dig inom utrikespolitik och diplomati. Den situation vi upplever just nu med kriget i Syrien, flyktingkrisen, terrordåd och klimatförändringen – Har du varit med om en lika utmanande världspolitisk situation tidigare?

- Den är oerhört komplicerad. Vi befinner oss i ett nytt geopolitisk landskap där vi måste treva oss fram. Min generation visste inte ens vad klimatförändring var. Migration har blivit en enormt mycket större fråga än den var då. Ett faktum som jag fruktar är att etniska och religiösa dimensioner förstärker konflikter.

- Jag har förhandlat i sex konflikter. De situationer vi har just nu med IS, Al Shabab i Somalia och Boko Haram i Nigeria - där har vi inga förhandlingsparter. Så våra diplomatiska instrument är svagare. Nu krävs det att samhällena själva visar att man kan ge fred, utveckling och mänskliga rättigheter till sina medborgare. För när det spricker så spricker hela systemet. Då kommer etniska och religiösa faktorer att utnyttjas av hänsynslösa grupper, som inte bara på kräver att du skall vara stolt över din egen identitet utan också betraktar de andra som fiender. Det är den farligaste tendensen nu.