Hoppa till huvudinnehåll

Hollande vill ta i bruk EU:s säkerhetsgarantier

Frankrikes president Francois Hollande talar inför det franska parlamentets båda kamrar i Versailles.
Frankrikes president Francois Hollande talar inför det franska parlamentets båda kamrar i Versailles. Frankrikes president Francois Hollande talar inför det franska parlamentets båda kamrar i Versailles. Bild: EPA/PHILIPPE WOJAZER säkerhetsgaranti

Frankrike vill ha hjälp av övriga EU-länder för att bekämpa terrorismen. Frankrikes president Francois Hollande önskade på måndagskvällen att EU tar i bruk så kallade säkerhetsgarantier.

Det är första gången i EU:s historia som ett land ber om militär hjälp.

Hollande höll sitt tal inför den särskilt inkallade Versailleskongressen, en extraordinär åtgärd som bara använts drygt tio gånger sedan andra världskriget.

Aldrig tillämpats tidigare

Att åberopa Lissabonfördragets artikel 42.7 är historiskt, den har aldrig tillämpats tidigare. Artikeln förbinder sig medlemsländerna att hjälpa till om ett av dem attackeras militärt.

Frankrike ska ta upp saken vid EU:s försvarsministermöte.

Diplomatkällor jämför säkerhetsgarantierna med militäralliansen Natos artikel fem, som utgör grunden för det militära samarbetet inom Nato.

Militäralliansen har aktiverat sin artikel en gång, efter 9/11 attackerna mot World Trade Center.

I diplomatkretsar ses tillämpandet av säkerhetsgarantierna i första hand som ett politiskt drag, Frankrike vill att EU-länderna ställer upp för varandra.

Finland kan erbjuda myndighetssamarbete

Ordförande för riksdagens utrikesutskott Antti Kaikkonen betecknar Frankrikes besked som en överraskning, om än en förståelig sådan.

- I tiderna, då artikeln svarvades, tänkte man säkerligen på en mer traditionell attack mot ett av medlemsländerna. Hittills har man mest spekulerat kring vad en förfrågan om att ta i bruk artikeln kunde innebära, säger Kaikkonen.

Enligt Kaikkonen kan Finland erbjuda myndighetssamarbete.

- Ifall Frankrike har andra önskemål måste vi särskilt överväga om Finland kan bidra, fortsätter han.

Betydelsefullt för Finland

För Finland betecknas det franska utspelet som betydelsefullt. Finländska politiker har ofta hänvisat till säkerhetsgarantierna, eftersom grundfördraget förpliktigar medlemsländerna till att försvara varandra inom EU.

Utrikespolitiska institutets chef Teija Tiilikainen ser Frankrikes vädjan som ett betydelsefullt steg.

Enligt Tiilikainen vore det ett historiskt beslut, om EU ansåg att säkerhetsgarantierna också kunde tas i bruk vid en omfattande terrorattack.

- Det är en viktig, ny öppning från Frankrikes sida, kommenterar Tiilikainen.

- I artikel 42.7 hänvisas det till en militär aggression, en attack emot ett eller flera medlemsländer, förklarar hon. Det är Frankrikes tolkning att det var en attack.

Teija Tiilikanen
Teija Tiilikainen. Teija Tiilikanen Bild: Utrikespolitiska institutet utrikespolitiska institutet

Det som försvarsministrarna i dag måste ta ställning till i Bryssel är hur de andra medlemsländerna ser på situationen. Tycker de att det är dags att ta i bruk säkerhetsgarantierna, frågar Tiilikainen.

Kan terrordåd, som de som skedde i Paris, utgöra skäl för att ta ibruk artikeln?

- Det beror helt på hur medlemsländerna bestämmer. Fördragstexten är i medlemsländernas händer eftersom de får stå för tolkningen av den, säger Tiilikainen.

Vill man jämföra med militäralliansen Natos motsvarande femte artikel, så togs den ju i bruk under 9/11-attacken.

- EU saknar ett militärt maskineri, framhåller Tiilikainen, vilket ju Nato har.

- Blir det fråga om ett solidaritetsuttryck från EU:s övriga medlemsländer, det återstår att se. Det klarnar när EU:s försvarsministrar har diskuterat frågan, säger hon.

Oklart vad säkerhetsgarantin betyder i praktiken

Om det går så att EU godkänner Frankrikes vädjan och verkligen tar i bruk artikeln om säkerhetsgarantier, vad får det för följder i så fall?

- Då inleds förhandlingar om förverkligandet. Fördraget talar ju om "militär hjälp". Vad det nu kunde betyda, efter terrorattacken, det får man se, vilka Frankrikes förväntningar är, säger Tiilikainen.

Hurudana militära medel som tas i bruk är enligt henne svårt att säga i det här skedet.

Kan det innebära att finländska styrkor skulle sättas in mot IS?

- Knappast, bedömer Tiilikainen. Jag tror inte man kan göra en så långtgående tolkning av fördragstexten.

I försvarsdebatten här i Finland har politiker ibland hänvisat till just EU:s säkerhetsgarantier, att de finns och att medlemsländerna hjälper varandra ifall ett EU-land blir utsatt för attack. Vad tror du att den här diskussionen som nu dyker upp betyder för Finlands del?

- Det är svårt att säga ännu. Om medlemsländerna faktiskt bestämmer sig för att ta artikeln i bruk så blir det hela mera konkret. Det har hittills varit svårt att veta i hurudana sammanhang det kan tänkas att säkerhetsgarantierna kunde tas i bruk.

- Det här leder säkert till en debatt som preciserar innehållet i fördraget. Det är ändå för tidigt att säga vad det kan ha för konkreta följder för den finska säkerhetspolitiska debatten.

- Hur man ser på innehållet i artikeln i de olika medlemsländerna, det blir lite tydligare nu, summerar Tiilikainen.

Peik Österholm intervjuade Teija Tiilikainen i radionyheterna i morse.

  • Bra utgångsläge för Ilkka Herola – eftermiddagens skidmoment kan bli en nagelbitare

    Finländaren går ut som 15:e man, en halv minut efter täten.

    Skidmomentet i nordisk kombination kan ur finländsk synvinkel bjuda på spänning och framgång. Jarl Magnus Riiber är trea efter backmomentet och gäller som klar förhandsfavorit, men bakom honom är det i allra högsta grad öppet. Ilkka Herola, som är en duktig skidåkare, fick till ett bra hopp och går ut som 15:e man, en halv minut efter täten.

  • THL: 236 nya coronafall i Finland

    Flest fall i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

    Institutet för hälsa och välfärd rapporterar om 236 nya coronafall på söndagen. Största delen, 125 fall, har konstaterats i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

  • Kalabaliken i Washington tystade Kreml – Putin hittar inga ord

    Moskva brukar normalt inte missa en chans att kritisera USA.

    Rysslands president Vladimir Putin har hittills inte kommenterat Trumpanhängarnas stormning av Capitolium i Washington. Tystnaden har överraskat många då Moskva tidigare aldrig har missat en chans att kritisera den amerikanska demokratin.

Läs också