Hoppa till huvudinnehåll

Estland deporterade barnfamilj som ville till Finland

Irakisk familj som vill till Finland.
Den irakiska familjen ville till Finland men skickades tillbaka till Bagdad. Irakisk familj som vill till Finland. Bild: Yle noor

Den irakiska tvåbarnsfamiljen flögs till Bagdad på tisdagseftermiddagen. Enligt de estniska myndigheterna har familjen vägrat söka asyl i Estland.

Kristi Toodo från Mänskorättscentret i Tallinn säger att familjen gavs ett ultimatum. Om de vägrade lämna in en asylansökan genast skulle de deporteras från förvaret i Harku utanför Tallinn redan efter lunch på tisdagen.

- Familjen valde själv att åka tillbaka, säger Toodo.

Den irakiska familjen kom till Estland i mitten av september med flyg från Wien. De ville ta sig till Finland, där de har familjemedlemmar.

Svenska Yle skrev om familjen i mitten av oktober i en artikel som tog upp Estlands strikta linje i asylfrågor. Bland annat har Estland inte tillåtit familjemedlemmarna i Finland att besöka dem i Harku.

Fadern lider av andningssvårigheter, men har enligt uppgift från finländska aktivister inte fått korrekt medicinsk hjälp.

Familjen har också begärt att få resa tillbaka till Österrike för att lämna in sin asylansökan där, men de estniska myndigheterna har sagt nej.

Dublin tolkas olika

Den irakiska familjen anser att den borde ha deporterats till Österrike om den överhuvudtaget måste skickas tillbaka. Föräldrarna tolkar Dublin-förordningen som så att asylansökan ska lämnas in i det EU-land där personerna kom in i EU första gången.

Förordningen reglerar var personer som anländer till EU ska söka asyl.

Den finländska aktivist som har engagerat sig i familjens öde och Svenska Yle har varit i kontakt med, menar att Estland bryter mot Dublin-förordningen när de skickar tillbaka familjen till Bagdad.

Estland uppger att landet följer alla regler om hur personer som inte vill söka asyl ska behandlas.

- Om de hade ansökt om asyl i Estland skulle det ha varit en annan sak. Men det har de här individerna inte gjort, varken i Österrike eller i Estland, så Dublin gäller inte.

De estniska myndigheterna har sagt att familjen, enligt reglerna, skulle ha kunnat ansöka om att få flytta asylansökan till Finland eller Österrike om familjemedlemmarna först hade ansökt om asyl i Estland.

Det här är en tolkning många finländska experter har sagt att är försvarbar rent juridisk. Samtidigt har de flesta EU-länderna visat större flexibilitet i liknande situationer. Dublin-förordningen är tillräckligt vag för att ge de enskilda medlemsländerna spelrum.

Xenofobin mycket utbredd i Estland

En anledning till att familjen inte vill söka asyl i Estland är att samhällsklimatet har blivit mycket främlingsfientligt. Det här något också västerländska invandrare vittnar om.

Också finländare bosatta i Estland har blivit utsatta för hot och trakasserier, vilket är ett nytt fenomen.

Majoriteten av de 65 personer som har inkvarterats på förvaret i Harku har flera gånger klagat på att de behandlas illa. En del upplever att de hålls inlåsta som brottslingar.

För en vecka sedan deltog ett 40-tal interner i häftiga protester som personalen slog ner med våld och gummikulor.

Gummikulorna sköts inte mot någon person och enligt polisen skadades ingen så allvarligt i bråken att de måste få vård utanför anläggningen.

Mänskorättscentret i Tallinn har god insikt i förhållandena på Harku och har flera gånger under hösten uttryckt förståelse för de inkvarterades klagomål. Centrets personal erbjuder juridisk hjälp till asylsökanden och personer som har kommit till Estland på olagligt sätt.

De säger att det största problemet är inkompetens och inte illvilja. Lilla Estland har en stor brist på tolkar.

Kraven ökar från alla håll

Många personer som jobbar med immigrationsfrågor säger dessutom internerna nu ställer betydligt högre krav än någon har gjort förr.

En stödperson för asylsökanden säger till Svenska Yle att han är utmattad av de ofta helt orimliga kraven.

Bråket i Harku började i samband med att en individ delgavs ett beslut att hans tid på Harku förlängs med två månader.

Polisen uppger att det saknades en tolk men de rätta språkkunskaperna, vilket bidrog till att internen blev våldsam. Personalen valde att sätta honom i isoleringscell och det var då de stora protesterna började.

De estniska immigrationsmyndigheterna har aldrig förr jobbat under press. Estland har under 20 år behandlat bara ungefär 500 asylansökningar och har beviljat färre än hundra personer asyl.

Nu väntar de åtminstone en fördubbling av antalet asylsökande under de närmaste åren.

Politikerna börjar tänka om

På kort sikt har den utbredda främlingsfientligheten i samhället en avskräckande effekt på antalet asylsökanden.

Om kriget i Syrien ännu pågår länge kommer trycket antagligen ändå att bli så stort att Estland måste öppna dörrarna i betydligt högre grad än idag.

- Estland har under alla år vi har varit med i EU med flit låtit bli att utveckla vår kapacitet, sa Eero Janson från den estniska flyktinghjälpen till Svenska Yle i somras. Nu har vi kommit till den punkten att vi måste tänka om.

Under hösten har regeringen ändrat sin retorik i flyktingfrågor. Fortfarande talar de om invandring som ett problem, men de har börjat försvara en mer moderat invandringspolitik.

- Estland deltar som en del av EU i att lösa den här krisen, sa premiärminister Taavi Rõivas i mitten av september. Våra kommuner är såpass kapabla och humana att de kan hjälpa mänskor som flyr krig åtminstone lite.

Läs också