Hoppa till huvudinnehåll

Psykolog: Vi tar det lugnt i kriser

Soldater patrullerar julmarknaden på Champs-Élysées i Paris.
Soldater patrullerade julmarknaden på Champs-Élysées i Paris på torsdagen. Soldater patrullerar julmarknaden på Champs-Élysées i Paris. Bild: EPA/IAN LANGSDON champs-elysees

Var uppmärksamma, men lev som vanligt. Det har varit den svenska polisens uppmaning efter terrordåden i Paris. En allmän uppfattning är vi ska undvika förändringar, terroristerna ska inte få vinna.

På kort sikt blir det knappast stora förändringar i samhället eller medborgarnas vanor. Lyckligtvis är mänskan anpassningsbar, säger psykologen och försvarsforskaren Misse Wester.

Vad tänker och gör vi när det blir farligt? Hur beter vi oss i kriser?

Mer rationellt än man kunde tro, enligt psykologen Misse Wester, som inte ser några förändringar tillsvidare i vårt beteende efter Parisattentatet.

Hon jobbar för både Totalförsvarets Forskningsinstitut och Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm med forskning om bland annat mänskans anpassning till krissituationer.

Terrormål: kaos

Om terroristernas mål är att sprida förvirring, rädsla och kaos, så har de misslyckats.

- Vi ändrar inte vårt beteende. I Paris drog man ut på gatorna nästan omedelbart efter attacken, för att prata och hjälpa varandra, påpekar Misse Wester. Det är det vi ser om och om igen.

Attentat och katastrofer blir en stark gemensamhetsskapande situation som för samman mänskorna, säger hon.

- Vi sluter oss samman, snarare än att det blir panik eller en ”söndra och härska situation”.

Ingen masshysteri

Det visar sig att mänskor ofta beter sig mer rationellt och klokare än vad beslutsfattare i allmänhet tror.

Det som Misse Wester skrev i en FOI-publikation 2013 stämde också i Paris: Det första vi gör vid en större kris är faktiskt att hjälpa varandra.

Det speciella med att forska om mänskligt beteende i samband med terrordåd är att det finns väldigt få tillfällen att göra studierna. Så pass sällsynta är attackerna.

Det som har hänt hittills i Paris har förstås varit omtumlade och till en början var det tomt på gatorna och en del ryktesspridning. Men nu har samhället delvis anpassat sig till den nya situationen.

De franska myndigheterna har inte piskat upp någon hysteri och allmänheten har inte reagerat irrationellt eller hysteriskt, enligt Misse Wester.

Information ett måste i en demokrati

De svenska myndigheterna får också beröm av FOI-forskaren Wester:

- Säkerhetspolisen och alla inblandade aktörer arbetar på ett jättebra sätt. Det har varit mycket information tillgänglig, mycket öppenhet. Man säger vad man kan säga och vad man inte kan säga.

Det är bra att vara öppen och kommunicera. Alternativet, att vara tyst och öka säkerhetsnivån utan att berätta det, är otänkbart i en demokrati, enligt Misse Wester.

Normal reaktion på abnormal situation

Om det blir en långvarig förändring av samhället efter Paristerrorn är för tidigt att säga.

I Paris ser man att det har blivit en annan stämning.

- Men vi ser inte mänskor bli oroliga i nödan, man kan inte se någon form av irrationella reaktioner.

Det är klart, vi blir lite mer vaksamma. Det är helt normal reaktion i en abnormal situation, säger hon.

Men det verkar inte troligt att svenskarna skulle acceptera inskränkningar i rörelsefrihet, integritet eller yttrandefrihet.

Men knappast unviker vi att leva våra liv, så normalt som vi kan. Vi gör som vi alltid brukar göra, barnen går i skolan, vi till jobbet. Men kanske ställer vi in saker som känns onödiga. Kanske vi väljer att stanna hemma, hellre än att gå på fotbollsmatcher, funderar Misse Wester.

Kanske vi försöker minimera onödiga resor, som vi inte måste göra.

Också om vi tycker att sannolikheten för risker är väldigt liten, är vi inte beredda att ta konsekvensen. Då kan man hellre undvika onödiga risker. Om riskerna är statistiskt bevisade eller säkerhetspolisen tycker det inte är någon risk, det har mindre betydelse.

Ingen längre verkan

Efter ett attentat på Drottninggatan i Stockholm 2011 tog det bara några månader innan rädslan för terror verkade vara bortblåst. Då dödades endast gärningsmannen.

Men anpassar vi oss till en helt ny situation, förändras beteendet efter terror?

- Dom studier jag har tagit del av om långsiktiga effekter av terrordåd, t.ex. efter Madrid, tyder inte på det. Jag har inte sett några bra bevis på förändrad inställning eller beteende.

Det tar ganska lång tid att förändra beteende och attityder, säger Misse Wester. Det finns inga studier som visar direkt förändring av beteende eller uppfattning över lång tid.

Om det är bra eller illa, beror på vilken värdering man lägger i samhällsutvecklingen.

- Är det bra att vi vänjer oss vid terrorattacker? Nej, ur etiska, moraliska eller samhällsrättsliga perspektiv är det inte bra, säger Misse Wester.

- Det att vi mänskor kan anpassa oss till olika situationer, det är väl en styrka vi har som art.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes