Hoppa till huvudinnehåll

De unga kvinnorna nödropar

skor
skor Bild: YLE/Petter Sandelin #hurmårdu

Cirka 9 av 10 texter som kommit in till Svenska Yles satsning #hurmårdu är skrivna av unga vuxna och cirka 8 av 10 är skrivna av kvinnor.

Vi publicerade siffror som visar att sjukpensioneringarna har fördubblats bland unga vuxna under de senaste tio åren. Det här gäller särskilt unga kvinnor. Vad är det då som gör att unga kvinnor mår så dåligt idag?

Hårt samhällsklimat

Liselott Nyström som är ungdomsinformatör vid ungdomsportalen Decibel är inte särskilt förvånad över att det är just unga kvinnor som skrivit in.

- Dels börjar det vara mera okej att tala om att man mår dåligt, och man märker att man inte är ensam. Dels är nog världen hårdare idag än vad den var tidigare, säger hon.

Liselott påpekar att just som den unga människan skall stå på egna ben, flytta hemifrån, utveckla en egen identitet och välja framtid, så översköljs hen av dystra framtidsrapporter om ekonomisk osäkerhet och arbetslöshet. Världen känns som otryggast just då den unga människan som mest skulle behöva stöd och framtidstro.

liselott nyström, daniel åkermark,
Ungdomsinformatör Liselott Nyström och Daniel Åkermark som jobbar med att hjälpa unga vuxna. liselott nyström, daniel åkermark, Bild: Yle/Anki Westergård daniel åkermark

- Dagens unga vuxna är väldigt prestationsinriktade, speciellt de ”duktiga” flickorna. De är just de här intelligenta och känsliga unga kvinnorna som sätter så enormt höga krav på sig själva, säger Liselott.

Liselott säger att just denna grupp har börjat märkas allt tydligare under senare tid. De lever i en skoningslös jämförelsekultur där man aldrig kan vinna eftersom det alltid finns någon som är snyggare, smalare, bättre, och så vidare.

- Den här generationen får aldrig slappna av, för de har vuxit upp med sociala medier och jämförelserna kommer dygnet runt, du kan aldrig stänga av, säger Liselott.

Hon påpekar att med de sociala medierna kommer mobbningen också med i bilden, man blir värderad och rangordnad, samtidigt som det finns en enorm skam i att inte orka, inte kunna.

Framtiden en stressfaktor

På Know How-mässan som just nu pågår i Botniahallen i Korsholm, vimlar det av unga vuxna som försöker klura ut vad deras kommande yrke och därmed framtid kunde vara. Då vi talar med några unga kvinnor i 18-årsåldern säger de att de nog känner press och stress vad gäller framtiden.

- Själv mår jag helt bra men jag känner nog till de som inte mår lika bra, säger Jennie Bagge.

Tjejerna säger att det känns stressigt med de kommande studentskrivningarna och att det finns en förutfattad mening om att man efter studenten skall fara ut i världen och ”förverkliga sig själv”.

- Det känns som att det är fel om man vill stanna kvar på hemorten, man skall vilja bort, säger Mia Sandén och får medhåll av de andra.

Liselott håller med om att pressen är mycket hård.

- Du är din egen värsta fiende, går omkring med en röst inom dig som ständigt kritiserar, som aldrig tystnar, säger Liselott.

Daniel Åkermark jobbar på resurscentret Föregångarna där man hjälper unga att hitta sin plats i tillvaron gällande arbete, studier och sociala sammanhang. Varken han eller Liselott Nyström är förvånade över nyheten om att 20-30-åringar äter dubbelt så mycket antidepressiva mediciner som man gjorde för tio år sedan.

- De här unga kvinnorna springer i ekorrhjulet tills de stupar. De pressar sig hårdare och hårdare, och därför blir fallet så högt, konstaterar Liselott.

- Vi ser många som inte mår så bra, och den unga vuxna som blivit sjukskriven behöver hjälp på traven för att orka vidare, säger Daniel.

Han säger att man i dag ser en polarisering av vilka som mår dåligt: främst är det just de unga kvinnorna, de duktiga och ambitiösa. Men det finns också en grupp som inte presterar alls, som behöver mycket hjälp och vägledning.

Lågkonjunkturens pris

Liselott drar paralleller till den förra lågkonjunkturen i början av 1990-talet Undersökningar som gjorts om hur det gick för de som växte upp då visar att väldigt många har problem som vuxna. Då skar man ner på det förebyggande arbetet, och priset som senare betalats har varit betydligt högre än om man hade satsat på barn och unga trots det ekonomiska läget.

- Idag fortsätter man med dessa nedskärningar. Har man inte lärt sig vad det blir att kosta, det finns ju bevis på det, säger Liselott.

Hon tillägger att unga idag har ganska bra koll på sitt mående, de har ofta diagnosticerat sig själva med hjälp av internet och har en insikt i att de inte mår bra.

- Om vi inte satsar på förebyggande åtgärder får vi en samhällsgrupp som mår så dåligt som vuxna att de blir arbetsoförmögna. Är vi beredda att betala det priset? säger Liselott.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa