Hoppa till huvudinnehåll

EU skärper kontrollen av den yttre gränsen

Flytkingar landstiger på den grekiska ön Kos.
Båtflyktingar kommer i land på Kos i Grekland. Inrikesminister Orpo klagar på att Greklands gräns läcker som ett såll. Flytkingar landstiger på den grekiska ön Kos. Bild: EPA kos

EU skärper kontrollen av den yttre gränsen

EU:s inrikesministrar har på ett extra inkallat krismöte i Bryssel enats om att en rad åtgärder för att stärka EU:s yttre gräns.

EU kommer att börja införa systematiska kontroller av alla som passerar EU:s yttre gräns.

- Så länge bevakningen av EU:s yttre gräns inte fungerar är det svårt att bekämpa terroristerna, sade inrikesminister Petteri Orpo (Saml) efter mötet i Bryssel.

Vid gränskontrollerna ska man också börja använda den biometriska information som finns i alla pass.

Sveriges inrikesminister Anders Ygeman sade efter mötet att biometriska pass har två stora fördelar.

- Med hjälp av biometrin kan man säkerställa att passet inte är stulet och man kan även garantera att passet används av den person som det är utfärdat till. Då kan man hindra att passet lånats av en annan person med liknande utseende.

Orpo: Grekland borde skärpa sig

Samtidigt är det lättare att enas om skärpta gränskontroller än att verkligen få det att fungera. Till exempel Greklands yttre gräns läcker som ett såll.

Inrikesminister Orpo säger att Grekland borde nu borde ta sig i kragen.

- EU är lika starkt som sin svagaste länk. Nu borde Grekland begära hjälp av det övriga EU för att få hjälp med att bevaka sin gräns som också är EU:s yttre gräns.

Enligt Orpo bör nu Grekland ta ett större ansvar och han hoppas att kommissionen sätter press på Grekland så att landets gränskontroller börjar fungera.

EU-länderna sätter press på EU-parlamentet

Dessutom vill medlemsländerna nu införa ett centralt EU-register för flygpassagerare, ett så kallat PNR-register.

Registret, som har diskuterats i flera år, ska innehålla information om bland annat flygresenärers biljettbokningar och kreditkort.

Förhandlingarna om registret har dragit ut på tiden bland annat eftersom EU-parlamentet anser att det inskränker på EU-medborgares personliga integritet.

- Det skulle vara skäl för EU-parlamentet att godkänna registret. Det är ett centralt verktyg för att följa hur misstänkta terrorister rör sig. Hur många terrordåd behövs innan vi ska få till stånd ett sådant register, frågar sig Orpo.

Dessutom kommer Frankrike att föreslå att man ökar informationsutbytet mellan olika länders underrättelsetjänster.

Orpo: Implementeringen haltar

Mycket av det som inrikesministrarna diskuterade på sitt extra möte på fredagen var på agendan i vintras efter terrordåden i Paris i januari.

Men väldigt lite har skett.

Bland annat ett utökat informationsutbyte mellan olika länders underrättelsetjänster är något som stampat på stället.

Inrikesminister Petteri Orpo sade att det nu gäller för medlemsländerna att gå från ord till handling.

- EU-länderna har olika sätt att implementera beslut. Finland hör till de länder som i snabb takt tillämpar besluten. I den inhemska diskussionen har vi fått kritik för att vi är en modellelev inom EU men i den här frågan borde nog de andra länderna följa Finlands linje, det skulle vara i allas intresse.

- När det till exempel kommer till att dela med sig underrättelseuppgifter verkar vissa länders säkerhetstjänster inte vara så villiga att delta eftersom det handlar om känsliga uppgifter.

Läs också