Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingvolontär på Kos: ”Att sova var inte ett alternativ”

Syriska flyktingar stiger i land på ön Kos i Grekland.
Flyktingar på Kos i maj. Syriska flyktingar stiger i land på ön Kos i Grekland. Bild: EPA/YANNIS KOLESIDIS kos

Sofia Lindgård från Borgå tillbringade nio dagar på den grekiska ön Kos. Där jobbade hon som volontär med de hundratals flyktingar som anländer varje dag. Först nu börjar de saker hon upplevde sjunka in.

För tre veckor sedan kom Borgåbon Sofia Lindgård hem från Kos i Grekland.

I nio dagar jobbade hon som volontär mitt bland de enorma mängder flyktingar som anländer med båt över Medelhavet varje dag.

Lindgård hade tänkt flytta till Sverige för att studera och spela handboll den här hösten, men en skada satte stopp för planerna. Eftersom hon inte gillar Finlands klimat beslöt hon sig för att resa i stället.

– Jag började med att backpacka i några veckor. Men redan i början konstaterade jag att jag inte klarar av att bara resa och ha roligt, eftersom jag är en sådan person som alltid har jättemycket att göra, säger Lindgård.

Hon kom fram till att hon ville göra något vettigt medan hon var ute på resande fot. Då föddes tanken om att göra volontärarbete i Grekland och främst hjälpa flyktingar.

Sofia Lindgård
Sofia Lindgård. Sofia Lindgård Bild: Yle/Fredrika Sundén sofia lindgård

"Jag kan inte se Kos som en semesterort"

Numera är Kos inte alls sig likt och har förändrats en hel del jämfört med vad många turister är vana vid. Lindgård konstaterar att hon inte alls kan se ön som en semesterort längre.

– Det första jag såg då jag kom dit med båt var flyktinglägret i hamnen, med de stora tältmassorna och folk som gick omkring barfota, med bara lite kläder. Det var nog något helt annat än vad jag hade tänkt mig.

Det största problemet Lindgård stötte på innan hon åkte i väg till Kos var att hitta en organisation hon kunde jobba för, eftersom det visade sig att Röda korset inte finns ute på öarna.

Hon fick leta i några veckor.

– När man har hittat en Facebook-grupp så hittar man hela nätverket med små organisationer, säger Lindgård. Men det är svårt att veta var man ska börja om man inte vet någonting.

"Jag gick dit och knackade på"

Till sist hittade hon en organisation som heter Kos Solidarity och började med att skicka i väg ett Facebook-meddelande till organisationen. Som svar fick hon tips på billigt boende för volontärer, och en adress till organisationens huvudkvarter.

– Jag gick dit och knackade på. En annan volontär berättade allting för mig. Organisationen har ingen egentlig ledare och de tror på demokrati, så informationen förs vidare från volontär till volontär.

Volontärerna jobbade i skift, och fick varje dag skriva in sitt namn på det skift de helst ville ha.

Att sortera kläder var en av de mest väsentliga uppgifterna, men inte särskilt eftertraktad eftersom det betydde att man tillbringade sin tid på ett lager.

En del av volontärerna gjorde smörgåsar, andra delade sedan ut dem till flyktingarna.

– Vi hade också två olika nattskift. Båtarna kom bara om natten och då hade vi en bas i hamnen där vi väntade på dem. En bil patrullerade längs stränderna eftersom båtarna sällan landade direkt i hamnen.

Mycket jobb och lite sömn

Hon berättar att tiden på Kos var väldigt intensiv och kändes mycket längre än nio dagar. Volontärerna sov bara någon timme om dagen och jobbade sedan resten av tiden.

– Man ville också jobba, för man blev så ivrig. Att sova kändes inte som ett alternativ, säger Lindgård.

En del flyktingar tvingas kasta sina väskor i sjön genast i början av resan, eftersom de är så många på båten att den inte klarar av all tyngd.― Sofia Lindgård

På Kos fick Lindgård uppleva en hel del. Hon berättar att de flyktingar som anländer till ön är väldigt olika.

Hon fick se båtar som sjönk och flyktingar som tvingades simma i land. Alla klarade sig inte.

– Vissa av dem kan vara i gott skick och ha alla sina väskor kvar, medan andra har tvingats kasta sitt bagage i sjön genast i början av resan eftersom de är så många på båten att den inte klarar av all tyngd.

"Det är kaos på Lesbos"

Hon konstaterar att hon var rätt bra på att hantera den psykiska pressen medan hon fortfarande var kvar på Kos.

Lindgård beskriver sig själv som en person som agerar i stället för att reagera. Dessutom klarar hon av paniksituationer ganska bra, och var ofta den som ringde till kustbevakningen då flyktingarnas båtar sjönk.

– I efterskott är det svårare att förstå. Det är först nu jag försöker gå igenom min upplevelse och försöker förstå den.

Hon vill ändå gärna åka tillbaka till Grekland för att jobba som volontär och hjälpa flyktingar. En ny flygbiljett är redan bokad för den 1 december.

– Jag har ännu inte beslutat mig för om jag ska tillbaka till Kos eller till Lesbos, där krisen är ännu värre. Dit kommer tusentals flyktingar varje dag medan det kom hundratals till Kos. På Lesbos är det fullt kaos, säger Lindgård.

Sofia Lindgård intervjuades av Mathias Gustafsson i God Morgon Östnyland.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland