Hoppa till huvudinnehåll

Rasbiologen Herman Lundborg väckte kvinnornas förtroende

Herman Lundborg, chef för världens första rasbiologiska institut.
Herman Lundborg, chef för världens första rasbiologiska institut. Herman Lundborg, chef för världens första rasbiologiska institut. Bild: Norstedts förlag chef för världens första rasbiologiska institut i uppsala 1922 - 35.

I början av 1900-talet beger sig läkaren Herman Lundborg utrustad med linjal, skjutmått och kamera ut i nordligaste Sverige för att mäta folks kroppar och huvuden. Han vill bland annat bokföra om de är kortskalliga eller långskalliga.

Rasundersökare i arbete i trakten av Gällivare sommaren 1925. En av bilderna i ett privat fotoalbum som finns på museet Ájtte i Jokkmokk. På bilderna kan man se hur de utsända ”rasundersökarna” kommer vandrande och förväntar sig att bli mottagna som gäste
Rasundersökare i arbete i trakten av Gällivare sommaren 1925. Rasundersökare i arbete i trakten av Gällivare sommaren 1925. En av bilderna i ett privat fotoalbum som finns på museet Ájtte i Jokkmokk. På bilderna kan man se hur de utsända ”rasundersökarna” kommer vandrande och förväntar sig att bli mottagna som gäste Bild: Norstedts förlag rasundersökare i arbete i trakten av gällivare sommaren 1925. en av bilderna i ett privat fotoalbum som finns på museet ájtte i jokkmokk. på bilderna kan man se hur de utsända ”rasundersökarna” kommer vandrande och förväntar sig att bli mottagna som gäste

Adina Mickelsson i Gammelgårn, som var fjorton år då, minns skallmätningarna så här:

- De sa att i LarsPårs var de lappar. Vi barn från Gammelgårn var långskalliga, så vi var svenskar. Som de sa det, förstod man att det var finare att vara långskallig.

Vetenskapsjournalisten Maja Hagermans sjätte bok heter Käraste Herman Rasbiologen Herman Lundborgs gåta. Den handlar om läkaren Lundborgs och Sveriges väg in i den fanatiska övertygelsen om att det svenska folket behöver räddas ifrån rasbeblandning.

Maja Hagerman, författare, fackboksförfattare,
Vetenskapsjournalisten och författaren Maja Hagerman. Maja Hagerman, författare, fackboksförfattare, Bild: Norstedts förlag maja hagerman

Föreställningarna om att människan kan göra sig till herre över livet självt genom att sålla bort dem som uppfattas som oönskade, dem tar nazismen sedan upp som ett färdigt tankepaket ur rashygienen.

Den nödvändiga befolkningsförbättringen

Herman Lundborg är styrkt av det som händer i Tyskland, detta önskar han också för Sveriges del. Han kommunicerar ivrigt med tyskarna och reser också till Berlin och München och håller tal.

Efter 1933, på bara några år tvångssteriliseras fyrahundratusen personer i Tyskland. I rädslan för genetiska och andra sjukdomar är ivern vid sidan om judehatet stor att sortera upp och rensa ut.

Vardagsantisemitism i gatubilden i Stockholm i början av 1940-talet.
Vardagsantisemitism i gatubilden i Stockholm i början av 1940-talet. Vardagsantisemitism i gatubilden i Stockholm i början av 1940-talet. Bild: Norstedts förlag judar äga icke tillträde.

För Maja Hagermans del är ämnet inte nytt. 2011 gav hon ut boken Det rena landet, som handlar om konsten att uppfinna sina förfäder.

Thyra Peterson och Herman Lundborg under förlovningstiden. De träffas 1896 på Sofiahemmet i Stockholm, där hon arbetar som sjuksköterska och han gör sin läkarpraktik.
Thyra Peterson och Herman Lundborg under förlovningstiden i slutet av 1890-talet. Thyra Peterson och Herman Lundborg under förlovningstiden. De träffas 1896 på Sofiahemmet i Stockholm, där hon arbetar som sjuksköterska och han gör sin läkarpraktik. Bild: Norstedts förlag där hon arbetar som sjuksköterska och han gör sin läkarpraktik.

Först nyfiken på

Det som först gjorde Maja Hagerman intresserad av Herman Lundborg var hans privatliv. Han är gift med sjuksköterskan Thyra Peterson och paret får två söner.

Men det faktum att han, tvärt emot sina egna teorier, avslutar sitt liv som gift med en finsk-samisk kvinna från Övre Soppero ger bilden av en mycket motstridig person. Många brev i samlingarna vittnar om den förtroliga kontakt Lundborg hade med kvinnor som han mötte under sina resor. Flera av dem anlitade han också som sina personliga assistenter.

Herman Lundborg i närbild.
Herman Lundborg hos ateljéfotograf Calla Sundbäck i Gränna 1920. Herman Lundborg i närbild. Bild: Norstedts förlag chef för världens första rasbiologiska institut i uppsala 1922 - 35.

Från Lappland inhyst på institutet

Maria från övre Soppero var en av dem. Henne blev han så förtjust i att han tog henne med som städerska till institutet i Uppsala.

Rätt snart blev Maria gravid och ivägskickad för att föda. Barnet gavs bort och Maria återvände till institutet.

Herman Lundborgs andra fru, Maria Isaksson från övre Soppero.
Maria Isaksson från Övre Soppero. Herman Lundborgs andra fru, Maria Isaksson från övre Soppero. Bild: Norstedts förlag då herman lundborg tog denna bild. de inledde ett förhållande. sonen allan föddes i november 1927.

Men Maria gav inte upp utan tog saken i egna händer. Med ett lån lyckades hon skapa sig ett eget litet hemman och allt slutade med att hon fick tillbaka sin son och att Lundborg som pensionär sedan flyttade in hos henne.

Livet segrar över ”vetenskapen”

Hagerman konstaterar att det är ett sorgligt öde, som Lundborg utsätter sin hustru för. Hon blir ju långsamt övergiven och mår väldigt dåligt, det märker man i korrespondensen.

- Men samtidigt är det ju som att livet är starkare liksom, säger hon, med tanke på rasfantasierna.

Thyra är den som dör först och i dag vilar de alla tillsammans: Thyra, Maria, Herman och alla barnen på Gamla kyrkogården i Uppsala, i Herman Lundborgs ståtliga familjegrav.

Stigmatisering

Lundborg hade för övrigt fått världsrykte redan tidigare innan han blev chef för världens första rasbiologiska institut 1922. Det fick han när han gjorde den första genetiska populationsstudien av en neurologisk sjukdom, en ärftlig form av epilepsi på Listerlandet i Blekinge län i Sverige.

Men så som befolkningen i Lappland stigmatiserades av Lundborgs så kallade vetenskapliga forskning, ledde hans felbedömning på Listerlandet till att en stor familj och en hel region för lång tid stigmatiserades också här.

Täta Finlandskontakter

Herman Lundborg hade tätare kontakter med genetiker i Finland än med dem i Norge eller Danmark. Kulturantropolog Tapio Tamminen nämner i Kansankodin pimeämpi puoli bland andra Kaarlo Hilden, Ossian Schauman och Harry Federley.

Tamminen berättar att man också i Finland under andra världskriget hade planer på ett motsvarande institut som det i Uppsala, planer som aldrig förverkligades. Finlands och Sveriges steriliseringslagar var närapå identiska, Sverige fick sin 1935 och i Finland hade en motsvarande lag trätt i kraft strax innan.

Federley är en av nyckelpersonerna och viktig för Lundborg som förordare av den efterträdare som han ville få för institutet vid sin pensionering 1935. Lundborgs tyskvänliga kandidat blir först vald men slutligen är det hans värsta kritiker Gunnar Dahlberg som får ta över.

Tapio Tamminen, kulturantropolog, fackboksförfattare
Kulturantropologen och vetenskapsredaktören Tapio Tamminen. Tapio Tamminen, kulturantropolog, fackboksförfattare Bild: Atena finlandiakandidater årets fackbok 2015

Metoder som kommer successivt ”smygande”

I dag finns det läkare som säger att mycket av det som under de senaste decennierna har rapporterats om genetiken bakom exempelvis adhd, autism, damp och schizofreni också säkert skulle kräva ännu mera av kritiska genomgångar.

Och utan en verkligt djupgående, saklig debatt kommer vi aldrig att få chansen att ta etisk eller moralisk ställning. Istället blir det framtida generationer som får fördöma det som vi har för oss i dag, precis som vi nu fördömer rashygienen.

Herman Lundborgs rasbiologi, den nordiska och baltiska rasen och lappen, dvs. samen.
Nordic, East Baltic och Lapp står det ovanför dessa män. Svenskarna var enligt Lundborg Nordic, finnar kallade han East Baltic och samerna Lappar Herman Lundborgs rasbiologi, den nordiska och baltiska rasen och lappen, dvs. samen. Bild: Herman Lundborgs bildsättning i The Racial Characters of the Swedish Nation. dvs. samen.

Den orimliga övertygelsen - ett program om rasbiologen Herman Lundborg, mannen som trodde sig rädda det svenska folket sänds 5.1 kl. 17:10 i Radio Vega och på Arenan

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje