Hoppa till huvudinnehåll

Svårt återförena flyktingfamiljer

Somaliska Nadifo flydde från sitt hemland till Finland, men hennes barn som nu är 8 och 11 får inte komma hit. Migrationsverket anser att familjelivet upphörde när Nadifo flydde. Somalierna får oftare avslag än andra när de ansöker om familjeåterförening. Regeringen vill ytterligare strama åt lagen.

Nadifo Shador Ali kom till Finland som flykting för sex år sedan. Hon hotades till livet i Somalia och fick asyl i Finland. Nadifo har sökt om familjeåterförening för sin mor och sina två barn, men fick 2014 ett nekande beslut.

Nadifo lämnade sina två barn i sin mammas vård när hon flydde, och nu drar anser Migrationsverket att barnens mormor är vårdnadshavare för dem.

– Jag hade aldrig tänkt mig att min mor skulle uppfostra mina barn. Alla mödrar vill ta hand om sina barn, men jag var tvungen att fly för mitt liv, säger Nadifo.

Nadifo känner sig fångad i en fälla. Hon kan inte själv resa till Somalia, och familjen får inte komma till Finland. Hon har överklagat beslutet till förvaltningsdomstolen. Det har gått ett och ett halvt år, men ärendet är inte avgjort än.

– Jag känner mig ensam. Det är svårt att leva åtskild från sin familj. Svårast är det om kvällarna när jag är ensam och rädd, säger Nadifo.

Nadifo Shador Ali kom till Finland som flykting men får inte sina barn hit.
Nadifo Shador Ali får inte sina barn till Finland. Nadifo Shador Ali kom till Finland som flykting men får inte sina barn hit. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. nadifo shador ali

Lagen stramas åt ytterligare

År 2012 ändrades lagen så att familjeåterförening blev svårare än tidigare. Dels krävs det att de familjemedlemmarna som inte är i Finland lämnar in ansökningen vid närmaste finländska ambassad. Det kan innebära svåra och farliga resor, som för vissa är helt omöjliga. Dels letar Migrationsverket efter bevis på att familjen faktiskt har levt till sammans i det gamla hemlandet.

Somalierna får mest avslag av alla. De senaste tre åren har i medeltal 73% av somalierna fått nekande beslut, när alla andra sökande med flyktingbakgrund oftast får jakande beslut.

Här finns Migrationsverkets statistik för 2013 (på finska).

Regeringen överväger nu att införa krav på inkomster och integration för att flyktingar och andra som får internationellt skydd ska kunna återförena familjen. Lagberedningen är i gång och ett lagförslag ska ges till riksdagen i vår.

Vem gäller åtstramningen?

Lagberedarna har inte ännu bestämt vem åtstramningen ska gälla. Många politiker och tjänstemän utgår från att det handlar om dem som fått ”alternativt skydd” i Finland.

Alternativt (eller subsidiärt) skydd får de asylsökande som inte uppfyller kraven för flyktingstatus, men som ändå får internationellt skydds för att de utsätts för fara om de återvänder till sitt hemland. De kan till exempel hotas av fara för liv och lem, för dödsstraff eller tortyr om de återvänder. Många av dem som nu söker asyl i Finland väntas få alternativt skydd snarare än flyktingstatus.

EU-direktivet om familjeåterförening tillåter krav på inkomster eller integration också för flyktingar som får asyl, men i så fall kräver direktivet en ”nådatid” på tre månader genast efter asylbeslutet. Under nådatiden kan flyktingen ansöka om familjeåterförening utan krav på inkomster eller t.ex. språkkunskaper. Så ser lagen ut i Tyskland idag.

Far och bröder dödades

Nadifo Shador Ali arbetade som nyhetsankare vid tv-nyheterna i Somalia. Hon rapporterade om den extrema jihadistgrupp som numera heter Al-Shabaab, och gruppen hotade henne upprepade gånger. En tag trängde sig beväpnade män in i familjens bostad och dödade Nadifos far och två bröder. Då beslöt sig Nadifo för att fly.

Nadifo kunde inte ta barnen med sig, utan lämnade dem hos sin mamma i Mogadishu. Nadifos son var ett och ett halvt år gammal vid den här tidpunkten. Hon hade också ett fyraårigt fosterbarn, en släktingflicka vars föräldrar försvunnit i oroligheterna i landet.

Nadifo tog sig till Etiopien, och därifrån kom hon 2009 vidare till Finland. Asylbeslutet kom två år senare, och när hon fått det lämnade hon in ansökan om att få både barnen och sin mor till sig i Finland. Nadifo är den enda av hennes barn som överlevde terrorattacken.

Migrationsverket vill se bevis på att familjemedlemmarna faktiskt har levt tillsammans i det gamla hemlandet. Därför gjordes intervjuer med både Nadifo i Finland och mormor och de två barnen på den finländska ambassaden i Kenia.

Oddsen var dåliga från början för mormoderns del. Utlänningslagen räknar inte mor- och farföräldrar som familjemedlemmar, bara kärnfamiljen duger. Tillstånd kan ges bara ifall familjen kan bevisa att mor- och farföräldrarna är fullständigt ekonomiskt beroende av sina vuxna barn i Finland.

Nadifo Shador Ali måste lämna barnen i Somalia när hon flydde.
Nadifos son som liten. Nadifo Shador Ali måste lämna barnen i Somalia när hon flydde. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. nadifos son. nadifo shador ali.

Olika berättelser utgör hinder

Ville Punto har som advokat skött många flyktingars ärenden, och har lagt märke till att svårigheterna har vuxit i all synnerhet för somalierna.

– Det är typiskt att myndigheterna drar slutsatsen att familjelivet har upphört eftersom personen har tvingats lämna landet. Det här argumentet används också för dem som har fått asyl eller internationellt skydd i Finland, säger Punto.

Både ambassadpersonal och migrationsverkets utsända tjänstemän intervjuar familjemedlemmarna. Frågorna handlar bland annat om hur den gemensamma bostaden såg ut.

– När det finns olikheter i berättelserna, som det ofta finns, drar Migrationsverket slutsatsen att de sökande inte har levt ett gemensamt familjeliv. Det här drabbar somalierna oftare än andra, säger Punto.

– Det mest iögonenfallande beslut jag har sett gällde en man som hade åtta barn med sin hustru i Somalia, barnen hade fötts med något års mellanrum och det yngsta föddes kort innan mannen kom till Finland. Och ändå hävdade Migrationsverket att han inte hade levt ett ”faktiskt familjeliv” med sin hustru.

I Nadifos fall berättade hon och hennes mor lika om det mesta, men det fanns en olikhet: Nadifo berättade att hon under sitt äktenskap med sonens far hade bott i samma hus som mamman och fosterdottern. Mamman å sin sida sade att hon och fosterdottern bodde ”i närheten”.

– Allt jag har berättat stämmer, men jag vet inte vad min mamma har sagt, säger Nadifo.

Nadifos äktenskap sprack redan innan sonen föddes, så skillnaderna i berättelser handlade om ett antal månader i ett långt gemensamt liv. Men den här olikheten är en orsak till Migrationsverkets avslag.

Nadifos mamma har uppfostrat hennes barn.
Nadifos mamma har uppfostrat hennes son. Nadifos mamma har uppfostrat hennes barn. Bild: Privat nadifos son och mamma

Migrationsverket letar efter olikheter

Anna Maria Tapaninen har tillsammans med en rad forskarkollegor skrivit en bok om familjeåterförening som kommer ut vid årsskiftet. Hon har i flera år forskat i temat, och bland annat talat med de myndigheter som planerar intervjuerna vid ambassaderna.

– Migrationsverket letar aktivt efter olikheter i berättelserna. Frågorna är sådana att myndigheterna ska kunna visa att berättelserna inte håller, säger Tapaninen.

Tiina Suominen på Migrationsverket slår ifrån sig beskyllningarna. Hon är chef för immigrationsenheten som fattar beslut om familjeåterförening.

– Det stämmer inte, vi letar inte efter inkonsekvenser, utan strävar efter att reda ut sådana olikheter som har kommit fram tidigare i processen, säger Tiina Suominen.

Tiina Suominen är chef för Immigrationsenheten vid Migrationsverket.
Tiina Suominen är chef för Immigrationsenheten. Tiina Suominen är chef för Immigrationsenheten vid Migrationsverket. Bild: Yle/Annvi Gardberg migrationsverket

Varför så många avslag?

Men varför får somalierna så mycket oftare avslag än andra som söker om familjeåterförening?

– Somalierna har lämnat in ovanligt många ansökningar om familjeåterförening där kriterierna inte uppfylls, till exempel så att de sökande inte är familjemedlemmar, säger Tiina Suominen på Migrationsverket.

Somalierna saknar i allmänhet dokument, som till exempel födelseattest. Efter många års inbördeskrig finns det inte myndigheter som kan utfärda trovärdiga dokument i landet.

– Därför betonas de sökandes muntliga berättelser, och om det finns motstridiga uppgifter i dem kan vi inte bekräfta att det finns ett familjeband, säger Suominen.

Anna-Maria Tapaninen säger att de människor som har sökt asyl i allmänhet har fått någon form av internationellt skydd eftersom det liv de har levt i hemlandet har varit farligt och kaotiskt.

– När det blir tal om familjeåterförening vållar samma farligheter och kaos problem. Då kan myndigheterna bedöma att familjemedlemmarna inte har kunnat leva ett äkta och varaktigt familjeliv, säger Tapaninen.

Anna-Maria Tapaninen är forskare vid Östra Finlands universitet.
Forskare Anna-Maria Tapaninen säger att kaotiska förhållanden vållar problem när flyktingarna ska återförena familjen. Anna-Maria Tapaninen är forskare vid Östra Finlands universitet. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. doktor i socialantropologi

Hur tungt väger barnens uttalanden?

I intervjuerna på ambassaden har somaliska Nadifos barn sagt att deras mormor är vårdnadshavare och sonen har sagt att hans mor aldrig ringer till honom.

– Han var bara en liten pojke när jag flydde, han minns mig inte, säger Nadifo.

Hon förstår inte hur Migrationsverket kan grunda beslut på intervjuer med barn som bara är 7-8 år gamla.

Båda Nadifos barn fick frågan vem som var deras vårdnadshavare, och båda svarade fel på frågan. Förstår ett 7-årigt eller ett 10-årigt barn en sådan fråga?

– Sannolikt inte, om man inte förklarar frågan för dem, svarar Tiina Suominen på Migrationsverket.

Hon säger att tjänstemännen inte ger någon tyngdpunkt åt frågor som kan missförstås. Men i Nadifos nekande beslut hänvisar tjänstemannen upprepade gånger till det barnen har berättat.

Advokat Ville Punto anser att intervjuerna med barn är problematiska. Enligt utlänningslagen borde myndigheterna inte intervjua barn under 12 år, om de inte har prövat att barnen är tillräckligt mogna för att höras.

– Vi intervjuar främst 12 år fyllda, men också yngre barn ifall vi bedömer att deras berättelser behövs i utredningen, säger Tiina Suominen.

Ville Punto har som advokat skött många flyktingars ärenden.
Ville Punto har som advokat skött många flyktingars ärenden. Ville Punto har som advokat skött många flyktingars ärenden. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. flyktingadvokat

Förvaltningen tolkar ”kreativt”

Som Ville Punto ser saken är det inte själva utlänningslagen som är huvudproblemet. Den är visserligen restriktiv, men det verkliga hindret för somalierna utgör den förvaltningspraxis som vunnit fotfäste under loppet av några år.

Enligt hans erfarenhet drabbar avslagen som handlar om ”faktiskt familjeliv” klart oftare somalier än andra med flyktingbakgrund, som till exempel irakier eller afghaner.

Var och en har rätt till skydd för sitt familjeliv – det står i Europas människorättskonvention. Men för några år sedan fattade Europeiska människorättsdomstolen ett beslut om att det familjeliv som är faktiskt ska åtnjuta skydd.

– Det här beslutet använder våra myndigheter nu allt oftare som grund för att fatta negativa beslut, och de tolkar det på ett sätt som aldrig var avsikten från början, säger Ville Punto.

Punto anser att Migrationsverket utvidar sin tolkning av paragraferna på ett”kreativt” sätt.

– Det är lätt att dra slutsatsen att myndigheterna medvetet vill försvåra eller helt omöjliggöra familjeåterförening för somalierna, säger Ville Punto.

Päivi Nerg, kanslichef vid inrikesministeriet, slår ifrån sig misstanken.

– Vi stiftar inga lagar och stramar inte åt med någon särskild folkgrupp eller medborgare från något enskilt land i folkus, säger Nerg.

Päivi Nerg är kanslichef vid Inrikesministeriet.
Päivi Nerg är kanslichef vid Inrikesministeriet. Päivi Nerg är kanslichef vid Inrikesministeriet. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. päivi nerg

Ville Punto säger att Migrationsverkets beslut ofta är svagt grundade eller rentav godtyckliga. Tiina Suominen bestrider det här.

– Många överklagar våra beslut, men förvaltningsdomstolen återbördar sällan ärenden till oss. Vår verksamhet är övervakad både av justitiekansler och justitieombudsmannen, och vi har intern kontroll. Så inte kan man säga att vi fattar godtyckliga beslut, säger Suominen.

Rätt till familjeliv?

Regeringen vill nu strama åt utlänningslagen så att familjeåterförening ska bli svårare. Lagberedarna överväger nu om villkor om inkomster, bostad och aktiv integration kan ställas på flyktingar och personer som får internationellt skydd innan de ansöker om att få sin familj till landet. Ett lagförslag ska ges till riksdagen i vår.

Men enligt Europas konvention om mänskliga rättigheter har var och en rätt till skydd för sitt familjeliv. Gäller det inte flyktingar?

– Visst har alla rätt till ett familjeliv, men om det kan vara nyttigt om de här människorna först funderar på om de kan försörja sig och integreras i Finland. Om familjen kommer för tidigt blir flyktingarna alltför länge beroende av utkomststöd, säger kanslichef Päivi Nerg.

Kravet på inkomster för att få återförena familjen gäller redan idag för alla invandrare från länder utanför EU, utom för flyktingar och andra som får internationellt skydd i Finland.

Inkomstgränserna är höga och det leder till att de invandrare som arbetar i låglöneyrken inte får familjen till Finland.

Läs också: Återförena familjen blev livsfarligt

Så här tycker politikerna om familjeåterförening

Spotlight om arbetskraftsinvandrare som är för fattiga för familj sänds i Yle Fem tisdag 1.12. 2015.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle