Hoppa till huvudinnehåll

Kan man snabbträna sin hjärna?

Anna Soveri forskar om hjärnan
Anna Soveri forskar om hjärnan Anna Soveri forskar om hjärnan Bild: Petri Vilén/Yle #minfråga

Hjärnan och tänkandet har en unik plats i den västerländska kulturen och dess självbild. Inom populärkulturen finns otaliga filmer och böcker som bygger på drömmen om superintelligens. På 1990-talet verkade det som om de här drömmarna höll på att förverkligas.

Forskare fick lovande resultat av hjärnträning och man började utveckla kommersiella program för att göra hjärnan och i förlängningen livet bättre.

Patientgrupper men också friska människor undersöktes och intelligens och minne verkade kunna förbättras.

– Längre fram på 2000-talet märkte man att alla inte kunde komma fram till samma resultat, berättar Anna Soveri, en psykolog som forskar i hjärnträning vid Åbo Akademi och genom sin forskning vill revidera felaktiga uppfattningar om hjärnträning och dessutom utveckla något som verkligen fungerar.

Anledningarna till det här var många och metodologiska men plötsligt föreföll löftena om hjärnträningens saliggörande effekter för tidigt givna. Forskningsfältet delades i två läger. Det ena lägret såg tillförsiktsfullt på hjärnträningsprogrammens möjligheter, de andra var mera kritiska.

– Man kom fram till att det inte finns så stor nytta med hjärnträning.

Vad kan man träna?

Anna Soveri menar att om man tränar på att vända sifferserier så blir man bättre på att vända sifferserier, eventuellt också på liknande uppgifter som tränar arbetsminnet. Men andra kognitiva egenskaper förbättras inte bara av att träna en hjärnegenskap.

– Ens intelligens blir inte bättre om man tränar arbetsminne, om man tränar arbetsminne blir arbetsminnet bättre.

Vill man träna på att upprätthålla koncentration eller förbättra sin uppmärksamhet får man göra annat än vända på sifferserier.

Delat fält

Forskningsfältet idag är delat. Man är ense om vissa saker, men oense om hur man skall förhålla sig till den forskning som är redan gjorts.

2014 kom en stor del av forskarna i branschen ut med ett konsensusutlåtande där man ville göra klart för allmänheten att alla de hjärnträningsprogram som används i olika hjärntäningsgym, appar i telefoner och också rehabilitering inte är baserade på vetenskapliga bevis.

Vad står då på spel? Forskarna vill betona att det gäller att se upp med de löften om bättre uppmärksamhet, hjärna och ett bättre liv som de kommersiella aktörerna lovar.

Det är miljontals av oss människor som tränar hjärnan på det här sättet, med program som saknar en vetenskaplig legitimitet.

Några månader senare kom den andra gruppen med ett eget utlåtande som ville betona att hjärnträningen ändå kan fungera, också i brist på vetenskapligt hållbara bevis. Istället vill de lämna frågan öppen och lägga vikt vid enskilda studier.

– Det finns den här tudelningen där den ena sidan hävdar att det inte finns vetenskapliga bevis och den andra hävdar att det nog finns lite, att vi inte skall vara så tvärsäkra.

Man ville också poängtera att den här hjärnträningskritiken förminskade de forskares insats som tror på programmen och också finansiärernas engagemang.

Vad fixar hjärnan?

Anna Soveri konstaterar att nätet fortfarande är fullt av hjärnträningsprogram och misstänker att forskarnas bud inte har nått allmänheten.

Hon påminner om att ett mångsidigt liv, kost och motion tränar hjärnan bättre än att lägga pengar på dyra träningsprogram.

– Det lönar sig inte att träna med de här apparna eller hjärngymen på nätet.

Soveri hoppas att hon och den grupp hon forskar i kan utveckla något program som på riktigt kan förbättra hjärnan.

#minfråga

Har du en fråga som du funderat på och som du skulle vilja ställa en expert? Skicka den åt oss så letar vi upp experten bland vetenskapsmän, kulturvetare, akademiker...och filmar in den.

Frivilligt, men om du vill att vi ska kunna ta kontakt med dig så behövs det.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje