Hoppa till huvudinnehåll

Varför blir någon flykting?

Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns i dag 60 miljoner människor i världen som är flyktingar eller lever i flyktingliknande situationer. Hälften av dem är barn.

Det här framgår av den årliga rapporten från FN:s flyktingskommissariat, UNHCR. Där beskrivs också hur ett hisnande antal - 42 500 människor blir flyktingar inom eller utanför länder varje dag. Det är en fyrdubbling under de senaste fyra åren, enligt UNHCR.

Här kan du läsa en artikel om antalet flyktingar i världen:
Antalet flyktingar i världen är rekordhögt.

De länder varifrån flest tvingas fly är Syrien, Afghanistan och Somalia. Var femte flykting år 2014 var från Syrien. Av alla flyktingar uppehåller sig hela 86 % i utvecklingsländer. Till exempel år 2014 uppehöll sig flest flyktingar i Turkiet.

Det följande inslaget, som är på engelska, beskriver på ett överskådligt sätt vad flyktingströmmen beror på.

Medelåldern bland flyktingar är låg; år 2015 var mer än hälften av världens flyktingar under 18 år gamla.

Bland de nära 1,7 miljoner individuella ansökningar om asyl eller flyktingstatus som registrerades av UNHCR under 2014 kom 43 300 från ensamkommande eller separerade barn. Det är den högsta siffran som registrerats sedan UNHCR började samla in sådana uppgifter 2006. Dessa barn är främst från Afghanistan, Eritrea, Syrien och Somalia.

Hotet om att en hel generation går förlorad är överhängande.― Luciano Calestini, UNICEF

Den främsta orsaken till dagens flyktingsituation är kriget i Syrien, som lett till en sällan skådad flyktingström till framförallt grannländerna som knäar under flyktingtrycket.

Här kan du läsa en ny artikel om läget i Syrien

Enbart i grannlandet Libanon bor över 550 000 flyktingbarn av vilka 400 000 är i skolåldern. I Turkiet finns det likaså 400 000 flyktingbarn i skolåldern som inte går i skola.

Det viktigaste med att barnen går i skola är förstås att de studerar och lär sig saker, men för flyktingbarn erbjuder skolan också både ett psykologiskt och fysiskt skydd.

Många av barnen i Libanon bor i obevakade tältbyar eftersom det inte officiellt finns några flyktingläger i Libanon. Tältbyarna kan inte erbjuda den säkerhet för familjerna och barnen som är önskvärd, och därför blir skolans roll extra viktig.

- Få saker stärker återgången till en normal vardag såsom att gå i skola, säger Luciano Calestini.

Bild: EPA/STR TURKEY OUT flyktingläger i turkiet
Tältläger för flyktingar.
Tältläger för flyktingar. Bild: EPA/TOLGA BOZOGLU fly
Syrisk flicka på flyktingläger.
Syrisk flicka på flyktingläger. Bild: EPA/YOUSSEF BADAWI syrisk flicka

Krig är den vanligaste orsaken till flykt

I Svenska Yles artikel kan du läsa mera om flyktingläget i Turkiet.

Ett annat skäl till de stora flyktingmängderna är också att världen plågas av alltfler konflikter, både gamla och nya - t.ex. konflikterna i Afghanistan, Somalia och Irak.

På den FN:n baserade sidan Globalis kan du se kartor och läsa mera om pågående konflikter i världen.

Asylsökande väntar på att bli registrerade på ön Lesbos i Grekland.
Asylsökande väntar på att bli registrerade på ön Lesbos i Grekland. Bild: EPA/YANNIS KOLESIDIS lesbos

På SVT Pejls sida kan du se grafik över vilka länder som tar emot flyktingströmmarna och varifrån de kommer.

Största delen av alla asylsökande i Finland år 2015 har varit irakier. Den näst största gruppen utgörs av somalier, medan väldigt få kommer från Syrien. Fler än var tredje asylsökande kom från Syrien eller Afghanistan.

Flyktingar som försöker ta sig från Danmark vidare till Sverige.
Flyktingar som försöker ta sig från Danmark vidare till Sverige. Bild: EPA/BENJAMIN NOLTE flyktingström

Svår väg till Europa

Mellan april och juni månad år 2015 sökte fler människor än någonsin asyl i EU under en så kort tidsperiod. Över 213 000 asylansökningar lämnades in till EU under dessa tre månader, vilket är en ökning med 85 % jämfört med samma period 2014.

Den största gruppen asylsökande i EU är syrier. De står för en femtedel av det totala antalet asylansökningar. Tyskland är fortfarande det land som tar emot flest asylsökanden inom EU, följt av Sverige.

Varför är det så svårt för flyktingarna att ta sig till Europa? I följande inslag berättar journalisten Jessica Stolzmann på ett lättbegripligt sätt vad "asyl" betyder och varför inte vem som helst kan komma till EU.

Vadå asylsökande?

  • en asylsökande är en person som söker skydd i ett land eller via FN:s flyktingorgan UNHCR
  • det är en mänsklig rättighet att få söka asyl, men det är upp till de nationella myndigheterna i ett land att bestämma på vilka grunder en person har rätt till att erhålla asyl
  • enligt principen om non-refoulement får en person inte utvisas till ett land där han eller hon löper överhängande risk att förföljas eller dödas
  • rätten till att söka asyl som flykting är reglerat i Flyktingkonventionen från 1951 och dess Protokoll från 1967.

Varför kommer de hit?

Varför stannar inte syrierna hemma och försvarar sitt hemland så som finländarna gjorde under exempelvis vinterkriget? En orsak är att kriget i Syrien inte går att jämföra med vinterkriget. Se Yle Kioskis inslag och förstå varför. Vänligen observera att inslaget är på finska.

Klimatflyktingar

Klimatförändringarna och dess följdverkningar förväntas leda till stora befolkningsförflyttningar från platser där det av olika anledningar inte längre går att leva. FN:s flyktingorgan UNHCR anger som exempel ökad torka och hetta respektive kraftigt ökad nederbörd.

Följderna av de här klimatförändringarna kan göra det omöjligt att fortsätta bedriva odling eller ha boskap på den plats man nu befinner sig. Klimatförändringarna kan också slå ut fisket och därmed tvinga till förflyttningar i kustnära områden. Därtill anges ofta stigande havsnivåer som en källa till framtida förflyttningar.

Begreppet “klimatflykting” började användas kring år 2000, och blev bättre definierat efter att Internationella Röda Korset satte upp ett klimatförändringscenter år 2002 och ett underorgan till FN år 2005 antog en resolution om rättigheter för människor vars territorier försvinner på grund av klimatförändringar.

I augusti 2014 fick flyktingar från öriket Tuvalu för första gången uppehållstillstånd i ett annat land med klimatförändringar som skäl. Enligt UNHCR kommer det till år 2050 att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar.

Förödelse efter storm i Burma
Förödelse efter storm i Burma Bild: EPA katastrofer

Referenser:

UNICEF
FN
Eurostat (2014): ‘Asylum Statistics’, in ‘Eurostat Yearbook’ 2014.
Eurostat (2015): ‘Asylum quarterly report’. Second quarter 2015

  • Borgå besvärar sig över Edupolirektor

    Enligt staden är rektorsvalet olagligt.

    Stadsstyrelsen i Borgå beslutade skicka in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol. Besväret är riktat mot samkommunen för yrkesutbildningen i Östra Nyland och handlar om hur och på vilka vilkor Pentti Suursalmi valts till ny rektor för Edupoli.

  • Nya Zeeland tog hem America's Cup

    Avgjorde finalen mot USA på första matchbollen.

    På Bermuda avgjorde rorsmannen Peter Burling och hans Emirates seglingsklassikern på första matchbollen.

Läs också

Vetamix

  • Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen!

    De här kunskaperna i första hjälpen kan rädda liv.

    Vet du vad man ska göra om en person plötsligt förlorar medvetandet? Hur återupplivar man en livlös person? Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen med hjälp av de här tipsen.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril

    Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril.

    Mer än 36 500 finländare har röstat fram vår nationalfjäril. Bland ett tjugotal kandidater valdes tosteblåvingen (Celastrina argiolus) med 17,3 procent av rösterna. Tosteblåvingen kan man hitta i så gott som hela landet, även i Lappland.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix