Hoppa till huvudinnehåll

Varför blir någon flykting?

Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns i dag 60 miljoner människor i världen som är flyktingar eller lever i flyktingliknande situationer. Hälften av dem är barn.

Det här framgår av den årliga rapporten från FN:s flyktingskommissariat, UNHCR. Där beskrivs också hur ett hisnande antal - 42 500 människor blir flyktingar inom eller utanför länder varje dag. Det är en fyrdubbling under de senaste fyra åren, enligt UNHCR.

Här kan du läsa en artikel om antalet flyktingar i världen:
Antalet flyktingar i världen är rekordhögt.

De länder varifrån flest tvingas fly är Syrien, Afghanistan och Somalia. Var femte flykting år 2014 var från Syrien. Av alla flyktingar uppehåller sig hela 86 % i utvecklingsländer. Till exempel år 2014 uppehöll sig flest flyktingar i Turkiet.

Det följande inslaget, som är på engelska, beskriver på ett överskådligt sätt vad flyktingströmmen beror på.

Medelåldern bland flyktingar är låg; år 2015 var mer än hälften av världens flyktingar under 18 år gamla.

Bland de nära 1,7 miljoner individuella ansökningar om asyl eller flyktingstatus som registrerades av UNHCR under 2014 kom 43 300 från ensamkommande eller separerade barn. Det är den högsta siffran som registrerats sedan UNHCR började samla in sådana uppgifter 2006. Dessa barn är främst från Afghanistan, Eritrea, Syrien och Somalia.

Hotet om att en hel generation går förlorad är överhängande.― Luciano Calestini, UNICEF

Den främsta orsaken till dagens flyktingsituation är kriget i Syrien, som lett till en sällan skådad flyktingström till framförallt grannländerna som knäar under flyktingtrycket.

Här kan du läsa en ny artikel om läget i Syrien

Enbart i grannlandet Libanon bor över 550 000 flyktingbarn av vilka 400 000 är i skolåldern. I Turkiet finns det likaså 400 000 flyktingbarn i skolåldern som inte går i skola.

Det viktigaste med att barnen går i skola är förstås att de studerar och lär sig saker, men för flyktingbarn erbjuder skolan också både ett psykologiskt och fysiskt skydd.

Många av barnen i Libanon bor i obevakade tältbyar eftersom det inte officiellt finns några flyktingläger i Libanon. Tältbyarna kan inte erbjuda den säkerhet för familjerna och barnen som är önskvärd, och därför blir skolans roll extra viktig.

- Få saker stärker återgången till en normal vardag såsom att gå i skola, säger Luciano Calestini.

Bild: EPA/STR TURKEY OUT flyktingar,flyktingläger,flyktingläger i turkiet,syrien,syrier,turkiet
Tältläger för flyktingar.
Tältläger för flyktingar. Bild: EPA/TOLGA BOZOGLU fly,flyktingar,flyktingläger,konflikt,syrien,syrier,tält
Syrisk flicka på flyktingläger.
Syrisk flicka på flyktingläger. Bild: EPA/YOUSSEF BADAWI barn,flykting,flyktingbarn,flyktingläger,syrien,syrisk flicka,syriskt barn

Krig är den vanligaste orsaken till flykt

I Svenska Yles artikel kan du läsa mera om flyktingläget i Turkiet.

Ett annat skäl till de stora flyktingmängderna är också att världen plågas av alltfler konflikter, både gamla och nya - t.ex. konflikterna i Afghanistan, Somalia och Irak.

På den FN:n baserade sidan Globalis kan du se kartor och läsa mera om pågående konflikter i världen.

Asylsökande väntar på att bli registrerade på ön Lesbos i Grekland.
Asylsökande väntar på att bli registrerade på ön Lesbos i Grekland. Bild: EPA/YANNIS KOLESIDIS asylsökande,flykting,flyktingar,kö,lesbos

På SVT Pejls sida kan du se grafik över vilka länder som tar emot flyktingströmmarna och varifrån de kommer.

Största delen av alla asylsökande i Finland år 2015 har varit irakier. Den näst största gruppen utgörs av somalier, medan väldigt få kommer från Syrien. Fler än var tredje asylsökande kom från Syrien eller Afghanistan.

Flyktingar som försöker ta sig från Danmark vidare till Sverige.
Flyktingar som försöker ta sig från Danmark vidare till Sverige. Bild: EPA/BENJAMIN NOLTE danmark,flyktingar,flyktingström,migranter,sverige

Svår väg till Europa

Mellan april och juni månad år 2015 sökte fler människor än någonsin asyl i EU under en så kort tidsperiod. Över 213 000 asylansökningar lämnades in till EU under dessa tre månader, vilket är en ökning med 85 % jämfört med samma period 2014.

Den största gruppen asylsökande i EU är syrier. De står för en femtedel av det totala antalet asylansökningar. Tyskland är fortfarande det land som tar emot flest asylsökanden inom EU, följt av Sverige.

Varför är det så svårt för flyktingarna att ta sig till Europa? I följande inslag berättar journalisten Jessica Stolzmann på ett lättbegripligt sätt vad "asyl" betyder och varför inte vem som helst kan komma till EU.

Vadå asylsökande?

  • en asylsökande är en person som söker skydd i ett land eller via FN:s flyktingorgan UNHCR
  • det är en mänsklig rättighet att få söka asyl, men det är upp till de nationella myndigheterna i ett land att bestämma på vilka grunder en person har rätt till att erhålla asyl
  • enligt principen om non-refoulement får en person inte utvisas till ett land där han eller hon löper överhängande risk att förföljas eller dödas
  • rätten till att söka asyl som flykting är reglerat i Flyktingkonventionen från 1951 och dess Protokoll från 1967.

Varför kommer de hit?

Varför stannar inte syrierna hemma och försvarar sitt hemland så som finländarna gjorde under exempelvis vinterkriget? En orsak är att kriget i Syrien inte går att jämföra med vinterkriget. Se Yle Kioskis inslag och förstå varför. Vänligen observera att inslaget är på finska.

Klimatflyktingar

Klimatförändringarna och dess följdverkningar förväntas leda till stora befolkningsförflyttningar från platser där det av olika anledningar inte längre går att leva. FN:s flyktingorgan UNHCR anger som exempel ökad torka och hetta respektive kraftigt ökad nederbörd.

Följderna av de här klimatförändringarna kan göra det omöjligt att fortsätta bedriva odling eller ha boskap på den plats man nu befinner sig. Klimatförändringarna kan också slå ut fisket och därmed tvinga till förflyttningar i kustnära områden. Därtill anges ofta stigande havsnivåer som en källa till framtida förflyttningar.

Begreppet “klimatflykting” började användas kring år 2000, och blev bättre definierat efter att Internationella Röda Korset satte upp ett klimatförändringscenter år 2002 och ett underorgan till FN år 2005 antog en resolution om rättigheter för människor vars territorier försvinner på grund av klimatförändringar.

I augusti 2014 fick flyktingar från öriket Tuvalu för första gången uppehållstillstånd i ett annat land med klimatförändringar som skäl. Enligt UNHCR kommer det till år 2050 att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar.

Förödelse efter storm i Burma
Förödelse efter storm i Burma Bild: EPA burma,global uppvärmning,katastrofer,klimat,klimatförändring,storm

Referenser:

UNICEF
FN
Eurostat (2014): ‘Asylum Statistics’, in ‘Eurostat Yearbook’ 2014.
Eurostat (2015): ‘Asylum quarterly report’. Second quarter 2015

  • Åbo bokmässa

    Åbo bokmässa tar hem delat första pris för bästa mässa

    Helsingfors bland finalisterna

    Priset är ett erkännande för det långssiktiga arbete som skönlitteraturens huvudstad gjort. Med dessa ord tog programchef Jenni Haukio och Hannele Wolf-Mannila, verkställande direktör för Åbo mässcentrum, emot branchsfolkets pris för bästa mässa under årets Evento Awards.

  • En hund kopplad utanför en butik

    Din hund ska inte behöva vänta utanför krogen

    HESY: Farligt för hundar att lämnas ensamma

    Hundar ska inte lämnas ensamma utanför köpcentra och restauranger. Den uppmaningen kommer Helsingfors djurskyddsförening HESY med nu då vädret blir varmare och terasserna kanske lockar.

Läs också

Vetamix

  • Närbild av stackmyra

    I myrstacken har alla en uppgift

    Myran gillar honungsdagg som faktiskt är bladlusbajs.

    Myran är en insekt som har sex ben och är ungefär 1 cm lång. De vuxna myrornas favoritföda är den söta avföringen från bladlöss som kallas honungsdagg.

  • En citronfjäril på en tussilago

    Citronfjärilen är en turfjäril

    Citronfjärilen är inte alltid citrongul.

    Förr i tiden ansåg man att det året skulle bli lyckosamt om den första fjärilen man såg om våren var en citronfjäril. Citronfjärilen Gonepteryx rhamni är en av våra vanligaste dagfjärilar.

  • Grodan lägger tusentals ägg

    Av 3000 ägg utvecklas bara omkring 5 till vuxna grodor.

    Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen.

  • Två tranor

    Tranan dansar in våren

    Tranplogar är ett säkert vårtecken.

    Då tranplogarna dyker upp i april kan ingen längre undvika att inse att våren är här. Plogarna är högljudda, väl synliga och rör sig långsamt framåt, så man hinner studera dem i lugn och ro. Många andra fåglar flyger också i plogformation, men tranplogarna är lätta att känna igen. Tranan är en stor fågel som flyger med både halsen och de långa benen utsträckta och slår lugnt med vingarna.

  • Stare vid sitt bo

    Staren är en skicklig härmare

    Är det en mobiltelefon, ett tåg eller en stare?

    Staren hör till våra tidigaste vårfåglar. Den övervintrar främst i Västeuropa. Redan i mars kan man se starar på snöfria områden, där de delar på födan med sånglärkor och tofsvipor.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 3: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 5: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 9: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 10: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 13: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 14: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 15: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning om Instagram.

    Digiträning 19: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Huvudbild för Digiträning 20 om webbläsare

    Digiträning 20: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning – testa din digikompetens

    Ta digitestet och se om du är utrustad för en digital värld.

    Skulle du klara dig i en värld utan butiker, banker och biljettkassor där allt sköts på internet? Gör vårt digitest så vet du hur väl utrustad du är för en digital värld.

  • Solsystemet

    Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • Dvärgplaneten Plutå med månen Charon.

    Jakten på Planet 9 är igång - du kan hjälpa till med att leta!

    Det finns gott om kandidater där ute i mörkret.

    Drygt tio år efter att Pluto blev av med titeln som planet pågår nu letandet efter en himlakropp som kunde inta dess plats som den nionde planeten. Och för att leta genom teleskopbilderna av solsystemets mörka utkanter med sina otaliga ouptäckta världar, har astronomerna vänt sig till allmänheten för hjälp.

  • En vit duva

    Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Galaxgruppen Abell 1689

    Välkommen till Kraftens mörka sida

    Sjuttio procent av universum består av den, "The dark side".

    Är du någon gång på en fest där de övriga gästerna är fysiker, förstör inte stämningen genom att fråga vad mörk energi är för någonting. De har nämligen ingen aning, trots att den sägs utgöra sjuttio procent av hela universum. Nu har ännu ett försök gjorts att förklara bort den här elefanten i vetenskapens vardagsrum.

  • Edith Södergran

    Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Still från programmet grymt härligt i norden.

    Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • Professor Stranglöv och Grisen ur programmet Grymt härligt i Finland.

    "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Thomas Silén, Luoise Rosenlew, Oscar Rosenlew och Viktor Seppälä vid Norsen.

    Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Viveca Hansson är scout och ivrig miljövän.

    “Återvinning är viktigt för att få en hållbarare miljö”

    Högstadieelev: vad är återvinning?

    Slänger du dina gamla kläder i skräpkorgen? Återvinning är viktigt för en hållbarare miljö, säger Esboscouten Viveca Hansson. Bland högstadieeleverna i Storängens skola i Esbo är det många som ger tummen upp för återvinning medan andra inte ens hört ordet.

  • En bild med texten "rubriken har makten".

    En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Frivilliga hjälper barnen ur båten

    Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Vad betyder asyl?

    Hajbo Nytt: Vad betyder asyl?

    Kolla in senaste Hajbo Nytt.

    Också vuxna har svårt att hålla reda på vad orden har med flyktingar att göra betyder. Ord som asyl, flykting och familjeåterförening. Det är viktigt att veta vad de betyder. Gör man inte det är det svårt att tala om saken och följa med nyheter. Därför frågade Hajbo Andreas von Weissenberg pa Röda Korset vad de viktigaste orden betyder.

  • Uno Cygnaeus och en grupp skolelever.

    Finländska pedagoger som reformerade skolan

    Hur fick vi finländare lika möjlighet till utbildning?

    Uno Cygnaeus, Viktor von Wright och Mikael Soininen var tre betydelsefulla och inspirerande pedgoger under 1800-talet och 1900-talets början. De verkade alla för jämlikhet i samhället och för bättre utbildning.

  • Räv

    Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Europas största rovdjur

    Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage.

    Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

  • Ett hjärta

    Hjärtat - livets motor

    Hjärtat är vår viktigaste muskel.

    Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det pumpar outtröttligt blod till kroppens alla delar så länge vi lever. När hjärtat slutar slå tar livet slut - och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.

  • Smörgåsens väg genom matsmältningen.

    Matens väg genom kroppen

    Vi följer matens väg från munnen till toaletten

    Vad händer med Kalles ostsmörgås efter att den försvinner in i hans mun? Vi följer smörgåsens väg genom matsmältningen. Genom magsäck, till tunntarmen, och vidare till tjocktarmen där den sista vätskan sugs upp. Allra sist åker den in i ändtarmen och vidare ut ur kroppen, ner i toalettstolen.

Nyligen publicerat - Vetamix