Hoppa till huvudinnehåll

Deprimerad eller bara lite smådeppig?

Ensam kvinna sitter på brygga och tittar ut över en sjö.
Ensam kvinna sitter på brygga och tittar ut över en sjö. Bild: Unsplash/ Pablo Basagoiti deprimerad

Var femte finländare blir deprimerad i något skede av livet men en regelrätt depression ska inte förväxlas med livets naturliga motgångar och kriser. Hur vet man om man bara är lite smådeppig eller deprimerad på riktigt?

Att ha kriser och tidvis vara ledsen hör till livet. Man kan ha det tufft på jobbet eller privata problem som gör en nedstämd ett tag men det mesta går över och utvecklas inte till ett konstant tillstånd. Ann-Charlotte Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet som hjälper människor få hjälp då livet kör ihop sig och komma upp på rätt köl igen.

- Har man varit rejält ledsen i mer än två veckor kan det vara fråga om en depression. Symptom kan vara försämrad koncentrationsförmåga, att man tappar livsgnistan och intresset för sådant som varit roligt förut, man drar sig undan och vill inte träffa folk.

Deprimerad eller tillfälligt deppig?

Var och varannan dag hör man någon slänga ur sig att de är deppiga eller deprimerade, ett uttryck som enligt Ann-Charlotte lätt missbrukas.

Ann-Charlotte Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet.
Ann-Charlotte Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet. Ann-Charlotte Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet. Bild: Yle / Hannah Norrena ann-charlotte rastas

- Det är lätt att säga att man är deppig då det känns lite motigt i skolan eller på jobbet, då vi är trötta eller bara uttråkade. Att jämföra vardaglig förbigående deppighet med depression kan kännas som ett slag i ansiktet för någon som verkligen är deprimerad.

Fysiologiska symptom

Då depressionsdimman drar in över horisonten kan det vara svårt att själv se på sin situation på ett objektivt sätt. Deprimerade personer brukar beskriva tillståndet som om man har en mörk skugga över sig och att ingenting känns roligt längre. Även fysiologiska symptom kan uppstå.

- Hela människans varande krymper under en depression. Man får ofta sömnbesvär och börjar antingen sova förskräckligt mycket eller så slutar man sova helt och hållet. Magbesvär och för låg kroppstemperatur kan också vara tecken på depression.

Tankens skapande kraft

Självhjälpsböcker säljer mer än någonsin och i USA håvar självhjälpsindustrin in mer pengar än Hollywood. Hur mycket kan man påverka sitt mående med tankens kraft?

- Det viktigaste är att lära sig tänka om och hantera sina symptom, lära sig svänga de negativa tankarna till positiva. Det kan man göra bäst med en sakkunnig människa. Självhjälpsböcker är bra men då man talar om depression så är de en liten del återhämtningen.

”Ta dig i kragen”

De flesta människor som går i moll och har en tendens till melankoli har fått höra hurtiga uppmaningar från omgivningen. Mamma tänker att en rask promenad i friska luften säkert hjälper medan kollegan tycker att man bara ska sluta gnälla och ta sig i kragen.

Då man ligger där på sin egen mentala botten är det omöjligt att ta sig i kragen, se saker från den ljusa sidan och beundra silverkanten på molnet som parkerat ovanför ens huvud.

"Det bästa man kan göra är att lyssna. Vara lyhörd. Vad säger den här människan till mig? Vad kan jag läsa mellan raderna?"

- Det värsta man kan göra åt en människa som är deprimerad är att säga just sådana saker. Man är så sårbar då man är deprimerad att det oftast får helt motsatt effekt. Det bästa man kan göra är att lyssna. Vara lyhörd. Vad säger den här människan till mig? Vad kan jag läsa mellan raderna?

Finländsk film är full av lidande.
Ann-Charlotte Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet. Finländsk film är full av lidande. Bild: YLE/Håkan Sandblom lidande

Vikten av nära relationer

Ann-Charlotte betonar vikten av att upprätthålla sina nära relationer. De människor som känner en bäst kan lättast märka förändringar i beteendet och se om man mår dåligt.

- Man kan fast säga att ”Nu ser jag att du bara ligger här, jag får ingen kontakt med dig, du är på dåligt humör, du gråter, är snäsig… Kan jag få hjälpa dig?”

- Vi ska ha stor repsekt för en människa som är i nöd och inte försöka tvinga fram något. Ibland kan man behöva vänta in den rätta stunden. Personen i fråga kanske inte är mottaglig just då men han eller hon behöver få veta att det finns människor som bryr sig och som vill hjälpa.

Inget att skämmas för

5% av den finska befolkningen insjuknar varje år i depression. 41% av dem går på s.k. rehabiliteringsstöd. Enligt Ann-Charlottes uppfattning har det inte blivit vanligare med depressioner men eftersom det nu talas mer öppet om psykisk ohälsa kan det verka så.

"Vi skäms ju inte för att bli fysiskt sjuka så varför ska vi göra det för att vi lider av psykisk ohälsa?"

- Det finns mycket tabu och stigma kring ämnet samtidigt som attityderna blivit betydligt öppnare. Vi skäms ju inte för att bli fysiskt sjuka så varför ska vi göra det för att vi lider av psykisk ohälsa?

Enligt vårdrekommendationerna är medicinering och psykoterapi är den effektivaste kombinationen och läkare skriver lätt ut antidepressiva mediciner medan samtalsstödet lätt glöms bort.

- Man kan visserligen ta sig ur en depression utan medicin men medicinering kan snabba upp processen och ha en igång sparkande funktion. Allra viktigast är att man samtidigt har en sakkunnig människa att tala med och att man lär sig hantera sina symptom. Ju snabbare vi tar tag i saken och söker hjälp desto snabbare kan vi återhämta oss.

Ann-Charlotte Rastas intervjuades 18 november 2015 för Lördax på Radio Vega av Hannah Norrena

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa