Hoppa till huvudinnehåll

Deprimerad eller bara lite smådeppig?

Ensam kvinna sitter på brygga och tittar ut över en sjö.
Ensam kvinna sitter på brygga och tittar ut över en sjö. Bild: Unsplash/ Pablo Basagoiti deprimerad

Var femte finländare blir deprimerad i något skede av livet men en regelrätt depression ska inte förväxlas med livets naturliga motgångar och kriser. Hur vet man om man bara är lite smådeppig eller deprimerad på riktigt?

Att ha kriser och tidvis vara ledsen hör till livet. Man kan ha det tufft på jobbet eller privata problem som gör en nedstämd ett tag men det mesta går över och utvecklas inte till ett konstant tillstånd. Ann-Charlotte Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet som hjälper människor få hjälp då livet kör ihop sig och komma upp på rätt köl igen.

- Har man varit rejält ledsen i mer än två veckor kan det vara fråga om en depression. Symptom kan vara försämrad koncentrationsförmåga, att man tappar livsgnistan och intresset för sådant som varit roligt förut, man drar sig undan och vill inte träffa folk.

Deprimerad eller tillfälligt deppig?

Var och varannan dag hör man någon slänga ur sig att de är deppiga eller deprimerade, ett uttryck som enligt Ann-Charlotte lätt missbrukas.

Ann-Charlotte Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet.
Ann-Charlotte Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet. Ann-Charlotte Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet. Bild: Yle / Hannah Norrena ann-charlotte rastas

- Det är lätt att säga att man är deppig då det känns lite motigt i skolan eller på jobbet, då vi är trötta eller bara uttråkade. Att jämföra vardaglig förbigående deppighet med depression kan kännas som ett slag i ansiktet för någon som verkligen är deprimerad.

Fysiologiska symptom

Då depressionsdimman drar in över horisonten kan det vara svårt att själv se på sin situation på ett objektivt sätt. Deprimerade personer brukar beskriva tillståndet som om man har en mörk skugga över sig och att ingenting känns roligt längre. Även fysiologiska symptom kan uppstå.

- Hela människans varande krymper under en depression. Man får ofta sömnbesvär och börjar antingen sova förskräckligt mycket eller så slutar man sova helt och hållet. Magbesvär och för låg kroppstemperatur kan också vara tecken på depression.

Tankens skapande kraft

Självhjälpsböcker säljer mer än någonsin och i USA håvar självhjälpsindustrin in mer pengar än Hollywood. Hur mycket kan man påverka sitt mående med tankens kraft?

- Det viktigaste är att lära sig tänka om och hantera sina symptom, lära sig svänga de negativa tankarna till positiva. Det kan man göra bäst med en sakkunnig människa. Självhjälpsböcker är bra men då man talar om depression så är de en liten del återhämtningen.

”Ta dig i kragen”

De flesta människor som går i moll och har en tendens till melankoli har fått höra hurtiga uppmaningar från omgivningen. Mamma tänker att en rask promenad i friska luften säkert hjälper medan kollegan tycker att man bara ska sluta gnälla och ta sig i kragen.

Då man ligger där på sin egen mentala botten är det omöjligt att ta sig i kragen, se saker från den ljusa sidan och beundra silverkanten på molnet som parkerat ovanför ens huvud.

"Det bästa man kan göra är att lyssna. Vara lyhörd. Vad säger den här människan till mig? Vad kan jag läsa mellan raderna?"

- Det värsta man kan göra åt en människa som är deprimerad är att säga just sådana saker. Man är så sårbar då man är deprimerad att det oftast får helt motsatt effekt. Det bästa man kan göra är att lyssna. Vara lyhörd. Vad säger den här människan till mig? Vad kan jag läsa mellan raderna?

Finländsk film är full av lidande.
Ann-Charlotte Rastas är rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet. Finländsk film är full av lidande. Bild: YLE/Håkan Sandblom lidande

Vikten av nära relationer

Ann-Charlotte betonar vikten av att upprätthålla sina nära relationer. De människor som känner en bäst kan lättast märka förändringar i beteendet och se om man mår dåligt.

- Man kan fast säga att ”Nu ser jag att du bara ligger här, jag får ingen kontakt med dig, du är på dåligt humör, du gråter, är snäsig… Kan jag få hjälpa dig?”

- Vi ska ha stor repsekt för en människa som är i nöd och inte försöka tvinga fram något. Ibland kan man behöva vänta in den rätta stunden. Personen i fråga kanske inte är mottaglig just då men han eller hon behöver få veta att det finns människor som bryr sig och som vill hjälpa.

Inget att skämmas för

5% av den finska befolkningen insjuknar varje år i depression. 41% av dem går på s.k. rehabiliteringsstöd. Enligt Ann-Charlottes uppfattning har det inte blivit vanligare med depressioner men eftersom det nu talas mer öppet om psykisk ohälsa kan det verka så.

"Vi skäms ju inte för att bli fysiskt sjuka så varför ska vi göra det för att vi lider av psykisk ohälsa?"

- Det finns mycket tabu och stigma kring ämnet samtidigt som attityderna blivit betydligt öppnare. Vi skäms ju inte för att bli fysiskt sjuka så varför ska vi göra det för att vi lider av psykisk ohälsa?

Enligt vårdrekommendationerna är medicinering och psykoterapi är den effektivaste kombinationen och läkare skriver lätt ut antidepressiva mediciner medan samtalsstödet lätt glöms bort.

- Man kan visserligen ta sig ur en depression utan medicin men medicinering kan snabba upp processen och ha en igång sparkande funktion. Allra viktigast är att man samtidigt har en sakkunnig människa att tala med och att man lär sig hantera sina symptom. Ju snabbare vi tar tag i saken och söker hjälp desto snabbare kan vi återhämta oss.

Ann-Charlotte Rastas intervjuades 18 november 2015 för Lördax på Radio Vega av Hannah Norrena

Nyligen publicerat - Hälsa