Hoppa till huvudinnehåll

Frivilligivern håller i sig vid Röda Korset

Kassar och gåvor i massor utanför mottagningscentralen i Vasa.
Kassar och gåvor i massor utanför mottagningscentralen i Vasa. Bild: YLE/Petter Sandelin flyktinghjälp

I september gick telefonen het hos Röda Korset i Åbo. De stora strömmarna av asylsökande var ett faktum och många finländare såg det som sin chans att hjälpa.

- Någoting hände i september, då de asylsökande började strömma hit, berättar Miska Keskinen som började jobba som koordinator av frivilligverksamheten vid Röda Korset i Egentliga Finland i början av september. Tjänsten var nygrundad, men hade på kort tid visat sig vara nödvändig.

- Visst har vi haft många frivilligarbetare inom organisationen redan tidigare, men att så många nya engagerade sig överraskade oss.

Sammanlagt 1100 personer har under hösten anmält sig till Röda Korset som frivilliga. Som mest tog man emot 500 anmälningar på ett par veckor. Och fortfarande, varje vecka, då Röda Korset ordnar utbildningskvällar för dessa är kurserna fullsatta. Så även denna vecka. Enligt Keskinen har man 700 aktiva frivilliga vid Röda Korset för tillfället. Så ivern och viljan att hjälpa finns kvar.

Frivilligarbetet - en ständig process

Under höstens lopp har Keskinen kunnat identifiera tre motiv som har sporrat frivilliga att engagera sig.

- Det finns de som engagerar sig för att de på något sätt vill hjälpa de som är på flykt, det finns de som med sin insats vill skapa en motvikt mot det hatprat som förekommer i samhället, och sen finns det de som vill ha egna erfarenheter av flyktingar, lära känna dem och deras tillvaro.

Eftersom Röda Korset inte haft ett lika omfattande uppdrag i Finland sedan krigen, är situationen ny för alla och den lever och utvecklas hela tiden. Och utvecklats, det har också frivilligarbetet gjort och hittat nya former.

Under hösten lopp har nya verksamheter och behov fötts och de frivilliga har också i större grad försökt se in i framtiden - vilka insatser behövs om ett halvt år? Många frivilligarbetare kanske börjat med att sortera kläder, för att sedan ordna fritidssysselsättning åt de asylsökande. Nu kanske de erbjuder stöd med integreringen, genom att erbjuda konkreta råd för hur man bygger upp ett liv och en tillvaro i Finland.

Fritidssysselsättningar förebygger oro och problem

De frivilliga är helt oumbärliga för Röda Korsets verksamhet. Visst har Röda Korset anställda, men de sköter den löpande verksamheten vid flyktingförläggningarna, och har heller inga möjligheter att göra så mycket mer. För de frivilligas del innebär det att de asylsökande har fritidssysselsättningar i form av till exempel idrottsaktiviteter, språkundervisning och olika verkstäder för konst och handarbete.

- De asylsökande har mycket tid, och det kan ibland vara frusterande att vänta på asylbesked. Fritidssysselsättningarna är oersättliga då det gäller att se till att de asylsökande mår bra. Stämningen är god på flyktingförläggningen, och det har vi frivilliginsatserna att tacka för. De förebygger oro och många problem som annars kunde uppstå, tror Keskinen.

Men frivilligarbetet kan också vara tungt, och för att visa sin uppskattning för de som ställer upp, ordnar Röda Korset evenemang där de frivilliga avtackas. Där försöker Röda Korset också göra betydelsen av insatsen tydlig, oberoende om man sorterat kläder under ett par timmar, eller engagerat sig en längre tid. Varje timme räknas. Och i höst har det blivit många frivilligtimmar för de närmare 1000 enskilda som deltagit i olika hjälpinsatser. Med en insats på bara några timmar per person, är man redan uppe i tusentals timmar under bara tre månader.

Ett viktigt stöd är också att erbjuda utbildning i olika former för dem som är engagerade.

- Ett förstärkt kunnande underlättar arbetet och motiverar de frivilliga att jobba vidare, tillägger Keskinen.

Ömsesidig vilja att hjälpa

Också de asylsökande har en stark vilja att hjälpa och delta i det finska samhället och den här viljan försöker man nu ta vara på vid flyktingförläggningen i Pansio.

Eftersom det mängder viktig kunskap och färdigheter bland de asylsöskande, försöker man nu vid flyktingförläggningen i Pansio kartlägga hur kunnandet ser ut. Det här är det första pilotprojektet av sitt slag berättar Miska Keskinen. Arbetet är ännu på hälft, men målsättningen är att kunna skapa en slags kunskapsbank där de asylsökande lättare kan erbjuda sitt kunnande åt potentiella arbetsgivare då de får arbetstillstånd, eller helt enkelt samordna frivilliga insatser fram till dess.

Idén till det här uppstod då mycket av de donerade kläderna som kom till flyktingförläggningen var alltför stora. De flesta finska män är större till växten än många av de asylsökande som kommer till Finland. För att få användning för kläderna i alla fall erbjöd en irakisk asylsökande med skräddarutbildning att sy om stora vinterjackor till lämpligare storlek åt andra asylsökande.

Det finns också andra exempel som visar att det finns många färdigheter att ta vara på bland de asylsökande. I samband med förra veckans restaurangdag då de asylsökande öppnade en restaurang, blev det påtagligt hur många asylsökande som kunde bidra med utmärkta matlagningskunskaper.

Intensivt med givande

Ylva Perera är en av de cirka 1000 frivilliga som valt att engagera sig för att hjälpa flyktingarna. Hon kom in i frivilligarbetet via en notis på Facebook där hon såg att det behövs frivilliga för att hjälpa flyktingarna som anlände med tåg till Åbo.
Efter det har frivilliginsatserna blivit många fler, från att sortera kläddonationer till att ordna program för flyktingar, både inom Röda Korset, men också inom andra frivilliggrupper.

Arbetet har varit givande, men också tungt.

- Om jag tidigare mest har läst om eländet i världen, och tänkt att det är jobbigt, så att ta steget ut att fysiskt konfronteras med människor som lider av det gjorde det också svårare att fortsätta leva normalt. Jag har varit tvungen att vara hård med mig själv och sätt upp gränser för hur mycket tid jag kan sätta i veckan på att göra frivilligarbete. Det är psykiskt tungt att bli påmind om hur mycket jobbigt det finns i världen och hur lite man kan göra som enskild människa.

Efter en intensiv start har Perera försökt hitta en balans i frivilliginsatserna. Någon timme i veckan är just nu en lämplig mängd som hon kan hantera vid sidan av sina heltidsstudier.

- Fördelen med att engagera sig via en stor organisation som Röda korset är att insatserna är mer strukturerade. Det går att anmäla sig till ett två-timmars pass inom klädsorteringen eller vid flyktingförläggningen. Då passet är slut, går man hem. Samtidigt är Röda korset en mycket stor organisation vilket skapar ett visst avstånd mellan de frivilliga och de asylsökande, och hjälpinsatsen känns mindre konkret.

Integration för alla inblandade

Men att engagera sig som frivillig har också varit lärorikt på andra sätt.

- Frivilligarbetet för samman människor från olika sammanhang, och det finns mycket vi kan göra för att hjälpa och lära varandra. Det är inte vi som ska hjälpa nykomlingarna att anpassa sig, utan vi måste tillsammans med dem hitta ett sätt att leva tillsammans i det nya samhälle som uppstår då de kommer.

För egen del har det också varit givande för Perera att träffa många åbobor i olika åldrar och med olika bakgrund. Som svenskspråkig har hon fått ett jättebra språkbad i finska.

- Jag har skojat om det att det krävdes en massiv invandring för att en finlandssvensk som jag skulle börja integreras och prata finska, skrattar Perera.

Ylva Perera.
Ylva Perera Ylva Perera. Bild: Yle/Rolf Granqvist ylva perera

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland