Hoppa till huvudinnehåll

"Pensionärerna blir fattigare med åldern"

Pensionärerna Bertel Widjeskog och Pehr Löv
Pensionärerna Bertel Widjeskog och Pehr Löv Pensionärerna Bertel Widjeskog och Pehr Löv Bild: Yle/ Kjell Vikman bertel widjeskog

Slopa det brutna brutna indexet för pensionerna, det är kravet i ett medborgarinitiativ som startats i höst. Men inte nog med det, initiativtagarna kräver en återgång till läget före år 1977 när pensionerna var hundraprocentigt bundna till löneutvecklingen

Ifall initiativet kan samla 50 000 underskrifter fram till slutet av mars tas det upp till behandling i riksdagen.

En av initiativtagarana är Kimmo Kiljunen från Vanda. Han satt i flera perioder som riksdagsledamot för Socialdemokraterna och i våras skrev han boken, "Eläkeläisten taitettu itsetunto- seniorikansalaisena nyky-Suomessa".

Riksdagsledamot Kimmo Kiljunen
Kimmo Kiljunen Riksdagsledamot Kimmo Kiljunen Bild: Seppo Sarkkinen / YLE kiljunen

Boken ligger till stora delar till grund för medborgarinitiativet. Enligt Kiljunens uträkningar har lönenivån i Finland stigit med 88 procent under perioden 1995-2014 medan pensionerna bara stigit med 46 procent, det vill säga cirka hälften.

Ett annat sätt att uttrycka saken är enligt Kiljunen att arbetspensionen i medeltal utgjorde 60 procent av lönerna 1995, 2014 hade den sjunkit till 47 procent.

- Med stigande ålder blir människan allt fattigare i Finland, tjugo procent av de som är äldre än 75 år lever under EU:s fattigdomsgräns, 30 procent av de som är äldre än 85 år och av 100-åringarna nästan hälften, säger Kimmo Kiljunen.

Pensionsfonderna sväller och blir större

Det finns stora summor pengar i pensionsfonderna och de har vuxit enormt under de senaste åren. Den summa Kiljunen nämner är 183 miljarder euro, bara tillväxten under 2014 var 12 miljarder euro.

Det finns enligt Kiljunen rum för att återgå till en koppling av pensionerna till löneindex igen och det här skulle enligt honom också stimulera ekonomin.

- Man har pengar om man har viljan, säger Kimmo Kiljunen.

Vad säger pensionärerna?

Ordföranden för Svenska pensionärsförbundet, Ole Norrback, vill inte i det här skedet kommentera medborgarinitiativet och de krav som framställs i det. Han avvaktar resultatet av insamlingen av namnunderskrifter, ifall man lyckas nå de 50 000 underskrifter som krävs kan han eventuellt tänka sig att kommentera saken.

Vad säger pensionärerna på fältet? För några år sedan var kravet högljutt på ett slopande av det brutna indexet, nu är de kraven inte lika högljudda.

En orsak kan vara att lönepåslagen har varit så låga och kostnadsutvecklingen i landet har varit sådan att varken arbetstagare eller pensionärer har fått något tillskott i plånboken.

- Det vill jag nog påstå att pensionärerna ser det som en rättvisefråga. Idag när samhället inriktas på att man skall klara sig själv så långt som möjligt hemma är det synnerligen avgörande vad som kommer in på banken månatligen, säger pensionären Bertel Widjeskog i Jakobstad.

Pehr Löv (SFP) är numera pensionär i Jakobstad men han satt i riksdagen när det brutna indexet infördes 1995. Under hans 16 år i riksdagen var indexet en stor fråga i varje budgetbehandling men det blev aldrig någon ändring. Pehr Löv är numera också medlem i Pensionsorganisationernas delegation.

- Det kan jag nog lugnt säga att det brutna indexet var en betydligt hetare fråga då jag satt i riksdagen jämfört med nu, säger Pehr Löv.

- Det här är inte prioritet nummer ett för pensionärerna idag, livskvaliteten i sin helhet är det viktiga.

- Det viktiga är att man korrigerar de lägsta pensionerna uppåt så att alla kan krypa över fattigdomsgränsen med marginal.

- Enda trösten är att vår generation har levt med sparsamheten som dygd, säger Widjeskog.

"Vanliga pensionärer har gjort sin rätt"

Bertel Widjeskog ser utvecklingen som en rättvisefråga och han är beredd att underteckna medborgarinitiativet.

- Vanliga pensionärer har gjort sin rätt när vi i 30, 40 år har arbetat i vårt anletes svett som det heter, säger Bertel Widjeskog.

Pehr Löv å sin sida säger att det inte skadar att frågorna diskuteras och att man får höra experternas utlåtanden om hållbarheten i pensionssystemet.

- Däremot måste jag nog försvara det brutna indexet eftersom kostnadsutvecklingsdelen är åttio procent och det är ju priset på de varor och tjänster som vi pensionärer betalar som har betydelse för vår livskvalitet.

- Det finns också en solidaritetsprincip i det här så att vårt pensionssystem skall vara tryggt över generationsgränserna.

På torsdag förmiddag hade 19 354 personer tecknat under adressen på medborgarinitiativ.fi. Det krävs 50 000 undertecknare för att riksdagen skall ta upp frågan till behandling.

Bakgrundsfakta om pensionsindexet

Det nuvarande arbetspensionssystemet skapades 1962. Pensionerna var bundna enbart till löneindex till år 1977. Från 1977 till 1995 var pensionerna bundna till löneindex till femtio procent och prisindex likaså till femtio procent.

Följande försämring ur pensionstagarnas synvinkel kom 1995 när löneindexets andel sänktes till tjugo procent och prisindex höjdes till åttio procent. Det är den senaste förändringen som populärt kallas det brutna indexet.

Pensionärsorganisationerna har under många år motsatt sig det brutna indexet och vill tillbaka till läget före 1995 men utan resultat.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten