Hoppa till huvudinnehåll

Anpassa dig, flytta eller dö

bild av blomman Strandviva
Strandviva i Gumtäkt. bild av blomman Strandviva Bild: YLE/Atte Kaartinen strandviva i gumtäkt

Klimatförändringen påverkar inte bara vädret, den hotar också många växt- och djurarter. De arter som varken kan flytta på sig eller anpassa sig till nya förhållanden, kommer att dö ut. Ett sätt att hjälpa arter anpassa sig till klimatförändringen kunde vara assisterad migration.

Klimatet har förändrats många gånger under jordens historia, också arternas levnadsförhållanden på jorden har förändrats många gånger. Då har växter och djur haft två alternativ; att anpassa sig till nya förhållanden eller att flytta till mer lämpliga områden.

I framtiden är det just de här två alternativen som många växt- och djurarter står inför. Det nya är att den pågående klimatförändringen framskrider mycket snabbare än tidigare klimatförändringar. Det leder till att arterna har mindre tid att anpassa sig, dessutom har mänskan gjort det svårare för växter och djur att förflytta sig genom att avverka skogar eller bygga motorvägar.

Tanken med assisterad migration är att människan kunde hjälpa utrotningshotade arter att överleva genom att flytta dem till nya områden. Människan skulle då flytta växter eller djurarter till områden dit de själva skulle vara på väg, men som de inte får tid att eller kan flytta till.

Susanna Lehvävirta packar plantor.
Susanna Lehvävirta packar plantor på väg till Raumo. Susanna Lehvävirta packar plantor. Bild: Yle / Atte Kaartinen susanna lehvävirta

Ny forskning

Sedan 2012 pågår forskningsprojektet ”Assisterad migration för anpassning till klimatförändringen”. Projektledaren Susanna Lehvävirta och den tvärvetenskapliga forskargruppen bestående av biologer, filosofer och jurister undersöker möjligheter och begränsningar med assisterad migration.

Genom att plantera växter av samma art i sju olika botaniska trädgårdar med sju olika klimat, från Estland i söder till Norge i norr, vill forskarna se hur klimatet påverkar arter. Det gör man genom att plantera växter som naturligt förekommer på nordliga breddgrader längre söderut.

- Först planterade vi Strandvivan för tre år sedan, och nu har vi dessutom planterat ut två andra nordliga arter. Tanken är att plantera ut nordliga arter i varmare klimat för att på det sättet se hur våra växter kommer att klara sig i framtiden i ett möjligt varmare klimat, berättar forskaren Susanna Lehvävirta vid Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum.

Maria Hällfors räknar blad.
Doktoranden Maria Hällfors räknar strandvivans blad. Maria Hällfors räknar blad. Bild: Yle / Atte Kaartinen anpassa dig flytta eller dö

Meningen är inte bara att undersöka om växterna överlever i ett varmare klimat, utan också att följa med hur de klarar sig och på vilket vis de möjligen anpassar sig. Kan de exempelvis föröka sig? Och ifall de kan det, har det då skett en förändring i arvsmassan och en möjlig anpassning?

Biologi, juridik och filosofi

Vilka arter lämpar sig för assisterad migration?

Kan man hitta metoder och modeller för att genomföra assisterad migration? Vad är nyttan och vilka är utmaningarna?

Plantor packas inför plantering.
Noggrann dokumentation av nya plantor. Plantor packas inför plantering. Bild: Yle / Atte Kaartinen anpassa dig flytta eller dö

Forskningsgruppen närmar sig de här frågorna inte bara ur en biologisk utan också ur en juridisk och etisk synvinkel. Det finns miljoner arter. Vilka ska man välja och varför? Det går inte att flytta alla. Dessutom kan det hända att en art förorsakar skada dit man flyttar den - man flyttar ju inte arten till ett tomrum. Å andra sidan, om man kan rädda en hotad art genom att flytta den till ett nytt område, borde man inte göra det då om alternativet är att den riskerar att dö ut?

Lagen är mycket restriktiv vad beträffar att införa nya arter i naturen. Men det finns ingen lagstiftning om nya arter som kommer till Finland iom klimatförändringen, inte heller om assisterad migration.

Därför talar Elina Vaara, doktorand i juridik men också biolog, om behovet av en ny naturskyddslag. Den borde dessutom utgå från ett tänk om en mer dynamisk natur, istället för som nu: en statisk natur.

Spel med konkreta exempel

Isbjörnen är hotad för att klimatet har förändrat björnens levnadsförhållanden. Korallreven försvinner för att klimatet blir varmare. Groddjur är känsliga för svampsjukdomar som sprids då fukt och temperaturförhållandena förändras och fjärilar för att de växter de är beroende av försvinner.

Exemplen är hämtade från ett spel om assisterad migration på Naturhistoriska museets utställning ”Förändring i luften”, som berättar både om tidigare klimatförändringar och den nu pågående klimatförändringen.

Vilka arter som i framtiden är hotade vet man inte - det kan vara älgen, björnen eller maskrosen eller någon annan art - men om vi inte lyckas vända utvecklingen av klimatet eller lindra dess inverkan, kan över 50 procent av Europas växtarter vara utrotningshotade år 2080.

Hela ekosystem hotas

Varför är det då så viktigt med många arter?

Människan är beroende av arter på många sätt. Det är viktigt att det finns många arter eftersom vår mat, våra kläder, mediciner och energin ursprungligen kommer från naturen. Om arter försvinner eller dör ut vet man inte vad som händer eftersom arter ofta är beroende av varandra

Forskarna är rädda för att hela ekosystem kan försvinna. Det skulle i sin tur leda till att hela områden kan bli livsodugliga.

Porträtt av Susanna Lehvävirta.
Susanna Lehvävirta Porträtt av Susanna Lehvävirta. Bild: Yle / Atte Kaartinen susanna lehvävirta

Även om Susanna Lehvävirta forskar i hur man kunde mildra klimatförändringens följder, betonar hon ändå att det viktigaste är att försöka stoppa eller ändra den pågående klimatförändringens utveckling. Eller åtminstone få den att framskrida väldigt mycket långsammare.

- Om vi jämför jordklotet med en stor båt som håller på att sjunka. Vad gör vi? Först sätter vi igång alla pumpar och börjar leta efter orsaken och försöker reparera fartyget och förhindra att det sjunker, samtidigt som vi börjar dela ut flytvästar och fundera över hur vi kan sjösätta räddningsbåtar.

- Jag ser assisterad migration litet som flytvästar och räddningsbåtar eftersom det verkar vara en svår och långsam process för mänskan att reparera båten, dvs stoppa klimatförändringen. Alltså forskar vi i vad man möjligen kunde göra för att anpassa sig till klimatförändringen.

Tidskrävande och svårt

- Vår undersökning visar att Strandvivan mår bättre i norr där den ju hör hemma, berättar Susanna Lehvävirta.

- Av de plantor som vi har planterat längre söderut har en del producerat frön, men många har inte klarat sig alls.

- I framtiden är det viktigt att hitta rutiner och förenklade metoder. Men framför allt har vi märkt att vi behöver tid och mer forskning.

Susanna Lehvävirta och hennes forskarteam menar att det enklaste och billigaste sättet att behålla artrikedomen, är att bekämpa orsakerna till klimatförändringen.

- Därför borde vi stoppa all sådan verksamhet som utvecklar klimatförändringen. Men att polarisarna smälter snabbare än vad man har kunnat förutse och att permafrosten i Sibirien och Alaska smälter fortare än vad forskarna förutsett, det kan i värsta fall ytterligare försnabba klimatförändringen. Därför måste vi börja fundera över om vi möjligen kan göra något för att anpassa oss till en möjlig klimatförändring.

- Det finns nämligen ingen planet B.

Iida Lehtimäki och Susanna Lehvävirta med nya plantor.
Iida Lehtimäki och Susanna Lehvävirta. Iida Lehtimäki och Susanna Lehvävirta med nya plantor. Bild: Yle / Atte Kaartinen susanna lehvävirta

Projektet finansieras av Finlands akademi, och är knutet till Naturhistoriska centralmuseet LUOMUS vid Helsingfors universitet. Undersökningen görs i botaniska trädgårdar och vid forskningsstationer i Tartu i Estland, Helsingfors, Jyväskylä, Raumo och Kilpisjärvi, Oulanka och Svanvik i norra Norge.
Se också TV-programmet ”Anpassa dig, flytta eller dö”, som följer med projektledaren Susanna Lehvävirta och hennes forskningsgrupp på hemmaplan i Helsingfors och på en resa till en av de sju botaniska trädgårdarna.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap