Hoppa till huvudinnehåll

Våga prata om hur du mår

hurmårdu
hurmårdu Bild: Newscast Online hurmårdu

Ett stort tack till dig som delat med dig av din berättelse om psykisk ohälsa i satsningen #hurmårdu. Många har hört av sig och berättat hur bra det känns att se att man inte är ensam. Och framför allt att det finns en väg ut. För de allra flesta berättar nämligen hur de tagit sig ur det mörka: oftast genom att prata om det och söka hjälp.

Det är både roligt och sorgligt att se hur många som skrivit om sin depression. Roligt för att vi tydligen börjar våga tala om psykisk ohälsa. Sorgligt för att så många haft det så jobbigt. Radio Vega sände på söndag kväll publikens berättelser upplästa av Svenska Yles redaktörer, varvat med musik som lyssnarna valt för den här sändningen.

Prestationsångest och skam

Många unga skriver om prestationsångest och en känsla av att inte duga som den man är. Förvånansvärt många historier liknar varandra.

"Jag hade väldigt svårt att förstå hur älskad jag var. Jag såg allt i svart, klädde mig även i svart för det var så jag kände mig."

"Jag hade så mycker hat, besvikelse och ångest inne i min huvud. Jag ifrågasatte mitt värde och försökte att bygga en ny identitet. Det kändes som om allt skulle ha varit mitt fel".

Flera skribenter tar upp känslan av skam:

"Jag önskade att jag hade haft stroke och inte mentala problem. Vad skulle folk säga?"

En hård värld som man nu vågar prata om

I anslutning till #hurmårdu har vi tagit fram siffror som visar det vi också ser i berättelserna: Det är framför allt unga kvinnor som mår dåligt i dag. Sjukpensioneringarna på grund av depression har ökat rejält bland 20-30-åringarna under de senaste tio åren.

Ungdomsledarna är inte förvånade. De menar att den dåliga självkänslan och prestationsångesten syns i ungdomarnas liv. De lever i en hård värld där de ständigt jämförs med andra. Samtidigt säger Liselott Nyström som är informatör vid ungdomsportalen Decibel, att det är ett positivt tecken att de unga skriver.

- Dels börjar det vara mera okej att tala om att man mår dåligt, och man märker att man inte är ensam.

Svårt i arbetslivet

Är man förkyld eller magsjuk är det kanske inte så svårt att vara borta från jobbet. Men är man deprimerad kan det vara svårare att tala med chefen. Att ha mentala problem är fortfarande skamligt i arbetslivet och vi har inte kommit så långt att vi kunde tala psykisk förkylning. Arbetshälsopsykologen Marina Maatela uppmanar ändå den som känner sig deprimerad att tala med chefen.

- Vi känner ofta ett krav på att vara duktiga, vi vill inte verka svaga. Om du själv har valt att ha både familj och karriär finns det ett outtalat krav på att du borde klara av detta utan att klaga. Du får inte heller bli trött och utmattad utan du ska hålla på. Då försöker du kanske fortsätta tills det blir stopp och du plötsligt inte ens klarar av att ta dig upp ur soffan.

I en intervju till Svenska Yle säger social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä att regeringen lovar att tillgången till psykoterapi ska ökas och det ska bli möjligt för fler att jobba även om de inte är fullt arbetsföra. Mäntylä uppmanar finländarna att tala öppet om depression.

- De flesta människor har depression någon gång under sitt liv, och tyvärr är det så att den för vissa kan vara både djup och långvarig.

Manlig depression annorlunda

Var femte finländare insjuknar i något skede av livet i depression. Största delen av dem är kvinnor. Eller är det så att mäns depressioner inte diagnostiseras?

- Antagligen är det så att män söker hjälp senare och mer sällan jämfört med kvinnor, säger universitetslektor och överläkare Arja Lehti vid institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. Enligt henne tar sig mäns depressioner annorlunda uttryck, bl.a. som missbruk, aggressivitet eller våld.

I programmet Pia med flera diskuterade docenten i familjeforskning Mirjam Kalland och psykologen Axel Aminoff den tidiga barndomens betydelse och vilka samhällsstrukturer det är som gör att många mår dåligt.

Vi har tittat på forskning som visar att motion ofta hjälper lika bra som mediciner vid lindrig depression. Å andra sidan menar geriatrikern Otto Lindberg i Radiodoktorn att de flesta patienter behöver såväl motion som mediciner vid depression. Också samtalterapi är viktigt, men den kan vara svår att få och det kan orsaka klasskillnader, skriver Catariina Salo i sin kolumn.

Också du som finns i närkretsen till en människa som lider av psykisk ohälsa har en viktig roll. Budskapet i #hurmårdu är tydligt: Prata, prata, prata. Sök hjälp genast. Och fråga den som inte själv talar: "Hur mår du?"

Annika Löfgren/projektledare för #hurmårdu

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa