Hoppa till huvudinnehåll

Familjen välkommen – om du kan försörja den

Städning av trappa
Städning av trappa Bild: Yle/Maria Wasström städpersonal,Ekenäs

Arbetskraftsinvandrare i låglönebranscher tjänar för lite för att kunna ta sina familjer till Finland. Spotlight frågade partiernas riksdagsgruppsordförande om arbetskraftsinvandrare har rätt till familjeliv.

För att få invandra till Finland måste man kunna försörja sig själv och även sin familj. Försörjningsplikten finns inskriven i utlänningslagen och är en förutsättning för uppehållstillstånd för alla som inte är flyktingar.

Lagen nämner inga summor. Däremot har Migrationsverket inkomstgränser, som utgår från vad som anses rimligt att leva på i Finland. De är också utgångspunkten för beslut om uppehållstillstånd.

Inkomstgränserna är så höga att få enskilda personer med sin lön kommer upp till dem. Det gör det mycket svårt för invandrare som är städare eller närvårdare att få familjeåterförening.

Regeringspartierna nöjda med höga inkomstgränser

Spotlight frågade all åtta riksdagsgruppers gruppordförande hur Finland borde förhålla sig till familjeåterförening för arbetskraftsinvandrare. Vi frågade också åsikter om inkomstgränserna och hur arbetskraftsinvandrare med låga inkomster kan garanteras rätten till familjeliv.

De tre regeringspartiernas svar speglar regeringens linje när det gäller arbetskraftsinvandring. Man vill satsa på att locka specialister och experter till Finland. Alltså höginkomsttagare som inte stöter på problem med försörjningsgränser.

Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna är eniga om att arbetskraftsinvandrare har rätt till familjeåterförening om de kan försörja familjen.

Sannfinländarna menar att låginkomsttagare kan förverkliga familjeåterförening på samma sätt som alla andra – genom att uppfylla reglerna.

”Det är dock viktigt att upplysa personer om kriterierna på förhand, speciellt om de aktivt rekryteras till Finland”, skriver gruppordförande Sampo Terho.

Inget av regeringspartierna är berett att rucka på inkomstgränserna. Däremot öppnar centern en dörr för att inkomstgränserna kunde variera lokalt.

”Det är inte meningsfullt att ta in arbetskraftsinvandring så att de behöver utkomststöd. Man kunde dock överväga att införa en helhetsbedömning när det gäller inkomstgränser i stället för fastslagna summor eftersom boende- och levnadskostnaderna varierar stort i olika delar av landet.”, skriver centerns gruppordförande Matti Vanhanen.

Samlingspartiets gruppordförande Arto Satonen skriver att rätten till familjeliv nämns i utlänningslagen. Han påpekar att rätten inte är subjektiv utan stater har rätt att kräva till exempel förutsättningar för försörjning.

”Inställningen till familjeåterförening för arbetskraftsinvandrare bör vara positiv förutsatt att villkoren uppfylls.”, skriver Arto Satonen.

Regeringspartiernas svar utgår starkt från den princip som följs för tillfället, att ingen som kommer får hamna på utkomststöd. Den ekonomiska aspekten dominerar. Rätten till familjeliv kommer i andra hand.

Delade åsikter i oppositionen

Bland oppositionspartierna öppnar vänsterns gruppordförande Aino-Kaisa Pekonen för en helhetsbedömning av hela familjens möjligheter att försörja sig.

”Det nuvarande systemet utgår från att den redan inflyttade arbetstagaren skall försörja hela den efterföljande familjen. Ett fungerade fortbildnings- och sysselsättningssystem skulle möjliggöra att också partnern kunde arbeta.”, skriver Aino-Kaisa Pekonen.

De gröna och sfp är inne på samma linje. Nuvarande system för familjeåterförening där man endast ser till den enskilda redan arbetande individen och hens inkomster är stelt. Det skapar också oöverstigliga hinder för familjeåterförening för låginkomsttagare.

”Oskäligt höga försörjningskrav får inte vara ett hinder för att återförenas med sin familj. Försörjningskravet för invandrare kan inte vara högre än det som anses vara en tillräcklig inkomst för finländare. Det vore därför viktigt att försörjningskraven för familjeåterförening sänks till en skälig nivå.”, skriver sfp:s gruppordförande Anna-Maja Henriksson.

De grönas gruppordförande Outi Alanko-Kahilouto kompar:

”Vi vill underlätta arbetsrelaterad invandring och familjeåterförening stöder detta mål. De nuvarande inkomstgränserna är för höga. Man borde överväga att sänka dem.”, skriver Outi Alanko-Kahiluoto.

Kristdemokraterna ser saken annorlunda. Gruppordförande Peter Östman menar att inkomstgränserna kan sänkas under förutsättning att nivån på grundtryggheten som de bygger på sänks. Enligt Kd bär också arbetskraftsinvandraren själv ett ansvar för att hen kommit till Finland.

”Den som flyttar efter ett jobb gör ett eget val, där ingår avståndet till hemlandet och de närstående. Kan man försörja familjen kan den följa med. Om maken eller makan får ett arbete kan partnern få ett eget uppehållstillstånd för arbete.”, skriver Peter Östman.

Även socialdemokraterna fick Spotlights skriftliga förfrågan men gruppordförande Antti Lindtman svarade endast på frågor om flyktingmottagande och hade ingen kommentar om arbetsrelaterad invandring.

Läs också: För fattig för att ha rätt till famlj

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle