Hoppa till huvudinnehåll

Gott nytt kyrkoår!!

Pojke tänder det första ljuset i adventstaken.
Pojke tänder det första ljuset i adventstaken. Bild: Kirkon tiedotuskeskus / Markku Pihlaja adventsljus

Ett nytt kyrkoår har börjat, Den kristna kyrkan har en litet annorlunda kalender jämfört med den världsliga - året börjar med att adventstiden ingår. Kyrkans gudstjänstliv får sin rytm och sitt innehåll från kyrkoåret, Varje helgdag har egna texter och böner som i regel används under den följande veckan.

Vi är alltså inne i adventstiden. Advent betyder ankomst och under adventstiden förbereder sig kyrkan på julen, då Jesus födelsefest firas. Vi är vana vid att december månad är en månad av festande, ätande och drickande (vid sidan av stressande!), men i kyrkan är det här fastetid - i ortodoxa och katolska kyrkor tar man allvarligt på detta med fasta inför jul (i ortodox tradition kallad Lilla fastan). Också evangeliska kyrkor och andra kristna samfund ser de fyra adventsveckorna som en tid av förberedelse inför den stora festen.

Sedan med adventsljusstakar med fyra ljus som tänds ett per söndag i advent kom till oss från Tyskland via Sverige. På Ersta diakoni i Stockholm infördes på 1870-talet med förebild från Kaiserwerths dakonissanstalt i Tyskland en adventsgran. Granen hade 28 ljus, av vilka sju ljus, ett för varje dag i veckan tändes varje adventssöndag. Seden fick stor spridning och från den här traditionen utvecklades en sed med en ljusstake där ett ljus tändes för varje dag i veckan. Den blev vanlig i Sverige och Finland under 1920- och 1930-talen. På många håll i Europa tänds under adventstiden ljus i kransar som hängs i taket.

De flesta väljer att tända ljusen på söndagen, men helgens vilodag i den kristna traditionen inleds ju redan vid lördagens helgmålsringning klockan 18, så det är s.a.s helt korrekt att tända ljuset redan lördag kväll!

Adventsmusik

Liksom julen har sina särskilda psalmer och sånger har advent det också. Abbé Voglers Hosianna hör till vårt kyrkliga kulturarv, liksom t.ex. Ambrosius' 300-talshymn Jesus Kristus kommen är, som gärna sjungs i J S Bachs sättning, Bach skrev också flera kantater för adventstiden; den mest kända kanske Nun kommt, den Heilgen Heiland. I Sverige och Finland hör Otto Olssons Advent till både advents- och julkonserters "fasta repertoar".

Tro

Nyligen publicerat - Tro