Hoppa till huvudinnehåll

Belastningsskador vanliga bland unga idrottare

hifk-dicken 4.3.2015
hifk-dicken 4.3.2015 Bild: Yle/Janne Karinkanta handboll tidlös

Unga som tränar mycket får ofta lindriga belastningsskador, men de går oftast om relativt snabbt med rätt behandling. Det menar specialisten i idrottsmedicin Stefan von Knorring, som behandlar ungdomar med belastningsskador nästan dagligen.

– Vi idrottar mer men rör på oss mindre. Barn sysslar nuförtiden oftare med styrd idrott, och rör inte på sig lika mycket på eget initiativ, säger Stefan von Knorring.

Enligt honom kan skillnaden mellan den fysiskt rätt passiva fritiden å ena sidan och träningen å den andra vara en av orsakerna till att unga så pass ofta drabbas av belastningsskador. Von Knorring menar att belastningsskadorna sällan är särdeles allvarliga, men att de samtidigt kan vara väldigt envisa.

Om skadorna får rätt vård finns oftast inte orsak till oro.

– Om man gör mer ensidig träning överskrider man lätt anpassningspotentialen, det vill säga att vävnaderna inte hinner repa sig innan nästa belastning kommer. Då uppstår en belastningsskada.

Träningsvärk i sig är inte något farligt, bara den går om efter vila, och inte återkommer eller blir värre när man tränar.

– Ett bra mål är att träna så smärtfritt som möjligt. En kraftig smärta är ett tecken på att något är på tok, och en bra mätare som visar ifall man tagit i för hårt.

Föräldrar kan vara lugna

Föräldrar med idrottande barn behöver inte vara oroliga eller begränsa sitt barns idrottande, men gör bra i att följa med träningen och vara uppmärksam ifall barnet ofta klagar på samma typ av smärtor.

– Man ska ta skadorna på allvar så att det inte leder till att den unga idrottaren blir rädd för att idrotta eller slutar. Det viktigaste är att skadorna får rätt vård, eftersom barn inte längre får de här skadorna då de kommit över riskåldern.

Enligt von Knorring är den känsligaste perioden i 13–16-årsåldern, och efter att man fyllt 18 är ungdomsbelastningsskadorna rätt ovanliga.

Oftare skador inom lagsport och friidrott

Då man får en belastningsskada handlar det oftast om att de så kallade apofyserna blir ömma och irriterade. Apofyserna är ett slags tillväxtkärnor som ofta befinner sig på benutskott där större muskler fäster. Apofyserna är särskilt känsliga för dragbelastning, det vill säga att belastningen sker ensidigt i form av hopp eller ruscher i till exempel löpning. Därför brukar man tala om apofysit som ett samlande begrepp för olika typer av belastningsskador. Belastningsskador är särskilt vanliga inom friidrott och boll- och lagsporter, där dragbelastning ofta förekommer.

– I lagsporter får en stor grupp människor samma instruktioner och gör samma övningar, medan det är lättare att anpassa träningen efter personens villkor i individuell träning, konstaterar von Knorring.

Vanliga belastningsskador bland unga

En av de vanligaste belastningsskadorna bland unga är Severs sjukdom, vilket gör att man får ont i hälen. Severs sjukdom drabbar yngre idrottare i 8–9-årsåldern, men man kan också få den senare. Sjukdomen kräver sällan vidare behandling, utan ofta går om bara man använder rätt skor och lägger in mjuka hälupphöjare under foten.

Belastningsskadorna i ljumskregionen och knäna kommer aningen senare, i 11–12 årsåldern. En vanlig knäskada är Sinding-Larsen-Johansson-syndrom, som i folkmun också kallas växande idrottares hopparknä. Då har barnet ont vid nedre delen av knäskålen där knäskålssenan fäster.

En annan typisk åkomma som orsakar knäsmärtor hos barn är Osgood-Schlatters sjukdom, som främst drabbar 12–13-åringar och äldre tonåringar. Sjukdomen beror på en inflammation i lårmuskelns senfäste, några centimeter under knäskålen.

Problem i nedre ryggen eller ländryggen drabbar lite äldre tonåringar – till exempel stressfakturer i kotbågarna brukar kulminera i 15-årsåldern. Skadan uppkommer i ländryggen på grund av rotationer eller kraftiga bakåtböjningar. Återhämtningen från den här typen av belastningsskador räcker längre och det kan till och med kräva ett halvt års paus från idrotten där den uppkommit.

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP