Hoppa till huvudinnehåll

Därför är klimatmötet en stor grej

Vårt klimat-bild (Klimatmarsch i Hong Kong)
Bryr du dig om vad som händer med klimatet? Vårt klimat-bild (Klimatmarsch i Hong Kong) Bild: EPA/ALEX HOFFORD vårt klimat

Förväntningarna inför klimatmötet i Paris är höga. Varför?

I dag samlas världens ledare för att kicka igång klimatmötet i Paris. Många tror att det här mötet kan lyckas med det som Köpenhamnmötet 2009 misslyckades med: att få länderna att gemensamt gå in för bindande beslut som ska bromsa den globala uppvärmningen.

- Klimatmötet är extra spännande i år eftersom alla länder ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal som ska vara mycket mer heltäckande än Kyotoavtalet som vi har haft tidigare, säger Jonas Biström som jobbar med klimatfrågor på organisationen Kepa.

Målet är att få fram ett globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020.

Varför är mötet en så stor grej?

Det finns många orsaker till varför vi pratar så mycket mer om det här mötet än de möten som hållits tidigare (det här är ändå det 21:a i ordningen). En orsak är att de storväxande industriländerna äntligen vaknat upp. En av dem är Kina, som står för nästan 30 procent av de globala utsläppen av koldioxid och för 20 procent av utsläppen av metan.

Luftföroreningar i Peking
Så här ser det ut i Kina. Luftföroreningen är extrem. Luftföroreningar i Peking Bild: DIEGO AZUBEL/EPA luftförorening

Kina är ett viktigt land även därför att andra länder till viss mån följer efter dem. Ifall Kina nu går med på besluten kan det vara möjligt att länder som Brasilien, Indien och Indonesien följer efter.

Också stora företag har insett att avtalet behövs, och därför har de börjat lobba för ett ambitiöst klimatavtal.

- Avtalet kommer inte lösa alla våra problem, men det är viktigt att alla länder kommer överens om att vi nu gör något åt problemet, och så lovar vi att öka på vårt engagemang i framtiden.

Det gäller alltså att börja någonstans och lova att man ska förbättra sig i framtiden.

- Länderna är ännu inte redo att göra ett tillräckligt starkt klimatavtal, men om det står i avtalet att länderna lovar att förbättra sitt engagemang i framtiden – då har vi ett ganska bra avtal, säger Jonas.

Vilka beslut ska tas?

Det är många olika teman som ska behandlas under mötet. De två viktigaste helheterna är vem som ska minska på sina utsläpp och hur mycket, och vem som ska få finansiellt stöd och hur mycket.

Målet är att medeltemperaturen inte får stiga med mer än två grader. Enligt forskarna i FN:s klimatpanel IPCC innebär det att utsläppen av växthusgaser måste fås ner med 70 procent fram till år 2050 jämfört med nivåerna år 2010.

En kvinna håller upp en skylt med en svettig jordglod på, på en demonstration.
Många har demonstrerat inför klimatmötet, för att visa sitt stöd till de politiker som ska ta besluten. En kvinna håller upp en skylt med en svettig jordglod på, på en demonstration. Bild: EPA/MIKE NELSON cop21

- Men det finns också en massa andra diskussioner kring till exempel hur allt ska rapporteras, vad skogssektorn och jordbrukssektorns roller är och hur patent ska behandlas.

Frågan om patent kan till exempel handla om solkraft och att olika länder måste ge tillgång till patent som skulle behövas i fattiga länder.

- Det är stora maktfrågor som står på spel, säger Jonas.

Vad händer ifall man inte kommer överens?

Med en mycket stor sannolikhet kommer man överens om någonting.

- Men skulle det totalt falla i bitar försvårar det nog jättemycket arbetet med att få bukt med klimatförändringarna globalt, säger Jonas.

Det skulle kunna leda till en lite barnslig stämning: Gör du inget gör inte jag heller! Ett avtal gör det lättare att lova saker.

Vad händer om ett land inte följer överenskommelserna?

För att försöka minska på problemet att man inte följer överenskommelserna har alla länder själva fått fundera på vad de är villiga att göra. Hittills har 174 länder gett frivilliga löften. De står för 95 procent av utsläppen av växthusgaser.

- Då kan man tänka sig att när det inte har tvingats på dig utan du har frivilligt tagit det åt dig, är också chanserna att du fullföljer det större, säger Jonas.

Frankrikes president Francois Hollande, FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius.
Titta! Framtiden är ljus! Frankrikes president Francois Hollande, FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius. Bild: EPA/GUILLAUME HORCAJUELO / POOL MAXPP OUT cop21

Många internationella avtal hänger också sist och slutligen på det att man förväntar sig att länder håller sina internationella löften.

- Och det kommer antagligen att fungera med de flesta länderna, men så kanske det finns länder där det sker en maktförändring där de nya politikerna vill säga ifrån sig avtalet. Det kommer inte leda till att världspolisen knackar på, men kanske till kyliga förhållanden när det kommer till andra internationella frågor som till exempel handel.

Varför är två grader en magisk gräns för uppvärmningen av vår planet?

Klimatforskare och andra forskare har sammanställt olika scenarion om vad som händer när världen värms upp. Enligt deras analys kommer följderna av en uppvärmning på två grader vara dramatiska. Det kommer att leda till en massa stormar och höjning av havsytan, torka, översvämningar och så vidare. Värms klimatet upp mer än två grader blir följderna ännu mer dramatiska och ännu mer utbredda.

- Två grader är en gissning på ungefär var följderna blir så pass dramatiska att det blir outhärdligt för många samhällen, säger Jonas.

Inbyggt i det här finns ett problem till:

- Om vi skulle låta det skena iväg och temperaturen skulle gå upp mot en fem till sex grader kan det hända att det skulle starta processer i naturen som leder till att naturen själv orsakar utsläpp som förstärker processen, säger Jonas.

Pingviner
Pingviner i Antarktis - ett gäng som gärna ser att mötet i Paris får framgång. Pingviner Bild: Corbis guggenheimjuttu

Då är det inte längre så stor skillnad vad människorna gör eftersom utsläppen från naturen blir så stora att de leder till en fortsatt uppvärmning.

- Hamnar vi där på en sju till åtta graders uppvärmning blir det svårt att upprätthålla ett civiliserat samhälle. Det är ganska Mad Max efter det, säger Jonas.

Ifall du hör någon prata om ”tipping points” och ”point of no return” i klimatsammanhang är det just det här de pratar om – alltså hur länge vi kan hålla på med en viss grej innan det slår över och vi inte längre kan göra något för att stoppa det.

Om vi inte ändrar oss - när går vi då över gränsen på två grader?

Om vi vill ha en bra chans att stanna under två grader säger Jonas att vi borde sluta med alla utsläpp år 2050.

- Det innebär totalt stopp på fossila bränslen och att vi skulle sköta skogarna och markerna så att de inte orsakar extrautsläpp. Fortsätter vi som vi gör nu är det cirka tio år tills vi orsakat så mycket utsläpp att det med stor sannolikhet far över två grader.

Termometer.
En höjning på två grader kan vara nära. Termometer. Bild: CC termometer

Vi måste komma ihåg att sedan industrialiseringen började, alltså när vi började använda kol och olja, har medeltemperaturen stigit med en grad. Så vi är redan halvvägs till två grader. Temperaturen får bara stiga med en grad till.

- Vi måste alltså börja minska på utsläppen dramatiskt nu redan. I princip kan man tänka som så, att när industrialismen började hade vi en budget på 3000 ton utsläpp och vi har nu använt 2000 ton, så vi har en tredjedel av vår budget för hela civilisationens tid av koldioxidutsläpp kvar att använda.

För att få slut på alla utsläpp till år 2050 måste vi tänka framåt.

- Bygger vi ett hus kommer det antagligen att stå kvar om 35 år, så då måste vi bygga det så att det kan existera i en värld utan utsläpp.

Är det verkligen möjligt att få bort alla utsläpp?

Tro det eller ej så finns det också lite goda nyheter.

- Det är helt möjligt att få ner alla utsläpp, och det är inte ens speciellt dyrt. En orsak till det här är att teknologin utvecklas med stormsteg. Inom en snar framtid kommer snart solenergi vara den billigaste energiformen, säger Jonas.

Teknologin kommer emot och hjälper oss i den stora uppgiften att minska på utsläppen.

- Den största utmaningen är att vi i dagens läge är mycket beroende av fossila bränslen på olika sätt, och olje-, kol- och gasbolag är inte så intresserade av att sluta med sina företaganden. De har i olika former försökt påverka politiken och lobba för sig och emot koldioxidutsläppens minskningar.

Tittar vi på de tio största bolagen i dag är hälften av dem något sorts fossilt företag. Det är jättestora ekonomiska krafter som påverkar frågan.

- Det leder till den utmaningen att det inte räcker med att folk själva ändrar på sina konsumtionsvanor utan vi behöver också människor som deltar i politiken via kampanjer och organisationer för att driva saken framåt.

Men det är ju ganska skönt om det blir varmare, eller?

Ryssland har tidigare sagt att de gärna struntar i klimatförändringarna eftersom de behöver lite värme till sitt kalla land. I stora områden i Sibirien har det till exempel varit för kallt för att odla något, men nu har klimatet förändrats och jorden har blivit mer bördig. Det här låter väl finemang?

Nja, det kanske är kul en stund, men när permafrosten sedan smälter leder det till att områden svämmar över och vägar förstörs. Dessutom påverkas så klart andra delar av världen mer negativt.

Påskbrasa vid Svedjehamn, Björkö
Det är varmt och skönt en stund men sedan blir det värre. Påskbrasa vid Svedjehamn, Björkö Bild: Mona Britwin yleöb påsk

Jonas målar upp en bild av det hela: Ifall det är en jättekall vinter och du har slut på ved, så kan du tända på hela huset. Det blir lite varmare om du står på rätt ställe, i närheten av det brinnande huset. Men när du tittar på det från ett större perspektiv, till exempel nästa dag när huset är nedbränt, så ser det inte lika bra ut.

- När det handlar om att vissa områden växer lite bättre i förhållande till att halva mänskligheten kommer att dö, så kan man fundera vad som är nyttan och vad som är skadan av processen, säger Jonas.