Hoppa till huvudinnehåll

Kan du förändra dig själv?

gästerna vid kaffebordet
Här diskuterar vi förändring. Pia Abrahamsson, Björn Walle´n, Frida Åkerö och Johanni Larjanko gästerna vid kaffebordet Bild: christoffer westerlund fedrika åkerö

Jag jobbar i förändringsbranschen. Det måste vara så. Om jag inte trodde på förändring skulle det här jobbet vara omöjligt. Jag jobbar med livslångt lärande. Det låter stort. Det är det också.
Ibland tvivlar jag. Jag undrar om vi alls kan förändra oss själva. Jag ser på mig själv. Det finns saker jag inte tycker om. Ovanor jag har. Roller jag spelar. Saker jag inte kan. Jag intalar mig själv att jag kan påverka dem. Att jag kan ändra på mig.

Men går det faktiskt? Jag minns en diskussion för länge sedan. En vän var gravid, bebisen sparkade våldsamt inne i magen. Snurrade runt runt. Det där blir en livlig en, sades det. Och jag tänkte: är allt redan förutbestämt? Är det gener och uppväxt som styr hurdana vi blir? Har vi inget att säga till om själva?

De roller, och de ovanor som stör mig, de har jag haft länge. Ibland, när jag är på det humöret, säger jag att de är en del av min personlighet. Hursomhelst, de är svåra att rå på. Vanans makt är stor och tung.
Känner du likadant? Ger du nyårslöften som du håller? Börjar du ett nytt, hälsosammare liv var tredje månad, bara för att falla av och fortsätta som förr?

Jag har insett att man måste vara himla envis för att rå på sitt inbyggda försvar mot förändring. Förändring kan kännas farligt. Det kan bli frågan om att gå utanför den egna bekvämlighetszonen utan att se vart vägen leder. Förändring påminner på så sätt om lärande. Det är en långsam process som kräver tålamod och sisu. Lite som att våga gå fram till den du älskar och ge hen en kram, bara för att. Lite som att sträcka upp handen på en föreläsning och säga ursäkta, men jag förstår inte riktigt. Lite som att köpa en enkelbiljett.

När jag tänker på förändring gör jag det oftast ensam. Det är tankar inne i mitt huvud. Men de kommer inte ut, de får inte luft. Kanske är det samma sak för dig.

Förändring känns svårt, och det är inte heller helt lätt att hitta ingångar till var man skall börja. Därför blev det ett utmärkt tema för vår podd.

I den här episoden av Livlinan testar vi gränsen för vår förmåga att förändras. Jag, Pia, Fredrika och Björn balanserar på jagets rand, i jakten på att förstå. Det finns ett talesätt som säger ”the more things change, the more they stay the same”. Det går att applicera på samhällsutvecklingen lika väl som på den personliga utvecklingen. Den tanken kan lätt bli förlamande. Att våga förändras är att våga misslyckas, och det är aldrig lätt.

Då känns det välbekanta tryggare, alla sina brister till trots. När världen ställs på huvudet och vi lever i förändringens tid krävs det en hel del för att våga förändra sig själv. Ja, jag är rädd för det, men jag vill det samtidigt. Jag vill utvecklas. Jag vill gå vidare. Jag vet att det går.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje